Katarina: Säkerhetskultur är något som borde finnas överallt där man har risker och risker finns det ju på väldigt många arbetsplatser.

Det här måste man jobba med hela tiden och man måste jobba väldigt medvetet med det. Vad har man för uppfattning här om säkerhet? Det är ingenting som man gör en gång för alla utan det här är ständigt arbete.

Kvinnlig röst: Hallå arbetsmiljö, en poddserie från Arbetsmiljöverket.

Fredrik: Hej allihop och välkomna till den här poddserien. Oavsett om det är första, andra eller tredje avsnittet du lyssnar på, eller om du till och med gått igenom hela serien så är du alltid lika varmt välkommen till det här viktiga avsnittet med titeln säkerhetskultur. Poddserien syftar till att ge information och sprida kunskap. Vi belyser och besvarar frågor kring de utmaningar och risker som kan finnas på din arbetsplats, och vi berättar om vilka regler som gäller i olika sammanhang.

Arbetsmiljöverket har ju ett stort antal experter och inspektörer som varje dag är ute på arbetsplatser och organisationer för att stötta och hjälpa och ja, dela med sig av sina kunskaper. Några av de experterna är också gäster i poddserien och reder ut oklarheter som finns. En som alltid är med det är Ann-Caroline Kostet. Halloj!

Carro: Halloj halloj!

Fredrik: Ja, arbetsmiljöinspektör är du på Arbetsmiljöverket. Du alltså behöver vi verkligen ägna ett helt avsnitt åt säkerhetskultur? Handlar inte allt ert arbete om att säkra arbetsmiljöer?

Carro: Jo, det är helt rätt Fredrik och för mig personligen som inspektör så är det förutom det systematiska arbetsmiljöarbetet så är säkerhetskulturen det absolut viktigaste på en arbetsplats. Man kan ju säga att det är som blodomloppet i kroppen. Att hjärtat pumpar ut blod i hela kroppen. Högsta ledningen pumpar ut säkerhetskultur i hela organisationen och det är ju det vi behöver för att kunna känna oss trygga och säkra på våra arbetsplatser. Att vi har ett säkerhetstänk och det faktiskt vara skillnaden på liv och död. Det är cirka 50 stycken varje år som inte kommer hem till sina familjer och nära och kära. På grund av att man omkommer på sitt jobb. 

Fredrik: Usch! Man blir ju tårögd när man tänker på det. Vi har ju någonting som kallas för nollvisionen. Hur går det arbetet då?

Carro: Vi jobbar ju riktat till de verksamheter som vi vet är extra utsatta för det här med dödsolyckor. För ingen ska behöva skadas eller omkomma på sitt arbete.

Fredrik: Ja, det här avsnittet är viktigt, det är det och därför känns det extra bra att vi nu får säga varmt välkommen till dagens gäst Katarina Eskils.   

Katarina: Tack!

Fredrik: Du är utredare på Arbetsmiljöverket. Vad gör man då?

Katarina: Ja, vad gör man då? Man läser en massa papper och artiklar och tar hand om frågor som kommer in. Från allmänheten eller verket i stort.

Fredrik: Men du utreder inte ute på plats utan du sitter på en kontorsplats helt enkelt och utreder?

Katarina: Det stämmer. Jag utreder inte själv olyckor och händelser utan jag tittar mer på systemet i stort. När vi pratar om säkerhetskultur så pratar vi ofta om olika delar i systemet. Vi pratar om att det finns mänskliga delar, det finns tekniska delar och det finns organisatoriska delar. Det här brukar man kalla för MTO oftast. Med MTO så menar jag människa, teknik och organisation. Allt det här är komponenter i hur hela systemet på en arbetsplats fungerar och det är ett sätt att se på händelser. Olyckor till exempel eller farliga platser, farliga arbetsuppgifter och på det sättet kan man hitta fler faktorer som gör att man kan arbeta säkrare. För allting det här hänger ihop. Människor, tekniken och organisationen hänger ihop.

