Fredrik: Ja men hej hörni allihopa och välkomna till ännu ett avsnitt i poddserien Hallå Arbetsmiljö. Denna, om jag får säga det själv, viktiga podd. För den här podden vill ge information och sprida kunskap om just arbetsmiljön. Så vi belyser och besvarar frågor om både rättigheter och skyldigheter kring de utmaningar, risker och svårigheter som kan finnas på din arbetsplats. Vi ska ju vara trygga när vi arbetar allihop. Arbetsmiljöverket har en herrans massa skickliga och kompetenta människor, experter och inspektörer som varje dag besöker arbetsplatser runt om i Sverige för att stötta och hjälpa till och dela med sig av sina kunskaper. Och som vanligt så kommer några av dem vara med mig här i studion idag. Och precis som nästan alltid så har jag framför allt en person med mig, nämligen en bisittande programledare Ann-Caroline Kostet. Hej!

Carro: Hallå Fredrik, Välkommen igen!

Fredrik: Tack! Ja, du har gjort det här några gånger och några år nu. Är det därför du har varit så länge på Arbetsmiljöverket så du får göra den här fantastiska podden?

Carro: Absolut. Det är en av delarna varför jag jobbar på Arbetsmiljöverket. Men det finns mycket annat också som är bra.

Fredrik: Ja, det gör ju det. Jag vill tro att vi spelar roll. Visst gör vi lite skillnad?

Carro: Ja, det gör vi. Och det är också därför jag har valt att jobba där jag jobbar.

Fredrik: Det är en annan viktig anledning tänker jag. Nu lät jag nästan lite förmäten när jag sa att jag tycker vi gör skillnad. Då syftar jag på podden. Men ni på Arbetsmiljöverket, ni är verkligen vana vid att göra skillnad.

Carro: Ja, så är det.

Fredrik: Arbetsmiljöverkets vision är att ingen ska bli sjuk, skadas eller dö av jobbet. Det här avsnittet kommer att bli kan man säga, tycker jag och säkert de flesta med mig, att det här. Det blir extra tungt det här avsnittet därför att vi kommer att prata om det värsta som kan hända och det är att någon dör av jobbet.

Carro: Ja, det stämmer. Även i vår tid så dör faktiskt både män och kvinnor av sitt arbete och det är skrämmande. Men desto viktigare är att vi sätter ljuset på det för att se vad vi alla kan göra för att det inte ska vara så här.

Fredrik: Ja, det är ingen av oss som kan räkna med att någon eller vi ska dö av jobbet, eller förlora en mamma, ett barn eller en nära vän på det sättet. Det är svårt att föreställa sig att någon nära eller perifer bekantskap går till jobbet för att aldrig komma tillbaka.

Carro: Nej, det är det verkligen. Och vi kan aldrig acceptera att människor dör på själva arbetsplatsen. Många, många fler dör av i förtid av något som hänger samman med sitt arbete.

Fredrik: Det visste inte jag. Eller åtminstone tänker man inte på det. Vi ska höra lite vad folk på stan tycker, tänker och vet om det här.

Kvinnlig reporter: Hur många tror du dör av jobbet varje år i Sverige?

Person på stan: I Sverige?

Kvinnlig reporter: Ja, i Sverige som dör av jobbet, som kan ha jobbat med någonting som kan ha varit farligt. Att man har varit utsatt för något.

Person på stan: Cirka 500 per år tror jag.

Person på stan: Tio tror jag, kanske.

Person på stan: Det har ju varit mycket skriverier kring det där. Hur många kan jag inte säga... 50?

Person på stan: Oj... 50?

Kvinnlig reporter: Hur många tror du dör av jobbet varje år?

Person på stan: Oj. 200-300 kanske?

Kvinnlig reporter: Vad tror du att man dör av? Vad kan vara orsaken till att man dör av sitt arbete?

Person på stan: Säkerheten är inte tillräckligt bra.

Kvinnlig reporter: Hur många tror du dör av jobbet varje år?

Person på stan: Ja, ett par hundra.

Kvinnlig reporter: Vad tror du att man dör av? Alltså orsaken till att man dör av sitt arbete. Vad kan det vara?

Person på stan: Ja, det är bristande säkerhetsrutiner. Eller bristande säkerhetsarrangemang.

