Carro: Det vi ofta tittar på när vi är ute och inspekterar är hur man arbetar förebyggande med de här frågorna. Att man har koll på riskerna att man gör riskbedömningar, att man gör åtgärder och att man så långt som möjligt förebygger att arbetstagarna råkar ut för det här, att man upprättar instruktioner för hur de ska agera i hot- och våldssituation.

Kristian: Konkreta instruktioner, rutiner för det förebyggande arbetet också. Men också om det händer någonting, då ska man som arbetstagare också veta att det finns stöd.

Kvinnlig röst: Hallå Arbetsmiljö! En poddserie från Arbetsmiljöverket.

Fredrik: Hej allihop och välkomna till ännu ett avsnitt i poddserien Hallå Arbetsmiljö! Ja, det finns ju ett ganska stort antal av de här poddarna att lyssna på och jag hoppas och vill tro att flera av er inte är förstagångslyssnare. Men för er som är det så säger jag lite extra varmt välkomna. Det här är ju en podd där vi lyssnar till experter och inspektörer kring deras åsikter, tankar, kunskap och erfarenheter kring viktiga ämnen som har med arbetsmiljön att göra.

Arbetsmiljöverkets experter och inspektörer besöker varje dag arbetsplatser runt om i Sverige för att stötta, hjälpa och dela med sig av sina kunskaper och de lagar och regler som faktiskt finns och gäller. Med hjälp av några av dessa experter så får vi ta del av den här kunskapen och vi reder ut olika saker och oklarheter som finns.

Idag ska vi tala om, för mig ett lite extra viktigt ämne på något sätt ändå. För att det är någonting som påverkar oss alla, direkt eller indirekt. Ett problem som... Ja, kanske är det så att det är växande i vårt samhälle. Det handlar om hot och våld i den miljö vi verkar. Hot och våld i sin arbetsmiljö. Det här spelas in i juni 2023 då det har hänt en hel del saker, inte minst i skolan, som gör att det här är aktuellt. Men jag har en känsla av att om ni lyssnar på det här senare, så kommer det fortfarande vara aktuellt.

Det är viktigt att veta vilka regler som finns, vilka möjligheter man har att få stöttning och också vilka skyldigheter man har och vem som är skyldig att ta vara på de som behöver den stöttning och hjälp som finns oavsett om man är utsatt för det eller om man är någon som är i en ansvarig situation. Jag har med mig en expert som kommer hit alldeles strax, men jag har som alltid också med mig Ann-Caroline Kostet.

Carro: Hej Fredrik! Kul att se dig igen.

Fredrik: Ja, detsamma. Ni som hängt med, ni vet att vi var lite begränsade ett tag och under pandemin, då var Carro hemma, som är var då någonstans?

Carro: Numera är det i Lund.

Fredrik: Då satt du och pratade via länk istället. Men du har bytt arbetsuppgifter. Du var inspektör tidigare.

Carro: Ja, det är jag fortfarande. Men jag har också ett uppdrag att samordna arbetet mot arbetslivskriminalitet i region Syd där jag tillhör.

Fredrik: Saknar du att vara ute på de klassiska inspektionerna?

Carro: Vet du vad Fredrik? Jag är ute fortfarande.

Fredrik: Ja, du är det?

Carro: Yes, jag kör båda rollerna faktiskt, så jag var ute senast igår på en inspektion ihop med andra myndigheter.

Fredrik: Och då jag kan tänka mig, när man pratar om din nya uppgift så låter det som att det finns en risk att man hamnar vid skrivbordet. Och det är ju inte riktigt det du bara vill göra. Du vill ju vara ute och träffa människor.

Carro: Precis och därför så ska vi få en samordnare för det här uppdraget till hösten och jag kommer återgå till att bara vara inspektör, eller bara och bara. Jag kommer jobba med det jag tycker absolut bäst om.

Fredrik: Vi kommer att tala om hot och våld i arbetsmiljön idag. Jag hade en ganska lång inledning där jag pratade lite om det här. Vad är din 'take' på det här? Hur ser du på det här?