Fredrik: Idag kommer vi inte prata så mycket om hjälmar på arbetsplatsen, bullriga miljöer, stressiga miljöer, eller hur Carro?

Carro: Nä, vi kommer och prata mer om vad som kännetecknar en god säkerhetskultur på en arbetsplats.

Fredrik: Jag tänkte att innan vi börjar samtala mer om det så ska vi få en liten sammanfattning av vad det egentligen är som vi pratar om.

Kvinnlig röst: Säkerhetskultur är de gemensamma attityder, värderingar och uppfattningar som chefer och anställda har om förhållandet till säkerhet och arbetsmiljö.

Säkerhetskulturen har alltså stor betydelse för hur man arbetar. Det som kännetecknar en god säkerhetskultur på en arbetsplats är att ledningen prioriterar och hanterar säkerhetsfrågor på alla nivåer i verksamheten och att ledningen är en del av kulturen.

Grundläggande förutsättningar för en säker kultur det vill säga säkerhetskultur är att ledningen visar engagemang och att säkerhet är en viktig och erkänd värdering inom organisationen och att säkerhet prioriteras högt av såväl chefer som anställda. Det ska vara tydligt vem som har ansvaret för säkerheten och att den som har ansvar ser till att det finns tydliga rutiner och instruktioner.

Det är också viktigt att ha en öppen kommunikation som gör att alla vågar rapportera och lära av misstag och att man söker orsaker till tillbud och olyckor brett i organisationen och inte bara i individens beteende.

Fredrik: Ja Katarina, vad säger du om den bakgrundsfaktan?

Katarina: Ja, det är precis det här det handlar om.

Fredrik: Jaha.

Carro: Ja, jag tänker ju att det är precis som med systematiskt arbetsmiljöarbete. Att det här är en del i den dagliga verksamheten. Att man alltid ska ha det här tänket med sig.

Katarina: Ja, om man tänker på att man är på en arbetsplats där det finns stora risker. Vi kan ta en byggarbetsplats där man håller på och gräver med stora maskiner, många som är på plats samtidigt, det finns ganska stora risker, det finns höga höjder, det finns farliga maskiner, det är bullrigt och rörigt och det är många på platsen. I en sån här miljö så finns det ju många risker och har man inte då ett säkerhetsmedvetande eller en god säkerhetskultur på platsen, i arbetsgruppen, i arbetslaget, på arbetsplatsen, i organisationen så är det mycket större risk att någonting händer.

Fredrik: Vad är det som styr och påverkar det här då? Säkerhetskulturen?

Katarina: Ledningens inställning är väldigt viktig men också arbetsgruppens inställning och att det finns regler och möjlighet att faktiskt vidtala de här säkerhetsåtgärderna som behövs. Det ska kännas rätt att sätta på sig en hjälm eller det ska kännas bra när man går till jobbet. Man ska inte behöva vara rädd och trilla ner till exempel. Man ska inte behöva vara rädd att träffas av något fordon som är ute och kör.

Carro: Jag tänker också Katarina, tillbaka till det här med byggarbetsplatserna då. Oftast kommer underentreprenörer ut och in. Alltså som inte tillhör den normala arbetsorganisationen utan de är inne och gör arbete så vikten av att man är tydlig från ledningen, att här gäller detta, här använder vi hjälm, här har vi skyddsskor. Här gör vi så här liksom och att man accepteras inte att man inte följer de reglerna, att man inte jobbar säkert. Att man är tydlig med det från början.

Fredrik: Du som utredare Katarina. Finns det branscher där det här är extra eftersatt då? 

Katarina: Ja, bygg är ju tyvärr en sån bransch. Det finns stora risker. Det är många som är inne och arbetar och det finns risk för att man tummar på det här.

