Belastningsergonomi

Belastningsergonomi är en del av det större begreppet ergonomi och handlar om hur belastningar i arbetet påverkar kroppens rörelseorgan.

Människans kropp gynnas av rörelse och belastning. Men det behövs en lagom blandning av rörelse, belastning och återhämtning för att underhålla kroppens funktioner. Man behöver ordna och utforma arbetsplatser och arbetsuppgifter för att möjliggöra gynnsamma hälsosamma belastningar. Detta gäller också vid planering, byggnation och inredning samt vid utformning och inköp av produkter och tjänster.

Vad är belastningsergonomi?

Belastningsergonomi handlar om hur belastningar i arbetet påverkar kroppens rörelseorgan, det vill säga de kroppsdelar och de strukturer (muskler, senor, skelett, brosk, ledband och nerver) som gör att människan kan inta olika kroppsställningar och röra på sig.

Belastningsergonomi inkluderar:

  • arbetsställningar och arbetsrörelser
  • manuell hantering av objekt och personförflyttning
  • repetitivt, starkt styrt eller bundet arbete
  • handintensivt arbete
  • handlingsutrymme
  • röstbelastning
  • synförhållanden som kan påverka arbetsställningarna och arbetsrörelserna negativt

Vilka är riskerna?

När det gäller belastningsergonomi så karakteriseras hälsofarlig belastning framför allt av hög belastning, ensidigt upprepad belastning, eller långvarig låg belastning utan tillräckliga avbrott för återhämtning eller rörelsevariation. Tröttande fysisk belastning är inte nödvändigtvis hälsofarlig, men kan orsaka belastningsbesvär om den upprepas ofta eller pågår under en längre tid. Onödigt tröttande belastningar går att åtgärda.

Var förekommer hälsofarliga eller onödigt tröttande belastningar?

Hälsofarliga eller onödigt tröttande belastningar förekommer inom de flesta branscher och yrken, men typen av belastning skiljer sig ofta åt.

Vissa arbetsuppgifter innehåller hög fysisk belastning. Till exempel när man manuellt:

  • förflyttar personer (exempelvis vårdtagare)
  • lyfter eller skjuter tunga laster
  • utövar kraft i ogynnsamma arbetsställningar

Andra arbetsuppgifter innebär snabba och ensidigt upprepade rörelser med händer och armar. De kan vara tröttande och hälsofarliga om de pågår under en längre tid. Det kan också vara arbete som innebär långvarigt sittande utan tillräckliga avbrott och rörelsevariation.

Dessa är exempel på arbetsuppgifter som ska undersökas, och om de medför risk för skador i rörelseorganen eller på stämbanden så behöver de åtgärdas.

Hur kan man åtgärda riskerna?

Att förebygga och åtgärda risker för belastningsbesvär ingår i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Du som arbetsgivaren ska regelbundet undersöka arbetsförhållandena i den dagliga verksamheten och bedöma riskerna för skador i rörelseorganen och på stämbanden. Det gäller även när ändringar i verksamheten planeras. Riskbedömningarna ska alltid dokumenteras skriftligt.

Mer information om vad som ska ingå i det systematiska arbetsmiljöarbetet hittar du här

När det gäller belastningsergonomiska faktorer ska arbetsgivaren:

  • Undersöka verksamheten för att identifiera belastningar i arbetet som kan vara hälsofarliga eller onödigt tröttande.
  • Riskbedöma, det vill säga, bedöma om belastningarna enskilt eller i kombination kan innebära en risk för skador i rörelseorganen och på stämbanden.
  • Åtgärda genom att ta bort eller minska de hälsofarliga belastningarna. Åtgärderna bör omfatta ett helhetsperspektiv. Det kan handla om tekniska åtgärder såsom ny arbetsutrustning eller automatisering, hur arbetet är organiserat och vilka kunskaper arbetstagarna har så att de kan utföra arbetet på ett säkert sätt. De åtgärder som inte kan göras direkt ska dokumenteras i en handlingsplan.
  • Kontrollera och säkerställ att åtgärderna fått avsedd effekt. Förekommer fortfarande hälsofarliga eller onödigt tröttande belastningar? I så fall behövs ytterligare åtgärder.

    Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna har tillräckliga kunskaper om lämpliga arbetsställningar och arbetsrörelser och hur arbetsutrustningen ska användas för att undvika risk för belastningsbesvär. Arbetstagarna ska också få möjlighet att under arbetstid träna in lämplig arbetsteknik för arbetsuppgifterna. Arbetsgivaren ansvarar för att arbetstagarna har tillräckliga kunskaper om tidiga tecken på överbelastning av leder och muskler.

Mer om riskbedömning

Riskerna ska bedömas utifrån belastningarnas:

  • duration (hur länge),
  • frekvens (hur ofta) och
  • intensitet (hur mycket).

Riskbedömningen ska ge svar på om belastningarna enskilt eller i kombination kan innebära risk för skador i rörelseorganen och på stämbanden.

I riskbedömningen ska också fysiska, organisatoriska och sociala faktorer i arbetsmiljön beaktas.

Exempel på fysiska faktorer kan vara belysning, temperatur, vibrationer och buller.

Exempel på organisatoriska faktorer kan vara, handlingsutrymme, tid för att utföra arbetsuppgiften och tid för återhämtning.

Den metod som används i riskbedömningen bör ha bästa tillgängliga evidens, det vill säga vetenskapligt stöd.

Exempel på metoder som kan vara användbara för arbetsgivare för att bedöma risk för belastningsbesvär kan du hitta på vår sida om checklistor under rubriken belastningsergonomi.

Det är viktigt att den metod som man använder är lämplig för det arbete som man bedömer.

Här hittar du våra checklistor, öppnas i nytt fönster

Vem har ansvaret för arbetsmiljön?

Arbetsgivaren ansvarar för att föreskrifterna om belastningsergonomi följs. Förutom arbetsgivare, har även vissa andra arbetsmiljöansvar, som exempelvis:

  • den som hyr in arbetskraft eller som råder över ett arbetsställe
  • byggherre och byggarbetsmiljösamordnare
  • den som upplåter en lokal eller ett markområde

Föreskrifterna om belastningsergonomi omfattar inte bara arbetstagare som utför för arbete för en arbetsgivares räkning, utan också elever inom grundskola och gymnasiet, vårdtagare i anstalt som utför arbete, och den som tjänstgör inom totalförsvaret.

För en bra arbetsmiljö behöver arbetstagarna medverka i arbetsmiljöarbetet. Det innebär att arbetstagarna ska delta i genomförandet av de åtgärder som syftar till att skapa en bra arbetsmiljö, att följa arbetsgivarens anvisningar, använda anvisad arbetsutrustning, och iaktta den försiktighet i övrigt som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall. Om arbetstagaren bedömer att en arbetsuppgift kan medföra risker för belastningsbesvär behöver denne meddela arbetsgivaren.

Belastningsergonomi (AFS 2012:2)

Omslagsbild: AFS
Föreskrifterna anger hur arbete ska planeras och utföras för att förebygga belastningsbesvär. Det gäller till exempel obekväma arbetsställningar, tungt kroppsarbete och repetitivt arbete.
Belastningsergonomi (AFS 2012:2), föreskrifter

Broschyrer om belastning

Senast uppdaterad 2022-11-02