Carro: Detta är ett problem som finns inom många olika verksamheter vilket man stöter på när man är ute och inspekterar. Jag har jobbat som inspektör i många år nu. Jag har varit ute i verksamheter som har mycket problem med hot och våld. Till exempel har jag inspekterat HVB-hem, äldreomsorgen, vårdyrken. Jag vet också att det är mycket problem inom kollektivtrafiken med just hot och våld. Och skolan såklart, som vi kommer prata om idag.

Fredrik: Vilken roll tar Arbetsmiljöverket i det här då?

Carro: Vår roll i det här är ju att genomföra inspektioner ute på arbetsplatser och kontrollera så att arbetsgivare följer arbetsmiljölagstiftningen. Och det finns en föreskrift som handlar särskilt om hot och våld i arbetslivet som man då ska ha kunskap om och jobba med om man har de här riskerna i sin verksamhet. Så vi är en kontrollfunktion. Vi kontrollerar så att man följer de lagar och föreskrifter som är kopplade till arbetsmiljö.

Fredrik: Det är dags att presentera vår gäst. Men innan dess tänkte jag att vi skulle få lite fakta om ämnet.

Kvinnlig röst: Oron för att bli utsatt för hot och våld på arbetet är en psykisk belastning som också påverkar arbetsmiljön negativt. Detta ska arbetsgivaren känna till och förebygga så mycket det går. Arbetsplatser ska utformas och utrustas för att förebygga risken för hot och våld så långt det är möjligt. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om våld och hot i arbetsmiljön och AFS 1993:2 gäller på alla arbetsplatser.

Fredrik: Ja då säger vi välkomna till Kristian Hansson.

Kristian: Tack så mycket! Tack, tack!

Fredrik: Ännu en skåning i studion.

Kristian: Ja, tänk så tokigt det kan bli.

Fredrik: Eller bra.

Kristian: Ja.

Carro: Ja, jag tycker det är bra.

Fredrik: Vem är du?

Kristian: Kristian heter jag och jag arbetar på vår avdelning Regler och egentligen så sysslar vi med arbetsmiljöfrågor som har att göra med människans möte med omgivningen och där är hot och våld en viktig fråga som vi jobbar med. Då är vi några stycken. Jag jobbar ganska mycket med hot och våld och kanske framför allt mycket med hot och våld i utbildningssektorn.

Fredrik: Carro och jag har inlett den här podden som ska handla om hot och våld i arbetsmiljön. Vad är din ingång på det?

Kristian: Hot och våld diskuteras mycket i samhällsdebatten. Och Arbetsmiljöverket, vi har vår roll och vår uppgift i de diskussionerna. Det är precis som Carro säger, vår viktigaste del är att genomföra inspektioner kring de här frågorna. Men sen försöker vi också jobba strategiskt tillsammans med andra myndigheter. Vi sitter i utredningar och vi hör vad parterna har att säga. Vi hör var de aktörer som finns i de olika branscherna har att säga, vilka problem de upplever och hur det ser ut. Vi försöker jobba från lite olika ändar och göra så gott vi kan för att bidra till att reducera, ta bort, minska de riskerna som finns tillsammans med hot och våld.

Fredrik: Om jag förstått det rätt så har ni under den här våren också gjort någon liten utökad inspektionsinsats. Stämmer det?

Kristian: Jag skulle vilja säga att den inte är så liten. Den är stor. Vi gör mer än tusen inspektioner i skolan. Vi började i maj och kommer att fortsätta under 2024 att göra inspektioner kopplat till hot och våld i skolan.

Fredrik: Den är specifikt riktad till skolmiljön?

Kristian: Ja, det är den.

Fredrik: Och varför kommer den nu?

Kristian: Dels så ser vi i vår egen statistik... Där poppar de här frågorna upp allt oftare och tar allt mer av våra resurser sedan en tid. Inspektörerna vittnar om att de får jobba med de här frågorna i större utsträckning. Det som vi kallar 3.3a-anmälningar alltså. Det vill säga att om en arbetsgivare upptäcker ett tillbud i sin verksamhet så ska man anmäla det till Arbetsmiljöverket.