Person på stan: Vi har pizza. Chefen har varnat oss för mjöl. Att man kan andas mjöl. Vi håller på. Det kan vara farligt. Mjöldamm. Det kan vara farligt för lungorna.

Kvinnlig reporter: Vad tror du man dör då? Vad tror du kan vara orsaken? Du nämnde mjöldamm. Är det något annat du kan tänka dig?

Person på stan: Stress. Stress... Det är värsta branschen. Jag har hållit på i 33 år i denna branschen och jag lever och ser frisk ut. Men i längden... alltså. Värsta branschen i Sverige, det är restaurangbranschen.

Kvinnlig reporter: Vad tror du att man dör av? Vad tror du kan vara orsaken till att man dör av sitt arbete?

Person på stan: Man ramlar ner.

Kvinnlig reporter: Du menar fall från höjd? Ja. Är det på något speciellt ställe du tänker på?

Person på stan: Byggen? Ja.

Person på stan: Det skulle kunna vara fallolyckor. Det har det varit på senaste tiden.

Kvinnlig reporter: Vad tror du man dör av? Vad kan vara orsaken till att man dör av sitt arbete?

Person på stan: Jag tror att det är många byggarbetsplatser som orsakar dödsolyckor helt enkelt. Det är de flesta tror jag.

Person på stan: Jobbar du på industri och på byggen kan det vara den typen av fysiska olyckor. Men sen så kan jag tänka mig också många som är utbrända. Inre stress som ger högt blodtryck, som kan ge stroke och så vidare. Så ja, det kan bero på många olika saker.

Kvinnlig reporter: Tack så mycket för dina svar!

Fredrik: Ja, det var ju rätt varierande svar. Jag står och tänker på det där Carro, att just hur vi har valt att temalägga det här programmet. Att dö av jobbet och inte dö på jobbet. Det var lite det vi var inne på också. Att det är så lätt tycker jag, att man tänker på att någon har trillat på jobbet eller klämt sig på jobbet, alltså PÅ jobbet. Men det som du är inne på att det är något större, det vill säga att man dör av jobbet. Det måste inte vara just i samband med arbetet.

Carro: Nej, det kan ju vara att man blir exponerad för till exempel kemiska ämnen och så, eller annan form av exponering så att man blir sjuk.

Fredrik: I ett senare skede - orsakat av det. Vi ska återkomma till det. Men vet vi de rätta svaren på frågorna som vi ställer här?

Carro: Jag har mina aningar, men jag tycker att vi frågar en kollega till mig som har koll på detta ämne.

Fredrik: Ja, för vi har ju fått sällskap i studion nu av Karin Günther. Välkommen!

Karin: Tack Fredrik.

Fredrik: Det står ju programledare här.

Karin: Ja, exakt.

Fredrik: Då är vi plötsligt tre programledare. Det är åtminstone en och en halv för mycket.

Karin: Ja, det är förvirrande för mina barn också. Men min titel är faktiskt programledare på Arbetsmiljöverket. Jag leder vårt Nollvisionsprogram, där vi arbetar för att minska arbetsrelaterad dödlighet. Eller ta lite krafttag, kanske man kan säga.

Fredrik: Berätta lite mer. Vad är det du gör på Arbetsmiljöverket?

Karin: Ja, men just nu är min huvudsakliga uppgift att vara programledare. Och som jag sa så handlar det om arbetsrelaterad dödlighet och väldigt kort förklarat så handlar det om att titta på vad vi kan göra mer för att förebygga arbetsrelaterad dödlighet, och att samordna det arbetet helt enkelt.

Fredrik: Jag misstänker att lyssnarna är lite nyfikna nu på de "rätta svaren" på frågorna vi ställde. Kan du? Har man statistik på detta?

Karin: Jag kanske får göra er lite besvikna när det gäller de här, de som dör i olyckor på jobbet. Då verkade de här personerna har väldigt bra koll och det har vi statistik på, för det rapporterar man in till oss, och det är ungefär 50 personer varje år. Det kan variera lite mellan olika år, men som dör på jobbet. Men alla de som dör av någonting de har exponerats för på jobbet, då är det ju egentligen många fler än vad som sades i det här inslaget. Men det är svårare att veta om det bara beror på något som kan kopplas till jobbet, eller om det beror på något annat under ens liv.