Carro: Ja, det är ju som Katarina säger att på byggarbetsplatser så är det så. På vissa byggarbetsplatser. Jag har varit ute på en idag på förmiddagen här och inspekterat där det var väldigt många brister. Både med kemikalier, kemiska riskkällor, med fallskyddet, de hade ingenstans att fika ordentligt. De satt och fikade bland kemikalierna. Men det som är viktigt att tänka på är att alla behöver vi ju en säkerhetskultur. Jobbar du inom vården eller inom LSS eller nån annan där man har nära kontakt med patienter eller brukare eller vårdtagare, eller vad man nu väljer att kalla dem. Där behöver man också ha en hög säkerhetskultur, där kan också hända saker för att man jobbar ju med människor och man vet aldrig riktigt hur en människa kan reagera och det kan ju bli situationer som innebär risker. Så att jag tänker ju egentligen att i alla typer av verksamheter så ska man ha ett säkerhetstänk och en säkerhetskultur. Men sen är det ju dem som tyvärr är drabbade av dödsolyckor och allvarliga olyckor och det är ju vanligtvis skog- och jordbruk, transport och bygg. Det är dem vi ser där det är flest dödsolyckor.

Katarina: Mm, men på alla ställen där det finns risker och det finns risker på väldigt många ställen. Till exempel inom industri där man har farliga kemikalier kanske eller väldigt heta ämnen, i gruvor där man är flera meter ner under jorden, inom flyg, kärnkraftverk. Allt där man håller på med för farliga saker. Där finns numera ett ganska stort säkerhetsmedvetande för det behövs.

Fredrik: Jag tänker kanske lite fördomsfullt att det är också vissa av de här arbetsplatserna som ni beskriver som också har en typ av machokultur snarare än en säkerhetskultur. Känner du igen det Carro?  

Carro: Ja, till viss del gör jag det. Långt ifrån på alla arbetsplatser. Det är ju tyvärr så att ibland har de inte fått förutsättningarna. De har inte fått skyddskläder, de har inte fått hjälmar, de har inte fått skyddsskor. Utan de accepterar att ha en sån arbetsmiljö vid olika anledningar då. Så det är inte bara en machokultur jag möter där ute, utan det är man ja, lite åt det osunda hållet att man inte får nån säkerhet så att säga. Av den som har anställt en. 

Fredrik: Så att säga att det finns branscher eller arbetsplatser där säkerhetskulturen är viktigare än andra är egentligen inte rätt utan det gäller att var och en utgår från sin arbetsplats för att skapa en så säker plats som möjligt. Om jag har tolkat er rätt?  

Katarina: Ja.

Carro: Ja.

Katarina: Precis som med SAM, systematiskt arbetsmiljöarbete.

Fredrik: Just det.

Kvinnlig röst: För att skapa en hälsosam och säker arbetsplats gäller det att tekniken och den fysiska arbetsmiljön är utformat och anpassad efter användarna och att man även tar hänsyn till det mänskliga beteendet.

Arbetsmiljön påverkas naturligtvis även av hur man organiserar och leder verksamheten. Arbetsledningen har därför en stor och viktig roll när det gäller att föra ut och förankra säkerhetstänkandet till sina medarbetare.

Både chefer och anställda ska vara involverade och engagerade i och känna ett gemensamt ansvar för säkerheten. En bonus är att en verksamhet som är hälsosam och säker även är en effektiv verksamhet.

Carro: Det finns ju goda exempel också. Där finns ju företag inom byggverksamheten som har det här med att man stannar upp i ett antal sekunder innan man påbörjar ett arbetsmoment och tänker igenom. Finns här några risker här innan jag påbörjar detta arbetet eller är det säkert och påbörja det? Jag tänker det är lite som ett stoppljus att man stannar, det är rött, man tänker efter. Det är gult, och sen så grönt, då kör man. Och det är inte alltid man kommer till grönt för man kan ju hitta risker och då måste man ju påtala det för sin arbetsgivare.

Fredrik: Nu nickar du Katarina också.

Katarina: Ja, det gör jag. Det är ju roligt att höra att det här får genomslag. Man är medveten om säkerheten och man tar den på allvar från ledningen. Och man inför enkla system som gör att det inte behöver vara så svårt och göra rätt.

Fredrik: Vi ska tala mer om det här alldeles strax. Först ut på stan för att höra hur det kan låta med det här kring säkerhetskultur på andra arbetsplatser.

