Carro: Många av dem som arbetar i de här miljöerna och med de här maskinerna gör ofta det även på på fritiden. Så det är viktigt att känna till att exponering på fritiden naturligtvis ökar risken för vibrationsskador. Så det är ju den totala mängden man blir utsatt för under en arbetsdag och även kanske på fritiden.

Daniela: Arbetsmiljöverket har tydliga regler om hur länge du får arbeta med en vibrerande maskin och det finns ett gränsvärde som du inte får överskrida under en åtta timmars arbetsdag.

Kvinnlig röst: Hallå Arbetsmiljö En podd serie från Arbetsmiljöverket.

Fredrik: Hej allihop och välkomna till ännu ett avsnitt i poddserien Hallå Arbetsmiljö! Det här är en podd där vi lyssnar till experter och inspektörer kring deras åsikter, tankar, kunskap och erfarenheter om viktiga ämnen som har med arbetsmiljön att göra. Och den här gången så handlar podden om vibrationer. Ja, det är kanske inte det första man tänker på när det gäller arbetsmiljö, men det påverkar fler än man kan tro. Därför så tycker jag att vi behöver klargöra vad vi menar med vibrationer i arbetslivet och vad det handlar om för arbetsmiljöproblem. Var och varför uppstår vibrationsskador? Vilka är riskerna? Vilka symptom och bestående men och skador kan man få? Och naturligtvis, hur och vad kan man göra för att förebygga det här? Med mig på länk. Den här gången så har jag, Ann-Caroline Kostet, Carro. Du är inspektör på Arbetsmiljöverket, ständig följeslagare i den här podden som ger mig bra vibrationer.

Carro: Hej Fredrik!

Fredrik: Hur är läget?

Carro: Jodå, det är bra här nere i Malmö.

Fredrik: Bra. Om vi ska gå rakt på sak. Det här med vibrationer i arbetslivet och arbetsmiljön, vad är det egentligen?

Carro: Det är ju när man arbetar med till exempel verktyg, handhållna maskiner, eller om man sitter i lite större maskiner. Och vi är ju ute och inspekterar arbetsmiljön och kontrollerar så att arbetsgivaren följer den lagstiftning och de föreskrifter som vi har.

Fredrik: Vilken typ av redskap eller maskiner är det som man kan få den här typen av skador av då?

Carro: Ja, det kan till exempel handla om när man borrar i hårda material, alltså håltagning till exempel. Det kan vara att man arbetar med en slagborrmaskin, när man lossar eller drar åt förband med slående skruv eller mutterdragare, när man slipar svetsfogar med slipmaskin, eller när man sågar med tigersåg.

Fredrik: Och kan man säga att det är vissa branscher där det här är mer vanligt förekommande?

Carro: Det är ju vanligt förekommande inom byggbranschen och industrin, men det är många yrkesgrupper som använder vibrerande arbetsutrustning.

Fredrik: Vilka då då?

Carro: Snickare, montörer, svetsare, mekaniker, reparatörer. Det kan vara billackerare, murare, elektriker, plåtslagare, rörmokare, park och fastighetsskötare, betong och anläggningsarbetare, maskiner och fordonsförare. Det är väldigt många som berörs av detta.

Fredrik: Jag tänkte nu får jag stoppa dig. Du hade kunnat hålla på hur länge som helst.

Carro: Ja, som sagt, Det är vanligt att man har den här typen av arbete.

Fredrik: Ja. Finns det några yrkeskategorier och yrkesgrupper där det inte är lika uppenbart?

Carro: Det finns det. Till exempel de som jobbar med tandvård, kan också känna av hand och armvibrationer från sina instrument och yrkesförare kan känna av vibrationer. Det kan vara truckförare, de som kör lastmaskiner och så vidare. De kan få vibrationer som överförs till hela kroppen när de står eller sitter på ett vibrerande underlag. Ett exempel är ju förarsätet i en buss, i en bil, en mobil maskin, grävare eller lastare. När de får besvär och ont i kroppen är det inte lika uppenbart att det bara är vibrationerna som är orsaken.

Fredrik: Alldeles strax dags att presentera avsnittets gäst och medan hon tar plats här i studion så ska vi få ytterligare fakta.