Och fler av de anmälningarna till oss har över tid blivit kopplade till hot och våld i skolan. Sen ser vi i vår övriga sjukskrivningsstatistik. När vi pratar med Lärarförbundet, vi pratar med arbetsgivarrepresentanter så hör vi att det här är ett problem och även andra myndigheter som jobbar med skolfrågorna säger att det här är ett växande problem. Så det är ju skälet och bakgrunden till att vi har valt att göra en så pass stor insats, för det är det faktiskt.

Fredrik: Om man ska definiera hot och våld. Vad talar man om?

Kristian: Det finns många olika sätt att skära den kakan på egentligen, så dels kan man prata om fysiskt våld. Det är ju det kanske man tänker närmast på. Det vill säga att man blir slagen, biten, riven, hotad eller liknande. Det kallar vi för fysiskt våld. Men sen finns det ju också andra typer av våld.

Exempelvis psykiskt våld, trakasserier och mobbning. Det vill säga där den personliga integriteten blir kränkt på ett eller annat sätt. Och sen kan man också prata om genusbaserat våld. Det vill säga att man blir utsatt för icke önskade handlingar beroende på sexuell läggning eller beroende på kön.

Fredrik: Vad säger du Carro? Är det här saker du känner igen?

Carro: Ja, det saker jag känner igen. Och min erfarenhet när jag varit ute och inspekterat. Det vi tittar mycket på när vi är ute och inspekterar är hur man arbetar förebyggande med de här frågorna. Att man har koll på riskerna, att man gör riskbedömningar, att man gör åtgärder så att man så långt som möjligt förebygger att arbetstagarna råkar ut för det här. Att man upprättar instruktioner för hur de ska agera i en hot- eller våldssituation. Att man har åtgärder som larm om det behövs och att man också testar larmen.

Jag var på en inspektion där jag fick berättat för mig att de hade haft ett skarpt läge och personalen hade tryckt på larmet. Men det hände inget och då visade det sig att det inte var testat. Och det är ju allvarligt. Det är mycket man ska tänka på. Utbildning till exempel. Vad har arbetstagarna för utbildning kopplat till de risker som finns i verksamheten? Om det behövs, att man får träna på situationer där man kan råka ut för hot och våld?

Det är också mycket lokalens utformning. Hur är den utformad? Finns det vassa tillhyggen som man kan plocka bort? Hur ska man placera sig i lokalen i förhållande till där risken finns? Det finns jättemycket man ska tänka på som arbetsgivare. Och det viktiga är också att man som arbetstagare, om man upplever sig bli hotad eller utsatt för våld, måste man prata med sin arbetsgivare. "Nu har det hänt", gärna så snart som möjligt.

När man får tidiga signaler på att det här kan leda till en hot- och våldssituation så måste man prata med sin arbetsgivare för annars kan denne inte förebygga. Och då kan det ju hända i ett senare skede att det faktiskt blir en skarp situation. Men det är min erfarenhet och det är hur vi brukar jobba ute som inspektörer. Vi jobbar mycket med det systematiska arbetsmiljöarbetet, det förebyggande arbetet. Hur jobbar de för att minimera eller eliminera den här risken?

Fredrik: Jag tänker nästan osökt på USA. Om man ser de här stackars eleverna som tränar utrymning när det är skjutningar och sånt där. Att man ska träna lärare och elever kring det. Man talar till och med om att man ska utrusta lärare med vapen. Är inte det här fel sätt att angripa det här? Nu är det här ett enklare och inte så våldsamt skeende som vi talar om i Sverige. Än så länge, tänker jag. Är vi på väg mot en liknande utveckling som i USA? Varför ska man överhuvudtaget behöva träna på det här och försöka förebygga det? Är vi inte fel ute?

Kristian: Jag tror att det du pratar om, det som man brukar kalla PDV, alltså pågående dödligt våld. Det vill säga det som vi har sett i USA och som vi faktiskt också har lite erfarenhet av i Sverige. Att det är någon förövare som går in i till exempel en skolbyggnad och utför skjutningar eller så.

Och det är en typ av våld som man måste hålla koll på. Det vill säga det kallar vi sällan förekommande händelser, för det händer faktiskt väldigt sällan. Det ska man ha klart för sig, men risken finns ju naturligtvis. Jag tänker så här i den här frågan - jag tror att om man skapar trygghet så bidrar det till en bra arbetsmiljö. Trygghet skapar man faktiskt genom att människor vet vad de ska göra i en viss situation.