Fredrik: Jobbet är ju verkligen en stor del av vårt liv, så det kan ju också vara personlighet eller vad man gör på fritiden, eller om man utsätter sig för olika saker även på fritiden. Det är svårt att sätta exakt avgränsning - Arbete, privatliv?

Karin: Ja verkligen.

Fredrik: Vi pratade i något avsnitt om det här med att man just inom byggbranschen ofta ser att om man jobbar som snickare eller byggare, och sen fortsätter man med det på fritiden. Man snickrar hemma eller man snickrar hos någon kompis och så vidare och utsätter sig för allt vad det innebär även hemma. Ja, men det är ju det som ändå är rätt slående tycker jag det är att det i princip är det en person i veckan i Sverige som dör på arbetsplatsen. Jag tycker det låter mycket. Eller åtminstone FÖR mycket, FÖR många.

Karin: Det är det verkligen.

Fredrik: Har alltid sett ut så?

Karin: Nej, om man ser i ett historiskt perspektiv så är siffran låg. Längre tillbaka så har vi haft fler dödsolyckor än vad vi har nu. För 50 år sedan ungefär så var det över 200 som dog varje år. I slutet av 50-talet så var det 400 personer per år som dog i Sverige och då hade vi ändå en mindre befolkning också. Så det har gått åt rätt håll, men det har stannat av. Det är väl det som är problemet. De senaste decennierna så har vi haft ungefär samma nivåer och det är därför vi behöver se. Vad kan vi göra mer utöver det som vi redan gör för att bryta den här trenden? För det är som ni sa alldeles för många att en person i veckan dör på sitt arbete.

Fredrik: Vi ska återkomma lite mer till det också. Vad man kan göra för att minska dödsolyckorna ännu mer. Men som vi också har varit inne på både Carro och du. Det här med att människor dör på på längre sikt av skador och sjukdomar som de får på grund av jobbet. Då undrar jag vad kan det vara? Någon svarade stress. Och stressrelaterade sjukdomar och dödsfall känner man till. Man har hört talas om radon och det pratas om asbest. Är det sådana saker eller vad är det? Vad är det man dör av på längre sikt?

Karin: Du nämnde stress. Och så kan man dö av kemiska ämnen som asbest, damm, dieselavgaser, kvarts. Det kan leda till förkortade liv. Men det som forskarna ser nu, som ökar mest och som leder till flest dödsfall, det är stress. Och när vi pratar om det kopplat till arbetet och begreppen i våra föreskrifter så kallar vi det för ohälsosam arbetsbelastning. Men det är ju jättesvårt att särskilja naturligtvis från annat i livet som gör dig stressad.

Fredrik: Det är mycket olika saker att hålla reda på. Vad är det som det leder till? Vilka dödliga skador eller dödliga sjukdomar får man?

Karin: Ja, det skiljer sig lite grann åt också. Men du var inne på det här med... Eller vi pratar lite grann om samband och sånt. Och så nämnde du asbest. Och det är ett ganska bra exempel, för där finns det en väldigt tydlig koppling till sjukdom. För om du exponeras för asbest så kan du få olika cancerformer, men du kan få en sjukdom som heter mesoteliom, eller lungsäckscancer. Och då är det 90-95 % av de fallen i industriländerna som kan knytas till yrkesmässig exponering för asbest. Så sambandet är mycket tydligare där än för andra sjukdomar.

Det är till och med så att anhöriga till personer som har arbetat med asbest har drabbats. Och då är det sannolikt så att personer har kommit hem med det här i sina arbetskläder och sånt. Men de allra flesta andra, som motoravgaser, stress, det hör ni själva. Det kan man ju exponeras för på annat sätt också.

Men du frågade om sjukdomar och det är ofta cancer. Olika former av cancer, hjärt- och kärlsjukdomar. Just det. Och vi vet ju alldeles säkert från den forskning som finns tillgänglig att det finns samband, till exempel med stressrelaterade sjukdomar och stress i arbetslivet. Men sen vet man ju inte exakt för varje individ hur mycket som har påverkat. Och det kan ju påverkas av andra saker i ens liv. Men det kan ju också bli ganska direkt. Det kan ju leda till stress och det kan leda till hjärt- och kärlsjukdomar.