Kvinnlig röst: Cirka en av tio sysselsatta är utsatta för hand och armvibrationer och en av tio män utsätts för helkroppsvibrationer ungefär en fjärdedel av arbetstiden. Arbetsmiljöverket publicerar varje år en rapport om arbetsskador. Statistiken i rapporten bygger på de anmälningar av arbetsskador som arbetsgivaren skickar in till Försäkringskassan. En arbetsskada orsakad av arbete med vibrerande arbetsutrustning räknas som en arbetssjukdom. Under perioden 2018 till 2022 anmälde arbetsgivarna totalt 1435 arbetsskador på grund av vibrationer från handhållna maskiner.

Fredrik: Då hälsar jag välkommen till Daniella Profir. Du arbetar som sakkunnig på Arbetsmiljöverket med sådant som har med vibrationer att göra. Vad gör man då? Berätta!

Daniela: Jag är ansvarig för vibrationsreglerna och fungerar som en resurs och stöttar mina kollegor på Arbetsmiljöverket med djupare kunskaper om vibrationer. Externt så deltar jag i utvecklingsarbetet av regler kring vibrationer både nationellt och inom EU.

Fredrik: Du hörde ju fakta nyss, både den som som Carro gav oss, men också i faktarutan. Det är höga siffror tycker jag som nämns här. Totalt anmälde arbetsgivare alltså runt 1400 arbetsskador på grund av vibrationer från handhållna maskiner under perioden 2018 till 2022. Vad? Vad säger du? Vad tänker du om de här siffrorna då?

Daniela: Det är höga siffror och det är ungefär 300 anmälningar varje år och uppskattar också att det är ungefär 400 000 personer sysselsatta som jobbar med de här handvibrationerna och de uppskattar det till en fjärdedel av sin arbetstid. Arbetsmiljöverket har sett brister och okunskap om riskerna när man jobbar med handhållna maskiner och verktyg på olika arbetsplatser. Det som är riskerna här är att de här vibrationerna kan leda till skador i händer och armar och det går att förebygga de här skadorna om man planerar från början vilka verktyg man ska använda. Och sen ska man också se till att använda maskinerna på rätt sätt och till rätt jobb som vi på lite fackspråk brukar säga. Fokusera mycket på riskkällan.

Fredrik: Det här kommer vi att prata mer om såklart. Precis det du är inne på, både symptom, skador och åtgärder. Men det låter lite som att arbetsgivaren inte har koll på det här.

Daniela: Ja, det är olika. Det är så att arbetsgivaren är den som har ansvar för att arbetstagare inte kommer att skada sig och arbetsgivaren har även ett ansvar att berätta att vibrerande maskiner kan leda till skador. Men många arbetsgivare brister i den kommunikationen. De vet inte hur de anställda mår och de informerar inte om riskerna med vibrationerna. Och det leder till att arbetstagare inte tar de tidiga symptomen på allvar och de lyssnar inte på kroppen när den gör ont, när de tappar känseln, kanske får domningar, pirrningar och värk. De förstår inte heller att återkommande ont i händerna kan leda till livslånga skador.

Fredrik: Ytterligare fakta.

Kvinnlig röst: Vibrationsskador från arbete med handhållna maskiner är den vanligaste arbetssjukdomen för män med cirka 200 godkända skador åren mellan 2012 till 2021. Vibrationsskadorna står för en tredjedel av alla godkända arbetssjukdomar. Av dem som drabbas är 45 procent yngre än 46 år. För kvinnor är vibrationsskador den sjätte vanligaste arbetssjukdomen. Det här visar statistik från AFA Försäkring.

Fredrik: Det är alltså så att vibrationsskador är den vanligaste arbetssjukdomen för dem som arbetar med vibrerande handhållna maskiner och verktyg i industri och i byggbranschen. Daniela?

Daniela: Ja, tittar man på statistiken, så säger AFA Försäkring att det är ungefär 200 personer varje år. Under de senaste tio åren och de här har ju fått sina vibrationsskador godkända hos AFA Försäkring. Då blir det en vibrationsskada. Det klassas som en arbetssjukdom och det är det AFA godkänner. Man kan säga att innan den här statistiken blev så känd, så var det ju bullerskador som var mer vanliga. Men idag så finns det rätt så bra skydd mot buller som hjälper. Och det vi också kan se är att det är mycket knepigare med vibrationer. Att vi har de här 200 varje år oförändrat, så det är knepigare. Det finns förmodligen tecken på att det inte finns lika bra skydd mot vibrationerna.