Manlig röst: I och med att jag kör mycket bil så är det väl det som är största risken i och med att man kan anse att man själv är en väldigt bra förare liksom och så här men man måste tänka väldigt mycket på alla runt omkring en och hur andra ska agera i trafiken och folk kan bete sig väldigt liksom, hur säger man, så här oförutsägbart.

Kvinnlig reporter: Finns det något säkerhetstänk från din arbetsgivares sida?

Manlig röst: Ja, alltså de är ju medvetna om det såklart och de säger bara åt oss liksom att ta det så försiktigt ni kan liksom. Det är inte värt att stressa upp er för att komma fram någonstans snabbare om det sker på bekostnad av din egen säkerhet och andras säkerhet. Så de är väldigt måna och de värnar mycket om att vi ska ta det försiktigt istället för att göra det, allting så snabbt som möjligt. 

Kvinnlig reporter: Vad är den största risken för dig arbetsmiljömässigt under en arbetsdag?

Manlig röst: Det är att utföra en riskbedömning innan vi påbörjar med jobb därför jag är i elbranschen och sen om man skippar det så är det allt möjligt från att ramla från en stege, bli påkörd av nån som är på liften, eller ja det är såna grejer och sen helt värt att få stöd eller någonting sånt.

Kvinnlig reporter: Och hur ser säkerhetstänket ut skulle du säga? Hålls det hårt på det?

Manlig röst: Nä alltså fast i vår firma vi håller på så och jag är skyddsombud så vi håller ganska tajt med reglerna så. Därför det är inget skoj med starkström eller med svagström heller. Vi försöker att göra så mycket som det går.

Kvinnlig reporter: Upplever du att din arbetsgivare sätter din säkerhet framför att till exempel att det ska gå snabbt med tidsplanen eller att det ska kosta mindre och så?

Manlig röst: Det kan hända det är stressigt. Stressiga situationer och allt men sen det är till personen också att säga det här känner jag inte är ok eller att det är säkert och att lyfta upp den frågan. Så det är absolut, det är ingen, det är lite ansvar också hos dem som ska utföra jobbet att undersöka och säga att det här känns inte säkert, och att berätta till cheferna som är uppe alltså.

Manlig röst: I think for my job it’s extremely important because it’s a big big risk that it could happen and it can result in death. So it’s not something to take slightly no.  

Kvinnlig reporter: And you are holding a helmet as we speak?

Manlig röst: Yes. When I go in I put my helmet on and I put my yellow vest on and everything.

Kvinnlig reporter: And do you feel that people tare taking these things seriously?

Manlig röst: Mostly people take it seriously. Like they wear all their safety equipment but sometimes some people do skip.

Kvinnlig reporter: And do you feel that your employer is prioritising you safety over getting things done faster or saving money?  

Manlig röst: I think it’s kind of the same. They wanna get things done fast, but they all say they want people to follow the safety. But they can’t always be there to tell someone to do the thing correctly.

Fredrik: Ja Katarina. Du nickade så glatt när vi fick tag på skyddsombudet där som pratar om riskanalyser.  

Katarina: Ja det är så roligt att höra att det faktiskt fungerar ute i verkligheten.

Fredrik: Mmm.

Katarina: Och det är ju just det här att då har man en kultur. Man har ett säkerhetsmedvetande. Man har en kultur där det är ok att sätta säkerheten högt på agendan och det är ju jätteviktigt. Speciellt när det är såna här risker. Du hörde ju att det var starkström det handlade om. Det är inte alls roligt att få i kroppen.

Fredrik: Och sen mot slutet hörde vi den här engelskspråkige mannen som beskriver att man ibland tullar eller ger avkall på säkerheten därför att man har ett behov av att skyndsamt får sitt arbete klart, eller inte har tid eller ekonomi att kolla säkerheten. Stöter du på det ofta Carro?