Men det kan ju också leda till att man blir utbränd och deprimerad och att man begår självmord till exempel. Då blir det ju en tydligare koppling. Sen kan stress dessutom vara en faktor som spelar in vid olyckor. Så att stress kan ju spela en stor roll på massa olika sätt.

Fredrik: Att den akuta stressen orsakar skador och dödsfall?

Karin: Ja, precis. Den långsiktiga stressen påverkar dig på en massa negativa sätt.

Fredrik: Just det. Håller du med? Du nickar Carro.

Carro: Ja, jag håller med. Absolut.

Fredrik: Men att det kan få såna här allvarliga och långtgående konsekvenser? Det tror jag inte så många som tänker på, säger jag utifrån mitt eget perspektiv. Eller hur?

Karin: Nej, men det är olyckorna som det blir mycket fokus på. Det är så traumatiskt och så fruktansvärt. Och sen att vi ändå går åt rätt håll när det gäller till exempel asbest. Då exponeras man inte för det idag. Utan det är liksom gårdagens exponeringar som gör att vi fortfarande har ganska höga siffror på folk som dör i asbest nu. Men de har exponerats långt tidigare.

Fredrik: Finns några andra tydliga perspektiv på det här som man kanske inte tänker på i förbifarten?

Carro: Det finns ju också ett jämställdhetsperspektiv på detta.

Fredrik: Okej, vadå? Berätta.

Carro: Det är ju främst män som dör på jobbet, medans många kvinnor finns i de sektorer som har hög risk för ohälsosam arbetsbelastning. Så arbetsrelaterad stress till exempel. Det är något vi bör ha med oss när vi tänker på hur vi ska kunna förebygga att människor dör av jobbet. Vad som kan skilja sig för kvinnor respektive män. Det kan handla om vilka sektorer eller branscher man jobbar i till exempel. Vi har ju kvinnodominerade sektorer och branscher. Och vi har ju mansdominerade.

Fredrik: Ja just det, det låter ju också komplext.

Karin: Enkelt uttryckt kan man också säga att det är viktigt att uppmärksamma för att vi tidigare ofta haft ett fokus på mansdominerade branscher och fysiska olyckor, medans många kvinnor finns i sektorer där arbetsrelaterad stress är ett stort problem. Inom offentlig sektor till exempel. Så därför är det extra viktigt att anamma det här perspektivet.

Och vi som myndighet har faktiskt ett uppdrag att arbeta jämställdhetsintegrerat överhuvudtaget. Det vill säga att det ska finnas ett jämställdhetsperspektiv som genomsyrar hela vår verksamhet. Det handlar om allt ifrån hur vi redovisar könsuppdelad statistik, hur vi analyserar hur vi ska inrikta våra inspektioner och också att vi ser till att fånga in både mäns och kvinnors arbetsmiljö. Men även hur vi kommunicerar med text och bild är bara några exempel. Så det genomsyrar allt.

Fredrik: Du Carro som är ute mycket på inspektioner och så där. Vilken typ av händelser är det som leder till dödsolyckor? Vi har varit inne på det lite grann så där, men kan du berätta mer om det när du. Vad är det du ser och vad är det du hör om som inspektör?

Carro: Jag har själv personligen aldrig inspekterat på en dödsolycka. Men jag har varit med om en dödsolycka på en tidigare arbetsplats där jag arbetade i många år, och det var faktiskt när jag precis hade tillträtt som huvudskyddsombud. Då fick vi veta att en av våra kollegor hade förolyckats när personen skulle korsa en obevakad järnvägsöverfart. Och av någon anledning så uppfattade personen inte att tåget kom och blev påkörd i sin tjänstebil. Och efter den tragiska olyckan så gjorde arbetsgivaren åtgärder för att minimera och eliminera att personer behöver korsa de här obevakade järnvägsöverfarterna. Men det var oerhört tragiskt och jag minns det faktiskt än idag. För jag var som sagt helt nytt huvudskyddsombud. Och det kändes hela vägen in i hjärtat när detta hände.

Fredrik: Herregud, är det så att det är vissa typer av händelser som upprepar sig om och om igen?