Så jag tror inte man ska hajpa upp det. Man ska inte förstora, man ska inte vara alarmistisk. Men man ska träna. Man ska diskutera frågorna och man ska tänka på dem. För det är ju så att de elever, precis som det du sa nu om USA, de lyssnar på radio och ser på tv också. De har ju också den här bilden och kan tänka att sånt här kan ju hända.

Och då är det ju också viktigt att vuxenvärlden också tar den här oron på allvar och visar och skapar system så att vi vägleder elever, lärare och personal i skolan vad de faktiskt ska göra. Så jag tror att en bra strategi är att träna till exempel inrymning, utrymning och hur man ska hantera den typen av allvarliga situation. Det skapar trygghet.

Fredrik: Vem är det som ansvarar för det här i skolmiljön?

Kristian: Det är ju alltid arbetsgivaren och i det här fallet handlar det om skolhuvudmännen som ska se till att arbetsmiljön är säker för de som utför arbete eller genomgår undervisning.

Fredrik: Jag tänkte vi skulle gå ut på stan, precis som vi brukar göra, och lyssna på människor huruvida de har upplevt hot och våld i sin arbetsmiljö eller inte.

Reporter: Har du varit med om hot eller våld på ditt jobb? Eller känner du någon som har varit med om det? Och vad hände i sådana fall då?

Man på stan: För väldigt länge sedan var jag med om det, men det var inte på nuvarande arbetsplats. Det var på ett helt annat jobb. Och ja, jag känner folk som varit med om hot och våld, men jag kom inte ihåg så specifikt nu. Men att det har förekommit.

Kvinna på stan: Inte på min nuvarande arbetsplats som jag kommer på just nu.

Kvinna på stan: Nej, jag har inte varit utsatt för det själv. Det beror på vad man menar med hot kanske. Våld har jag definitivt inte blivit utsatt för, men hot kan ju vara lite subjektivt. Jag ska inte säga att jag har det och det är en ganska ofarlig arbetsplats.

Kvinna på stan: Det är klart, jag har jobbat länge och det händer ju. Men vi löser problemen med chefen.

Kvinna på stan: Jag har varit med om hot per telefon. Jag jobbar på en kommunal myndighet.

Man på stan: Jag har varit med om hot och våld på jobbet. Jag jobbar på en skola och då förekommer det hot och våld ibland.

Reporter: Vet du vilka risker för hot och våld som finns där du jobbar?

Man på stan: Ja, det vet jag. Och jag vet också hur man kan göra för att undvika dem eller minimera dem i stor utsträckning.

Kvinna på stan: Jag tänker i första hand att det kan handla om... Jag jobbar på en myndighet. Det kan vara olika kontakter man har där folk kanske är missnöjda med beslut.

Kvinna på stan: Jo, men risker och så är jag ganska väl inspelad på. Vi har mycket riskgenomgångar och sånt på jobbet så det känns ändå som att jag har det under kontroll. Men våld och den biten skulle jag nog inte säga att jag har, nej.

Man på stan: Risken är att det kommer någon arg patient eller något sånt. Absolut, det kan ju hända, men det har inte varit så hittills. Inga höga risker. Men det finns självklart.

Reporter: Vet du vilka risker för hot och våld som finns där du jobbar?

Kvinna på stan: Mycket. Det händer mycket grejer.

Reporter: Tack så jättemycket!

Fredrik: Ja där hörde vi ett antal röster. Känner ni att det här är representativt? Är det här statistiskt det vi fått höra här?

Kristian: Superstatistisk skulle jag vilja säga.

Fredrik: Det är svårt att säga. Vi har fångat ett antal röster, men man får en ganska bred bild. Det är flera som säger aldrig och några som har hört eller varit med om något. Man definierar också begreppen på lite olika sätt. Vilka förutsättningar är det egentligen som skapar miljöer där hot och våld kan florera eller blomma upp?

Kristian: Jag tänker så här - När man tittar ut över arbetsmiljölandskapet så ser man det. Det är människor som jobbar med människor. Där händer det saker och man jobbar med myndighetsutövning. Ensamarbete, kvällsarbete och man jobbar i offentliga miljöer till exempel. Eller man reser med sitt arbete alltså, det vill säga man transporterar sig.