Fredrik: När får man sjukförsäkring? När får man ersättning från försäkringsbolagen? Hur länge ska man haft symptom eller varit dålig?

Daniela: För att få den här sjukdomen godkänd som en skada, ska du haft de här besvären i 180 dagar och få en diagnos från läkare att det är vibration skada.

Fredrik: Just det.

Daniela: Det är svårt. Det är ganska lång tid, 180 dagar.

Fredrik: Ja, eller hur?

Daniela: Om man inte kan jobba.

Fredrik: Carro när du nämnde olika yrkesgrupper och branscher, då tänker jag så här. Kanske lite fördomsfullt möjligtvis, men att många av de yrkesgrupperna är också sådana som som arbetar på fritiden. Om man är snickare, då är det ganska vanligt att man snickrar hemma, eller hos sin kompis eller så vidare. Det måste ju också ge ge skador att man inte bara jobbar med det utan även på fritiden håller på med sånt här.

Carro: Ja, många av dem som arbetar i de här miljöerna och med de här maskinerna gör ofta även det på fritiden. Det är viktigt att känna till att exponering på fritiden naturligtvis ökar risken för vibration skador. Det är den totala mängden man blir utsatt för under en dag arbetsdag och även på fritiden. Det ökar risken för att man kan få vibrationsskador.

Daniela: Ja. Det är inte ovanligt att snickare går hem och hjälper en kompis att renovera och de kan även ha andra fritidssysslor som till exempel om de kör motocross eller cyklar. Det finns en mängd olika saker som vibrerar.

Fredrik: Det leder in mig till det som jag egentligen vill ha svar på. Hur länge måste det här vibrera för att man ska kunna, eller få en skada? Går det ens att säga innan det uppstår skada?

Daniela: Ja, det är en jättebra fråga, det är olika från maskin till maskin och det är även beroende på den person som utför arbetet. Men i de allra värsta fallen har vi sett exempel på allvarliga skador redan efter några veckor och då de har jobbat väldigt länge och intensivt precis med maskiner som vibrerar mycket varje dag.

Fredrik: Men det finns väldigt väl tydliga regler för det där. Hur mycket man får arbeta, eller?

Daniela: Ja, precis. Arbetsmiljöverket har tydliga regler på hur länge du får arbeta med en vibrerande maskin och det finns ett gränsvärde som du inte får överskrida under en åtta timmars arbetsdag. Och det finns även ett insatsvärde. Och det kräver att arbetsgivaren gör insatser och vidtar åtgärder när man uppnår det här insatsvärdet. På vår webbplats så har vi en guide om hur du kan minska vibrationerna i jobbet och du kan även ladda ner en vibrationskalkylator som är gratis och med den kan du själv uppskatta hur mycket vibrationer du utsätts för under en arbetsdag.

Fredrik: Jättebra. Vi påminner ofta om att gå in på av.se, där finns det mycket hjälp att få. Där finns flera av de här poddarna som vi gör på många olika viktiga ämnen, så in och förkovra er där! Vilka vilka blir konsekvenserna av de här vibrationerna då?

Daniela: Ja, alltså konsekvenserna. Om du arbetar med de här maskinerna och verktygen som vibrerar eller slår kraftigt, så är det tyvärr så att det ofta leder det till livslångt lidande och nedsatt livskvalitet. Du får de här tecknen som kommer som symptom först, som utvecklas till besvär och blir kroniska, som till exempel att fingrarna vitnar när blodkärlen drar ihop sig eller att du får nedsatt känsel. Du kan inte knäppa knappar. Du har svårt att skilja mellan varmt och kallt. Du upplever domningar, stickningar och smärta. Nerverna skadas. Det kan bli svårt att sova på nätterna.

Fredrik: Faktarutan säger också att det är många yngre som som drabbas. Vad var det? 45 procent under 46 år? Jag trodde att det här var förslitningsskador. Att de som drabbas har arbetat länge med det här.

Daniela: Ja. Dessvärre så talar den här statistiken sitt tydliga språk. Vi ser tyvärr att allt yngre får den här permanenta vibrationsskadan i händerna. Vissa behöver inte jobba särskilt länge för att få den här skadan. Det är tråkigt att den här gränsen för permanent skada har flyttat ner mot 45 procent.

Fredrik: Verkligen. Jag blir väldigt bekymrad av det här. Vad säger du Carro?