Carro: Ja, alltså vi pratar ju ofta om det här ”jag skulle bara” och då är det ju det här att man ska göra ett kort arbete. ”Jag ska bara in och göra det här” och det är ju oftast då när man inte har tänkt efter och när man inte har tagit på sig skyddsutrustning man behöver som faktiskt olyckor händer. Så att man ska inte tulla på detta en sekund. Ja alltså det är viktigt att tänka så också att jag som arbetstagare har ju också ett ansvar att bidra till den här säkerhetskulturen. Jag som arbetstagare vill ju komma hem efter mitt jobb, till min familj och till mina nära och kära. Vad behöver jag göra för att kunna komma hem liksom?

Fredrik: Du ställer ju frågan själv där. Vad kan jag göra? Vad kan jag bidra med för att jag och mina kollegor ska kunna få komma hem? Och jag tänkte att ni ska få berätta lite mer om det. Ni har redan beskrivit vikten av det. Ni har redan beskrivit vissa saker men hur skapar man en säker arbetsplats då?

Katarina: Ja det är inget som man gör en gång för alla, utan det här är ju ständigt arbete. Det här måste man jobba med hela tiden och man måste jobba väldigt medvetet med det. Man kan ju börja med att kartlägga hur ser det ut just nu. Vad har man för uppfattning här om säkerhet och i relation till annat i arbetet som att det ska gå fort. Att man ska producera mer. Att det inte får kosta för mycket. Sen när man vet ungefär hur det ligger till, ja då får man ju börja jobba med förändringarna och här är det ju så viktigt att ledningen på alla nivåer, alla chefer, högsta chefen, ekonomichefen, arbetsledare, att alla går före och är goda exempel.

Om chefen till exempel kommer in på en arbetsplats där man ska ha en viss skyddsutrustning, till exempel hörselkåpor, men struntar i det för det är ju chefen. Ja men då blir det ju ok i arbetsgruppen att inte ha det. Det är inte bara vad man säger utan handlar också om vad man gör.

Fredrik: Carro, jag vet ju att Arbetsmiljöverket har ju någon typ av enkätverktyg eller nåt sånt va? Som kan stötta arbetsgivare och skyddsombud i det här arbetet.    

Carro: Precis, det stämmer. Det har vi på vår webbplats. Vi har ett enkätverktyg du kan fylla i. Där man får liksom en grund för var står vi i vår säkerhetskultur och vad behöver vi jobba vidare med. Och sen så rekommenderar jag starkt att man regelbundet gör den här undersökningen för att se flyttar vi oss framåt, vad har vi kvar som vi behöver jobba med och så vidare. Så att jag rekommenderar alla som lyssnar att gå in och kika eller tipsa på era arbetsplatser om att någonstans så måste man ju börja med en grund och se var står vi någonstans i detta. För då vet man också hur man ska jobba vidare.

Katarina: Det är ett antal frågor som rör olika områden som är viktiga för säkerhetskulturen. Men eftersom det är en enkät så skickar man ut den till dem som ska delta i enkäten. Till den arbetsgrupp man vill undersöka, så får de svara på frågor. Man får sen en sammanställning av svaren och då kan man se vilka områden som man behöver förbättra, precis som Carro sa.        

Fredrik: Vi har ju ett helt poddavsnitt som handlar om det här systematiska arbetsmiljöarbetet och där talar vi också mycket om vikten av att alla eller så många som möjligt deltar i det och det är det som du beskriver också nu Katarina. Hur uppnår man, utöver det då, det bästa resultatet genom användandet av det här verktyget?

Katarina: Det handlar om samarbete och det handlar om man pratar och att man börjar vågar prata om där det kanske inte är så bra. Man kan tänka sig att ledningen uppfattar att ”ja men vi har ju jättemycket säkerhet”, ”vi har sju pärmar här med regler och instruktioner”. Medan de personer som är ute och ska arbeta och ska följa alla de här reglerna uppfattar att, ”ja men det är så mycket regler att vi vet inte var vi ska börja någonstans”, ”för vi har inte fått nån bra och enkel instruktion”. Ja men då kanske det är där man måste börja. Prata tillsammans och börja reda ut var är vi någonstans? Vad är det som går fel?  