Men då åker man igenom tvärsnitt av Sverige och så träffar man på många olika människor, många olika risksituationer. Möten med människor, kvällsarbete, ensamarbete och man hanterar pengar till exempel. Eller värdeföremål på något sätt. Där tror jag att man kan ringa in det. Eller vad säger du Carro?

Carro: Ja, absolut. Och när vi är ute och inspekterar så är det ju många olika typer av verksamheter som vi ställer de här kraven att man ska göra riskbedömningar. Dels för vilka situationer det kan bli hot och våld, om det är ensamarbete, vilket förekommer ganska ofta. Att någon jobbar ensam. Så det är ganska brett var det finns någonstans. Det är också en allvarlig risk. Att bli utsatt för hot och hot om våld är ju väldigt allvarligt för den individen som blir drabbad och då är det också viktigt att arbetsgivaren har stöd att erbjuda när det har hänt.

Fredrik: Vi pratar ju om skola och vi kommer prata mer om det. Men det låter ändå som att det är vård och omsorg, som ni beskriver det, är den bransch som utöver skolan har störst utmaningar och problem när det gäller hot och våld.

Kristian: Ja, utifrån vår statistik så är det ju det. Då är det vård och omsorg där man arbetar med människor i utsatta situationer. Sen har vi också transportsektorn som är en bransch där det förekommer. Och då tror vi att det handlar om tågvärdar och busschaufförer, där man också möter människor i olika situationer. Sent på kvällar och kanske berusade. Kanske finns alkohol med i bilden. Och sen är som sagt var utbildningssektorn, skolan, en sektor där det förekommer alltför mycket hot och våld.

Fredrik: Har det ökat inom skolan?

Kristian: Vi vet egentligen inte om det har ökat. Man kan väl säga att lärare, elever, arbetsgivare, arbetstagare säger att det har blivit allvarligare. De incidenter som sker får större konsekvenser för dem som utsätts för hot och våld i skolan idag. Men sen tror vi nog också baserat på dom anmälningar som vi har fått in i kombination med signaler från andra myndigheter att det har ökat.

Fredrik: Carro säger att det ligger mycket ansvar hos individen att säga till när situationer dyker upp. Men märker ni att ni får gensvar från de som är beslutsfattare inom skolorna? Att dom som egentligen är ytterst ansvariga att de tar detta på allvar? Att ni får förfrågningar, att de ber om hjälp, att de lyssnar på er när ni väl är där?

Kristian: Det är väl så att skolan är en lite knepig miljö. Vi har skolhuvudmannen som är ansvarig för arbetsmiljön. Sen har vi rektorn och rektorn sitter ju kanske inte alltid på alla resurser egentligen, som de kan behöva för att bygga ett bra förebyggande arbetsmiljöarbete.

Så vi tror att huvudmannen skulle behöva vara mer aktiv, bidra mer, rusta rektorn på ett bättre sätt, så att de får möjligheter att bygga upp ett bra förebyggande arbetsmiljöarbete så att människor blir trygga och att de inte skadas, blir sjuka eller dör på sitt arbete.

Fredrik: Jag känner mig så upprörd. Det ska inte behöva vara så här, tänker jag. Det är som du är inne på nu Kristian, eller hur?

Carro: Nä, jag tänker att det är viktigt, att som arbetsgivare tänka alla tänkbara situationer där detta kan inträffa. Det är inte alltid så lätt kanske. Jag tänker inom vissa verksamheter där man aldrig riktigt vet vem man träffar som arbetstagare. Till exempel, som du nämnde - Busschaufförer, tågvärdar och liknande.

Det är inte samma människor de träffar varje dag, utan de träffar ju många olika människor i olika tillstånd så att säga. Då måste man tänka förebyggande som arbetsgivare och tänka igenom vilka olika typer av situationer man kan hamna i och sen utifrån det riskbedöma och ta fram åtgärder.

Så här gör vi den situationen och så här gör vi i den situationen. Och sedan ge arbetstagarna instruktioner, ge dem utbildning, ge dem de förutsättningar de behöver för att förebygga att de hamnar i de här situationerna.