Carro: Ja, det blir jag också när jag hör vad Daniella säger och jag kan ta något exempel från när vi har varit ute och inspekterat. I källarutrymmen där arbetstagare har fått bila upp hela källargolv med en handbilningsmaskin. Och dels är det ju vibrationsrisken, eftersom det här är ett verktyg som vibrerar väldigt mycket. Dels är det ju miljön de befinner sig i. De är i en källare, det är kvartsexponering, det är belastnings ergonomi.

Det är många faktorer som samverkar för att öka risken för både vibrationsskador och andra skador. Vi kommer ut ofta och arbetsgivarna har inte riktigt koll, som Daniella sa tidigare så finns det ett verktyg man kan ladda ner. Viktigt också att man har koll på instruktionerna för de här handhållna verktygen. Att man tittar i vilken mängd den här maskinen vibrerar och att man räknar på det. Och också att man tänker på att det ska vara den sammanlagda exponeringen på en dag. För du kan ju använda en tigersåg på morgonen och en bilningsmaskin på eftermiddagen och detta får ju sammantaget inte gå över det här gränsvärdet. Så det är mycket man ska tänka på som arbetsgivare. Vi kommer in på det senare med systematiskt arbetsmiljöarbete, men det finns många sätt att ta reda på det och vi har hjälp så att man kan räkna på det. Och det är viktigt att man tar med alla maskinerna man använder under en dag.

Fredrik: Vad säger du Daniella, om du ska ge några råd till till yngre arbetstagare?

Daniela: Ja, men ta detta på allvar med handvibrationerna och skaffa dig kunskap kring de här frågorna och våga säga ifrån när det gör ont i händerna upprepade gånger. Många vet helt enkelt inte att man kan bli skadad av att arbeta med maskiner som vibrerar. Men det är både skolan och arbetsgivaren som behöver bli bättre på att öka kunskapen och medvetenheten hos de unga, om de här riskerna när de arbetar med de här maskinerna. Sen behöver ju arbetsgivaren på arbetsplatsen specifikt se till att maskinerna är väl underhållna, att de har de rätta tillbehören och att de har lärt ut till sina arbetstagare att använda maskinen på rätt sätt, låta maskinen göra jobbet. Det finns mycket att tjäna på där, hur hårt du håller och hur hårt du trycker. Och som Carro sa, det finns bruksanvisning med säkerhetsinstruktioner från tillverkarna till de här maskinerna, där det står om vibrationsvärden. Och de varnar för risker och många gånger så står det hur du ska använda maskinen för att köra den på rätt sätt, så informationen finns.

Fredrik: Mer konkret om vad man som arbetstagare och arbetsgivare naturligtvis kan göra. Kommer alldeles strax, men först ut på stan och en enkät.

Reporter: Hej! Jobbar du med något verktyg, eller redskap i ditt arbete som vibrerar eller skakar?

Kvinna på stan: Nej. 

Manlig röst: Tyvärr inte. Det gör jag inte.

Reporter: Är du något av en hemmafixare? Använder du något verktyg hemma?

Man på stan: Inte ens det.

Kvinnlig röst på stan: Ingen hemmafixare heller.

Man på stan: Då är det faktiskt lite sådana här mutterdragare som är skakande, när man håller på med bilen, som att byta till vinterdäck.

Reporter: Men du märker inte av att du får några kroppsliga besvär av det, eller?

Man på stan: Men man kan ju känna om man har kört lite grann, att det blir domningar i händerna. Då får man ta lite paus, ta lite kaffe, vila. Det kan man ju göra. Om man till exempel kör gräsklippare, häcksax, då brukar man känna att det blir domningar, men då får man ju ta det lite lugnt sen. Man kör en halvtimme, sen får man vila sig lite. Perfekt.

Man på stan: Inte mina egna redskap, eller verktyg faktiskt. Det är mer i omgivningen i så fall.

Man på stan: Nej, faktiskt inte. Jag har ingen aning om det. Jag jobbar inte med det.

Reporter: Vad är det för verktyg eller redskap?

Man på stan: Det är stora degblandare och stora steamkittlar.

Reporter: Ah, okej. Hur många timmar om dagen, eller per vecka jobbar du med det här redskapen?

Man på stan: Två till tre timmar om dagen?

Reporter: Tycker du att du märker av att du jobbar med det här?