Carro: Ja, det finns ett antal händelser som vi ser är mer förekommande än andra, och det är ju till exempel att man faller från en hög höjd. Det kan vara att man är uppe på en ställning eller på ett tak. Man tappar balansen och så faller man ner för att det inte är tillräckligt med skydd för att fånga upp en. Det kan vara vid husbyggen, renoveringsarbeten eller snöskottning från tak.

En annan typ av händelse är att man blir klämd av föremål eller träffad av föremål. Till exempel när något tungt som faller eller rasar ner landar på en person. En tredje typ av händelser är att bli påkörd till exempel. Truckar har vi många olyckor med, eller hjullastare. Och det kan ju bero på att det vid tillfället inte var tydligt var man får gå. Hur fort man får köra. Hur hög last man får ha. Sikten kan ha varit skymd samtidigt som det kommer någon och går. Så att det är väl de... De vanligaste är ju inom bygg, transport och jordbruk. Det är där det sker flest dödsolyckor.

Fredrik: Ja, det låter ju verkligen som att det är vissa yrkesgrupper, vissa områden i yrkeslivet som är kritiska. Vi ska få lite fakta om det.

Kvinnlig röst: Av Arbetsmiljöverkets rapport 'Arbetsolyckor med dödlig utgång. En jämförelse av antalet dödsolyckor i arbete under åren 2011 till 2020' framgår att de flesta dödsolyckorna sker inom byggverksamhet, transport och magasinering, jordbruk, skogsbruk och fiske och tillverkning. Sett i förhållande till antalet sysselsatta sker flest olyckor med dödlig utgång i jordbruket och i skogsbruket. Cirka 80 % av dödsolyckorna sker i företag med färre än 100 anställda. Cirka 70 % i företag med färre än 50 anställda. Allra flest dödsolyckor, cirka en fjärdedel, sker i företag utan några anställda.

Fredrik: Varför ser det ut så här Carro?

Carro: Det kan finnas flera anledningar eller förklaringar till att vissa branscher och arbetsplatser är mer utsatta för dödsolyckor än andra. Men den viktigaste förklaringen ligger i det arbete som utförs, och risken för att utsättas för de höga energier som oftast krävs för att en dödsolycka ska inträffa. Med andra ord, om man kan riskera att träffas av så kraftigt våld i sitt arbete att man avlider.

Fredrik: Vad menar du? Exemplifiera.

Carro: Som jag nämnde kan det vara att man till exempel får ett fallande träd över sig, att man kläms i en maskin, man faller från en hög höjd eller kolliderar med ett fordon. Sådana typer av situationer är mer vanligt förekommande inom vissa branscher och på vissa arbetsplatser, och utmärker sig därför i statistiken. De flesta händelser med dödlig utgång hade kunnat förutses och förebyggas med rätt information, säkerhetsåtgärder och om kunskap funnits. Alla kan begå misstag på jobbet, men det måste finnas marginaler så att det inte får de här katastrofala konsekvenserna.

Fredrik: Du nickar instämmande. Karin.

Karin: Ja, verkligen. Och i grunden så handlar det egentligen om att följa Arbetsmiljölagen och våra föreskrifter. Vi har de reglerna av en anledning och de stödjer arbetsmiljöarbetet med att förebygga både ohälsa och olycksfall.

Fredrik: Gör man det så finns det tillräckligt med marginal egentligen, menar du?

Karin: Ja. Sen är det alltid mer komplext och situationsbundet. Men i stort sett ja.

Fredrik: Som privatperson så känns det som att man räknar med att det finns marginaler överallt. Men om jag om jag går till naprapaten och han eller hon ska knäcka mig i nacken så räknar jag inte med att om det blir en millimeter fel så blir jag förlamad liksom. Men här verkar det ju lite så i vissa arbetsplatser, att jag gör ett misstag, halkar jag till eller tar ett steg för långt till vänster så kan det innebära svår skada eller till och med död.

Karin: Ja, och just det som Carro sa. Att eftersom att vi ofta känner vi till vilken typ av situationer som leder till de här olyckorna, så kan vi använda den kunskapen och förebygga väldigt mycket. I väldigt stor utsträckning går det att förutse det som händer. Det är sällan helt förvånande, eller hur?