Fredrik: Om man känner att oavsett om det redan inträffat eller man märker att det börjar bli en förändrad kultur, eller att man faktiskt är så föregripande att man vill att man ska komma dit. Och om man redan idag vill få stöttning och hjälp och råd. Vart vänder man sig då?

Carro: Då vänder man sig till sin arbetsgivare. Det är arbetsgivaren som har ansvar. Och som du var inne på innan, att huvudman har det yttersta ansvaret och är det privat sektor så är det ju styrelsen. Om de inte ger de som har fått delegerat arbetsmiljöansvar tillräckligt mycket resurser och befogenheter för att hantera den här frågan, då ska de som har den arbetsuppgiften vända den tillbaka till dem som har det yttersta ansvaret. Men för dig som arbetstagare så är det ju din arbetsgivare som du ska vända dig till, eller ditt skyddsombud.

Fredrik: Och de ytterst ansvariga kontaktar de er eller vilka vänder de sig till för att få råd och hjälp och stöttning?

Kristian: Ja, alltså det händer ju att de gör det. Men sen finns rätt så många aktörer runt om. Vi har skolmyndigheterna, Skolverket, SPSM och MSB till exempel. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Och känner huvudmännen att de inte har möjlighet eller de kunskaper som behövs då får de köpa in vad de behöver, antingen från företagshälsovården eller någon annan expertresurs. Alltså det viktiga är ju att kunskaperna ska finnas i organisationen för att kunna hantera de arbetsmiljöproblem som man har. Har man inte resurserna själv, då måste man ta hjälp utifrån.

Fredrik: Vi ska få lyssna på ytterligare lite fakta.

Kvinnlig röst: I arbetsmiljöundersökningen 2021 uppger omkring en av tio män och närmare två av tio kvinnor att de utsattes för våld eller hot om våld i arbetet minst någon gång under den senaste tolvmånadersperioden. Det är en högre andel av sysselsatta kvinnor i åldern 16 till 29 år som utsatts för våld eller hot om våld jämfört med övriga åldersgrupper.

Fredrik: Ja, där hör vi. Det är alltså vanligare bland kvinnor än män. Och om man tittar på mer statistik så är det ju så att över 2000 arbetsolyckor med sjukfrånvaro orsakade av hot och våld per år anmäls i Sverige. Över 2000.

Och det är just inom vård och omsorg som står för nästan hälften av det. Och det som vi pratar om mer i dag, nämligen utbildning, står för drygt 400 per år och det är flest anmälningar som rör kvinnor. Är ni överraskade av den statistiken eller är ni ens insatta i den?

Carro: Mer bedrövad skulle jag säga. För ingen ska ju behöva ha det så på sin arbetsplats. Och jag tänker att just att kvinnor är mer representerade här i statistiken beror kanske på att de jobbar mer inom de yrkena där det här förekommer. Jag vet inte vad du säger Kristian.

Kristian: Jo, men absolut, det är klart att man blir bedrövad. Och jag tänker egentligen två saker. Det ena är konsekvenserna av hot och våld. Och då ser man ju att det kan handla om posttraumatiskt stressyndrom, sjukskrivningar. Det kan handla om fysiska skador. Det kan också handla om att man blir rädd för att uttrycka det man egentligen vill, alltså det som vi kallar otillbörlig påverkan.

Det kan handla om att en beslutsfattare på en myndighet inte vågar fatta det beslut som man vill fatta, eller borde fatta, att man är utsatt för påtryckningar eller hot. Eller en lärare som inte vågar sätta det betyg som man egentligen vill. Alla de här sakerna. Och det vet vi.

Dessutom så vet vi att vägen tillbaka kan vara ganska lång. Om man råkar ut för allvarliga händelser. Det vill säga konsekvenserna för individen. Men sen är det också som så att om du befinner dig på en arbetsplats som inte är trygg... det påverkar. Det handlar inte bara om hot och våld, utan det påverkar ju hela arbetsmiljön. Alltså hur kul är det att gå till jobbet och vara rädd egentligen?

Vad betyder det för det övriga arbetsmiljöarbetet? Vad betyder det för relationerna med dina kollegor och allt annat? Konsekvenserna för individen är nog viktiga, men den får ju också allvarliga konsekvenser för hela arbetsplatsen.