Man på stan: Nej, man är så van.

Reporter: Så du behöver inte återhämta dig?

Man på stan: Nej, inte speciellt de arbetsuppgifterna vi har. Vi är ju ISO certifierade så att vi har koll på de där bitarna med arbetsrotation, så att man inte ska bli fast vid samma moment för länge.

Reporter: Så ni pratar på jobbet om hur ni kan göra för att återhämta er när ni jobbar med det här?

Man på stan: Precis.

Reporter: Okej, tack så jättemycket!

Fredrik: Det var några röster på stan. Vad säger du Carro?

Carro: Min erfarenhet är att arbetsgivarna behöver bli ännu bättre och arbetstagarna också, men det var glädjande att ändå några hade koll på det här.

Fredrik: Ja, det var någon som började prata om ISO certifiering också.

Carro: Ja. ISO certifiering och det vi tillsynar är inte riktigt samma sak. ISO certifiering är ju att man blir certifierad i till exempel arbetsmiljö. Men när vi kommer ut på inspektioner så tittar vi ju självfallet på arbetsmiljö, oavsett om man är certifierad eller inte, så för oss är det inget lika med tecken.

Fredrik: Okej, det är viktigt att ha koll på grejerna, det är uppenbart. Vad säger du Daniela om det du hörde på stan?

Daniela: Ja, det var ju en som skulle byta däck. Han hade koll för han kände redan när man byter däck. Och det tar inte så lång tid. Det är väldigt korta exponeringar, går rätt fort per mutter och dra och ändå så kände han. Och så jämförde han med när man klipper gräs för då kör man lite längre. Och det som var viktigt också var att han sa att han tog pauser ofta, vilade och tog lite kaffe. Det var trevligt. Och sen som sagt, det var ju intressant att det också fanns arbetstagare som berättar om att de har en struktur för att organisera och planera arbetet. Även om man kallar det för ISO certifiering.

Fredrik: Om vi ska bli lite konkreta om vad man kan göra för att eliminera, eller åtminstone minska riskerna så mycket man kan. Carro du och jag brukar prata om SAM, det systematiska arbetsmiljöarbetet. Berätta om det ur vibrationssynpunkt.

Carro: Ja, man har ju som arbetsgivare ansvar för att undersöka arbetsförhållanden och planera arbetet, där man får ta hänsyn till vilka arbetsuppgifter där vibrationer förekommer. Vilka maskiner används och av vilka arbetstagare? hur ofta och hur länge man kommer och använda de här maskinerna. Om det förekommer stötar. Har någon arbetstagare rapporterat besvär relaterade till vibrationer tidigare? Och när man har undersökt så ska man bedöma riskerna och beräkna den dagliga vibrationsexponeringen.

Identifiera maskiner i kombination med arbetsmoment som ger låg medel och hög risk. Koppla detta till arbetstagaren och hens totala användning av maskiner. Som vi nämnt tidigare så går det jättebra att använda Arbetsmiljöverkets vibrationskalkylator, som du kan ladda ner gratis och spara till dokumentation och återanvändning vid behov. Till exempel när det har gjorts förändringar i verksamheten, eller när resultat från medicinska kontroller visar att det behövs. När man har bedömt riskerna, så ska man åtgärda riskerna och göra en handlingsplan och välja alternativa arbetsmetoder som minskar vibrationsexponeringen. Och sen då även kontrollera? Det är ju också jätteviktigt att man följer upp att åtgärderna har haft effekt och att man följer upp att man arbetar på det sättet som handlingsplanen visar att man ska arbeta.

Fredrik: Bra.Tack! Det där tycker jag man kan repetera ofta, sam. Undersök, bedöm, risk, åtgärda och kontrollera och Daniela konkret, ge några exempel på vad kan man göra på arbetsplatserna?

Daniela: Det är jättebra det Carro sa och det som vi var inne på när det gäller källaren, Om man kan byta ut utrustningen till sånt som inte vibrerar lika mycket, eller slår. Det finns ju så kallade segdragande skruvdragare istället för rappande. Då blir det en mjukare roterande rörelse och så är skruven åtdragen. Det är ett exempel på en snällare maskin.