Carro: Nej, det är det inte. När jag är ute och inspekterar så brukar jag säga till de som har gått upp på en ställning som inte är korrekt uppförd eller är uppe på ett tak där de har en fallrisk att: Gå inte upp, utan ring till arbetsgivaren. Är det inte okej så gå inte upp. Utsätt er inte för att riskera att falla ner. För det gäller att hela tiden ha det här säkerhetstänket. Att alla tänker att är jag säker när jag utför det här arbetet? Ja, okej, då går jag upp. Man ska även ha kunskapen. Är jag inte säker? Nej, då kontaktar jag min arbetsgivare så får arbetsgivaren som ansvarar för arbetsmiljöarbetet göra åtgärder för att det ska vara säkert.

Fredrik: Ja, visst är det väl alltid arbetsgivarens ansvar, eller hur ser det ut, Carro?

Carro: Ja, det är ju arbetsgivarens ansvar att förebygga olyckor och ohälsa. Men som arbetstagare har man också ett ansvar enligt arbetsmiljölagen, att följa de instruktioner som arbetsgivaren ger en för att man ska jobba säkert. Man har till viss del ett ansvar själv som arbetstagare. Men i det stora hela så är det arbetsgivaren som ska se till att det är en säker arbetsplats för arbetstagarna.

Fredrik: Visst är det så Karin att inom framför allt inom byggbranschen, så finns det flera olika ansvarsroller?

Karin: Men det är ett tydligt exempel och där det sker mycket olyckor. Och inom bygg och anläggningsverksamhet så är det fler än arbetsgivaren som också har arbetsmiljöansvar. Det finns fler risker där... och det finns olika delar av ett bygge av ett byggprojekt. Det är byggherrar, projektörer, byggarbetsmiljösamordnare. De olika rollerna har olika ansvar under olika skeden av ett byggprojekt. Det ska vara tryggt och säkert när själva byggandet pågår, men det ska också vara en bra arbetsmiljö att arbeta i den färdiga byggnaden, så de behöver alla förebygga de risker de kan.

Fredrik: Något mer?

Carro: Det finns även en roll som kallas för samordningsansvarig och den gäller oavsett bransch eller typ av arbetsplats. Ett exempel kan vara om man är två olika företag på samma geografiska yta, så brukar man utse någon som är samordningsansvarig, så att man har koll på varandras risker. Som ett exempel.

Fredrik: Ja just det. Vi ska få lite mer fakta om just den här samordningsansvarige.

Kvinnlig röst: När flera arbetsgivare bedriver verksamhet på samma arbetsställe ska de samarbeta för att ordna säkra arbetsförhållanden. På ett fast arbetsställe är i första hand den som råder över arbetsstället, som är samordningsansvarig för arbetsmiljön. Arbetsgivaren på till exempel en verkstad har alltså samordningsansvar också för andra som har verksamhet där, till exempel städ, bevaknings- eller transportföretag. På rörliga arbetsställen, som till exempel inom skogsbruk finns däremot inget automatiskt samordningsansvar. Då kan arbetsgivarna komma överens om vem som ska ha det. För byggarbetsplatser gäller särskilda regler om samordningsansvar.

Fredrik: Ja, det är alltså flera som ska se till att arbetsplatserna är säkra. Vi ska alldeles strax tala om vad man kan göra för att få till en förändring. Men jag undrar. Vi har ju ett helt poddavsnitt som handlar om SAM, systematiskt arbetsmiljöarbete. Det som vi har talat om här, ingår det i SAM? Kan man säga att det här är en del av det arbetet, eller?

Carro: Det är absolut en del av systematiskt arbetsmiljöarbete. För det är ju egentligen paraplyet för all arbetsmiljö. Där man tar upp alla arbetsmoment och alla risker man har och så här, och gör åtgärder för att det inte ska hända olyckor och att man inte ska bli sjuk på sitt arbete. Så ja, absolut. Och jag rekommenderar er att lyssna på det poddavsnittet som handlar om systematiskt arbetsmiljöarbete. För där går vi igenom grunden för det och hur man kan tänka kring sitt eget systematiska arbetsmiljöarbete.

Fredrik: Mm bra. Ett bra tips! Så vad krävs då för att få till en förändring? För det är ju det vi vill. Det är det ni kämpar för. Och alla utomstående tycker att det är klart att vi måste få till en förändring. Vad krävs Karin?