Fredrik: Carro, jag tänker ibland kan ju såna hör myndighetsenkäter och paragrafer vara väldigt byråkratiska och knepiga. Hur är det med det här verktyget då? Är det tillgängligt för gemene man? Finns det på olika språk?

Carro: Jajamän Fredrik! Det finns det på svenska och engelska och det är lättillgängligt. Man går in på vår webbplats och så söker man efter den här enkäten och sen så fyller man i frågorna. Och det mesta sköter ju sig själv, sammanställning och så. Du behöver inte själv sitta och sammanställa. Vi ska ju vara lättillgängliga och tillgängliga för dem som använder våra verktyg. För att det är en del av arbetsmiljön att det ska vara tillgängligt.

Fredrik: Har ni något exempel på företag eller organisation som har testat det här i verkligheten då?

Katarina: Ja det vet vi inte. Vi har inte tillgång till de uppgifterna.

Fredrik: Hur då? Hur kommer det sig då?

Katarina: Därför att det är inte uppgifter som myndigheten ska ha. För det här verktyget, det är till för företagen själva.

Fredrik: Ok.      

Katarina: Vi ska inte gå in och göra nån kontroll på det, utan det är myndighetens stöd för arbetsgivaren.

Fredrik: Och när bör eller ska man använda sig av det här då tycker ni?

Carro: Alltså jag tycker att det är klokt att oavsett, att man använder sig av undersökningar. För det är ju som sagt som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Vi kommer alltid tillbaka till det liksom att man ska undersöka sin verksamhet. Säkerhetskultur är ett sätt att undersöka hur ligger vi till, vad har vi för attityder till säkerhet, till risker på våra arbetsplatser. Det kan man använda som en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Absolut! Att göra den undersökningen.  

Fredrik: Hur ska man summera det här då Katarina? 

Katarina: Säkerhetskultur är någonting som borde finnas överallt där man har risker och risker finns det ju på väldigt många arbetsplatser.

Carro: Gör precis som man jobbar med systematiskt arbetsmiljöarbete. Gör det till en naturlig del i verksamheten. Som någonting man gör varje dag. Precis som man går till jobbet och arbetar, så är det här med hela tiden. Tänk alltid efter innan du ska utföra ett arbete. Är det några risker med detta? Är det säkert att utföra det? Är det inte så ta ett steg tillbaka och säg till att jag gör inte detta för detta är inte säkert. Så att man har det med sig liksom. Det ska sitta i ryggmärgen Fredrik. Att man ska vara rädd om sig.

Katarina: Jag håller helt med Carro.  

Fredrik: Och så påminner vi då också naturligtvis om dels enkätverktyget och sen också att det på webbplatsen också finns en film som förklarar det här med säkerhetskulturen.

Carro: Precis.  

Fredrik: Dåså. Då tackar jag dig Katarina Eskils så mycket för att du kom hit idag och berättade om säkerhetskultur. Ibland ganska abstrakt men icke desto mindre viktigt begrepp. Och Carro, som alltid bra att du är med, stöttar och ger klarhet i de nyfikna frågor som jag har. Jag hoppas att vi har inspirerat er lyssnare att verkligen våga lyfta de här frågorna. Verkligen ta tag i det och ta det ansvaret som vi alla bär för att vi alla ska komma hem från vårt arbete. Både helskinnade och ostressade och med livet i behåll. Och med det så är det här avsnittet till ända. Det är dock inte det viktiga arbete som ni arbetsgivare och arbetstagare är med och bidrar till varje dag. För att ingen ska bli sjuk, skadas eller i värsta fall omkomma på sitt arbete. Lyssna gärna på flera avsnitt i poddserien Hallå arbetsmiljö för vi är här för er. Som stöd och råd och informationskanal. Ta hand om varandra. Hejdå!    

Kvinnlig röst: Hallå arbetsmiljö, en poddserie från Arbetsmiljöverket.

Programledare Fredrik Berling. Om du vill veta mer om Arbetsmiljöverket besök www.av.se.