Det Carro nämnde med undersökningen, att du ska ta fram tydliga instruktioner till dina arbetstagare. Du ska köra maskinerna på rätt sätt och med de rekommenderade tillbehören, så att maskinen gör sitt jobb som den är tänkt från början. Byt ut slitna grejer i tid och sköt om service och underhåll på dina grejer. Den här biten med att uppskatta den dagliga vibrations exponeringen och som vi brukar säga, att du får gärna ta hjälp av sakkunnig utifrån. Till exempel företagshälsovården som kan hjälpa dig.

Det går att mäta de faktiska vibrationerna i verklig användning också, men då får du hjälp med att uppskatta. Men du kan ju börja med vår kalkylator och testa själv. Och det viktiga, det här med att kontrollera om åtgärderna haft effekt. Jobbar man på daglig basis med de här verktygen, ha rutiner för att anordna regelbundna medicinska kontroller hos läkare. Undersök händerna, så ser du om dina åtgärder haft effekt.

Fredrik: Det där är konkreta åtgärder för arbetsgivaren, som arbetstagare har man också ett ansvar för sig själv och sina kollegor. Och vad kan man göra där?

Daniela: Ta inga genvägar. Följ de rutiner och instruktioner som finns på arbetsplatsen. Och som jag sa tidigare. Våga säga till om något inte känns bra, Och erbjuds det läkarundersökningar, så gå på dem. Saknas det rutiner och instruktioner så ska det finnas sådana på arbetsplatsen. Säg till.

Fredrik: Vi har också skyddsombud. De bör väl också söka information och informera både sin arbetsgivare och kollegor, så att man förstår riskerna och hur man kan skydda sig kring det här. Hörrni, vi börjar närma oss avrundning. Är det något mer Carro som du tycker är viktigt att poängtera, eller få med.

Carro: Ja, många av dem som arbetar i de här miljöerna och med de här maskinerna gör ofta det även på fritiden, så det är viktigt att känna till att exponering på fritiden naturligtvis ökar risken för vibrationsskador. Det är den totala mängden man blir utsatt för under en dag, arbetsdag och sen kommer även det kanske på fritiden också. Och då plussas det på. Det ökar risken för att man kan få vibrationsskador.

Fredrik: Daniela ska du summera det vi har fått lära oss idag.

Daniela: Ja, det kan jag göra och börja med mina egna reflektioner. Man tänker att i samhället är det rätt så känt att buller är en risk.
En reflektion är att många inte tänker på hur ljud uppstår, att det till exempel är stämbanden som vibrerar, så vibrationer kommer egentligen före buller.

Vid till exempel en renovering i en bostadsrättsförening, så kommer det att skaka och vibrera och orsaka buller. Maskiner som vibrerar mycket bullrar också mycket, så det finns en koppling. Summeringen är att vibrationer förekommer i arbetet och på fritiden och dessutom kan det ge ett livslångt lidande och funktionella nedsättningar. Du blir kanske tvungen att skola om dig mitt i livet. Du kanske inte ens vågar hålla i dina barn eller barnbarn, när du inte kan använda händerna.

Det finns inte någon effektiv behandlingsmetod mot nervskador eller vita fingrar när man väl har fått de här skadorna. Men du kan absolut förebygga. Öka fokus på riskkällan, det vill säga fråga efter bättre maskiner och verktyg. Undvik att jobba i dåliga arbetsställningar, som till exempel böjda handleder som påskyndar de här skadorna. Håll kroppen varm. Undvik nikotin som är sammandragande, att blodkärlen drar ihop sig och följ reglerna. Ta del av stödjande material på av.se. Ha respekt. Akta dig för att få en vibrationsskada.

Fredrik: Tack så mycket Daniela för att du kom hit och informerade och upplyste oss den här gången.

Daniela: Tack själv!

Fredrik: Tack Carro för att du var med, precis som alltid.

Carro: Ja, tack själv Fredrik.

Fredrik: Och tack ni som har lyssnat. Ni som vill lära er ännu mer. Ja, det finns fler poddar av Hallå Arbetsmiljö att lyssna på på Arbetsmiljöverkets webbplats och där poddar finns. Jag har en känsla av att det snart kommer dyka upp ett nytt avsnitt där som handlar om buller. För uppenbarligen är även det värt ett eget avsnitt. På återhörande! Tack och hej!

Kvinnlig röst: Hallå Arbetsmiljö En poddserie från Arbetsmiljöverket. Programledare Fredrik Berling. Om du vill veta mer om Arbetsmiljöverket, besök www.av.se