Undersökningen om arbetsorsakade besvär syftar till att kartlägga de hälsoproblem som orsakats av arbetet för de sysselsatta på den svenska arbetsmarknaden.
Statistiken används av arbetsgivare ihop med annat underlag i det förebyggande arbetsmiljöarbetet och utgör underlag för inriktningen av Arbetsmiljöverkets tillsyn.
Forskare använder även resultaten i undersökningen för sin forskning kring arbetshälsa.

11 500 arbetstagare i åldern 16-74 år gamla har svarat på frågorna i undersökningen utifrån hur de själva upplever sin arbetssituation och sina besvär till följd av den.

I undersökningen ingår de som har svarat "Ja" på frågan om de har haft besvär någon gång under de senaste 12 månaderna till följd av en olyckshändelse i arbetet samt om de har haft besvär någon gång under de senaste 12 månaderna till följd av andra förhållanden i arbetet än en olyckshändelse. Exempelvis arbetsbelastning.

Arbetsmiljöverket ansvarar för den officiella statistiken om arbetsskador, och den bygger på de arbetsskadeanmälningar som görs till Försäkringskassan. Dessa ingår i informationssystemet om arbetsskador, ISA.

I Arbetsmiljöverkets statistikserie ingår också urvalsundersökningarna Arbetsmiljöundersökningen och Arbetsorsakade besvär. Arbetsmiljöundersökningen belyser i huvudsak hur de som arbetar upplever sin arbetsmiljö. Undersökningen om arbetsorsakade besvär syftar till att kartlägga hälsoproblem som orsakats av arbetet bland de sysselsatta på den svenska arbetsmarknaden.

Inför undersökningen om Arbetsorsakade besvär 2018 gjorde Arbetsmiljöverket en översyn av frågeformuläret i samarbete med verkets användarråd för den officiella statistiken och forskare. Syftet med översynen var bland annat att uppdatera frågorna för att bättre spegla de besvär som sysselsatta har till följd av arbetet idag. Eftersom formuläret omarbetades år 2018 kan inga jämförelser av resultat från tidigare års undersökningar göras, då resultaten statistiskt sett inte är jämförbara.

Lagen om officiell statistik kräver att statistiken ska vara objektiv. Statistiken ska dessutom utvecklas, framställas och spridas på grundval av enhetliga standarder och harmoniserade metoder. Den officiella statistiken ska vidare vara till för allmän information, utredningsverksamhet och forskning. Tolkningar inom ramen för innehållet i rapporten och Arbetsmiljöverkets uppdrag är på grund av detta inte möjlig. Arbetsmiljöverket kommenterar och tolkar officiellt inte själva resultaten, men vi brukar ibland bjuda in namnkunniga forskare att tolka resultaten i förhållande till gällande vetenskap på området som får stå för den enskilde forskaren. 

Resultatet från undersökningen Arbetsorsakade besvär 2020 visar att nära var tredje sysselsatt person, 32 procent, har haft besvär till följd av arbetet under den senaste 12-månadersperioden. Det motsvarar drygt 1,6 miljoner personer av landets drygt 5 miljoner sysselsatta. Det är en ökning jämfört med 2018, då motsvarande andel var 28 procent. En bidragande orsak till denna ökning är det ökade antalet upplevda besvär på grund av smitta. Med anledning av på Covid-19-pandemin under 2020 kan det vara rimligt att anta att ökning av smitta kan hänföras till pandemin. Då frågekonstruktionen möjliggör att ange flera orsaker till besvär är det svårt att separera en specifik orsak som förklarar ökningen totalt sett.

För hög arbetsbelastning är den vanligaste orsaken till besvär av andra förhållanden i arbetet än olyckshändelse, det gäller oavsett kön, ålder, inkomst, sektor, utbildning eller anställningsform. För hög arbetsbelastning var orsak till besvär hos 64 procent av de sysselsatta med besvär till följd av andra förhållanden i arbetet.

Trötthet, fysisk smärta eller värk, samt problem med nacke, axel och arm är de vanligaste typerna av besvär bland sysselsatta som har besvär till följd av arbetet. 74 procent av sysselsatta med besvär till följd av arbetet besväras av trötthet. Motsvarande andel för fysisk smärta eller värk är 64 procent och 58 procent för problem med nacke, axel och arm.

Den yngsta åldersgruppen, 16-29 år, har tillsammans med åldersgruppen 30-49 år i högre grad besvär av oro eller ångest och symptom på depression eller utmattningssyndrom, jämfört med åldersgrupperna 50-64 och 65-74 år. I åldersgrupperna 16-29 och 30-49 år har nästan varannan sysselsatt person med besvär till följd av arbetet besvär av oro och ångest.