Fredrik: Jag kan inte annat än hålla med Kristian.

Carro: Sedan tror jag... Min högst personliga åsikt är att jag tror att det finns ett mörkertal som vi också vill komma åt. Så man ska inte vara rädd för att anmäla tillbud till sin arbetsgivare när man råkar ut för hot- och våldssituationer.

Det är viktigt att arbetsgivaren har en organisation för att ta hand om de här individerna som råkar ut för hot och våld. För att vi är alla individer och vi reagerar olika på såna här situationer. Man måste ha kunskap om hur människan kan reagera om den blir utsatt för hot och våld. Och sedan att man då har en organisation som tar hand om personen eller arbetstagaren när denne har blivit drabbad.

Fredrik: Den här poddens tid börjar gå mot sitt slut. Kristian och Carro, är det något som ni känner att det här är viktigt att ta upp i det här sammanhanget?

Kristian: Jag tror att för att man ska få ett hållfast och bra systematiskt arbetsmiljöarbete, ett bra förebyggande arbete för hot och våld, så tror jag det är viktigt att det finns arenor där man kan diskutera och lyfta de här frågorna. Arbetsplatsträffar, arbetslagsträffar, medarbetarsamtal.

Man behöver lyfta frågorna och skapa en kultur där det är tillåtet att känna otillräcklighet eller oro inför svåra situationer. Det är superviktigt att det finns. Och sedan att man inser att det här är inget individproblem. Man ska inte individualisera problemet. Det är inte så att Kalle eller Lisa är mer känslig än någon annan. Vi är olika människor och fungerar utifrån olika situationer och det är en styrka och det ska vi behålla på arbetsplatser.

Det innebär att människor fungerar olika och det måste ett gott systematiskt arbetsmiljöarbete ta höjd för. Men det är också precis det som Carro varit inne på hela tiden och som jag också tycker är det viktigaste. Det är ju att man har konkreta instruktioner och rutiner för det förebyggande arbetet. Men också om det händer någonting, då ska man som arbetstagare veta att det finns ett stöd.

Fredrik: Carro, nu får du avsluta med att berätta om vilket stöd man kan få?

Carro: Först och främst så är det ju att man pratar med arbetsgivaren. Det kan se olika ut. Det kan vara att man är kopplad till företagshälsovården och kan få hjälp där, eller att man på något annat sätt har någon ingång så att man kan ta frågorna vidare. Det viktiga för arbetsgivaren är att lyssna på arbetstagaren. Vad har arbetstagaren för behov? Behov av att prata, behov av att gå till någon professionell och prata eller behov av vila.

Att anpassa arbetet så att man på ett tryggt sätt kan komma tillbaka. Visa att man har gjort åtgärder för att förebygga så att det inte händer igen, så att det känns tryggare på arbetsplatsen när man kommer tillbaka. Det finns många olika saker man som arbetsgivare kan göra. Det är arbetstagarens upplevelse som man ska utgå ifrån och därifrån göra allt vad man kan för att arbetstagaren ska komma tillbaka igen och må bra.

Fredrik: För det är det som det handlar om. Jag brukar säga att vi bor ju i Sverige. Här ska för bövelen ingen behöva känna sig vare sig hotad eller behöva bli sjuk eller skadas eller i värsta fall till och med dö på sin arbetsplats. Och det som jag kan känna mig lite extra upprörd över är ju att det som ni beskriver är ju väldigt samhällsviktiga delar.

Att folk som hjälper till i vården och som hjälper till i skola och omsorg, att de är så pass högt representerade. Ingen någonstans, vare sig bransch eller yrke, ska behöva uppleva det här. Och om vi alla hjälps åt och tar vårt ansvar och både söker hjälp och hjälper till så ska vi nog kunna nå den här nollvisionen som många av oss i alla fall bär på. Tack för att ni lyssnade! Och det finns ju flera poddar att lyssna på, så förkovra er! Vi hörs!

Kvinnlig röst: Hallå Arbetsmiljö. En podd serie från Arbetsmiljöverket. Programledare Fredrik Bergling. Om du vill veta mer om Arbetsmiljöverket, besök www.av.se.