Karin: Det krävs att arbetsgivare och andra som ansvarar för arbetsmiljön behöver bli bättre på att åtgärda risker som kan leda till dödsfall. Och då gäller det alla sorters risker, både de kortsiktiga som kan leda till olyckor och de som kan leda till att arbetstagare längre fram dör i förtid.

Fredrik: Berätta mer om det här med hur man på olika arbetsställen kan få koll på riskerna som leder till för tidig död.

Karin: Det viktigaste är att följa Arbetsmiljöverkets föreskrifter, som kopplar till ens egen verksamhet och de krav och gränsvärden som finns i föreskrifterna. De finns ju för att få bort eller begränsa riskerna. För att till exempel förebygga dödsfall orsakade av kemiska ämnen eller fysiska faktorer. Det kan vara buller till exempel, och då kan det handla om att man behöver vidta åtgärder som leder till minskad exponering, helt enkelt. Att man inte andas in farliga ämnen eller utsätts för kraftigt buller. Det handlar också om hur mycket eller hur högt man exponeras och hur länge eller hur ofta man utsätts.

Fredrik: Carro?

Carro: Ja, och sen har vi ju ohälsosam arbetsbelastning som vi också har varit inne på eller som vi kallar arbetsrelaterad stress. Och den uppstår ju oftast av att man har för mycket att göra i kombination med att man har små möjligheter att själv styra sitt arbete, alltså en låg egenkontroll. Här är det också viktigt att förebygga. Det här området ingår i våra föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö, och har också ett eget poddavsnitt som heter Stress, som jag också rekommenderar att man lyssnar på om man vill lära sig mer om hur man kan förebygga den typen av risker i sin arbetsmiljö.

Fredrik: Vi tipsar om flera andra poddavsnitt och det brukar vi inte göra. Men det känns som att det här ämnet är så pass viktigt och också så brett.

Carro: Jag tänker också att det här med systematiskt arbetsmiljöarbete, där är en viktig del, att alla är involverade och engagerade i det. Samtliga på en arbetsplats. Och att alla har kunskap om vad riskerna är på sin arbetsplats. Och hur man ska arbeta på ett säkert sätt. Och också att man uppmärksammar tillbud, som vi också har pratat om i någon podd. Risker som kan leda till att man skadar sig eller blir sjuk på sitt arbete. Och det är ju så att det är inte bara en person som kan göra allt det här, utan man måste samverka och hjälpas åt på en arbetsplats för att uppnå ett högt säkerhetstänk och en säkerhetskultur.

Fredrik: Och om det nu då sker ett tillbud. Någonting hemskt händer. Då måste det såklart rapporteras?

Carro: Eller ja, ett allvarligt tillbud måste man rapportera till Arbetsmiljöverket.

Fredrik: Alright. Och vad händer då?

Carro: Då får myndigheten till sig det här allvarliga tillbudet. Och så har vi då inspektörer som jobbar med att åka ut och inspektera på de här arbetsplatserna, som lämnar in de här eller skickar in de här till oss. Och det gäller både allvarliga tillbud, när det händer allvarliga olyckor och dödsolyckor så åker vi ut och inspekterar.

Fredrik: Jag kan ibland få för mig när ni beskriver det att... och det kan vara fördomsfullt, men det känns som att det också handlar om att man dels inte vågar, dels att man inte vet hur man ska göra. Vart man ska vända sig och så vidare. Men jag kan också tänka att somliga tänker att det ska vara lite coolt också. Man ska vara på det här jädra taket. "Äh, jag går här bara". Eller "Det här fixar jag på en höft. Jag håller i mig lite med vänster arm".

Karin: Därför är det jätteviktigt att man också jobbar för att skapa en kultur där det är okej att säga ifrån när det finns risk för ohälsa eller olycksfall och så. Så när jag svarar Arbetsmiljöverkets regler så låter det lite fyrkantigt. Det är också väldigt viktigt att skapa en förståelse och säkerhetskultur.

Carro: Jag kan också ta ett exempel därifrån. Det var inte så länge sedan vi var ute på en bygginspektion där vi kom till en fastighet. De höll på att renovera och de hade inget fallskydd på delar av taket och de befann sig där uppe. Så vi kallade ner dem, och då menar de på att de inte såg risken att de skulle drabbas av någon olycka där uppe. Så vi hade ju ett samtal med dem. Och förklarade att vi har regler som är till för att man inte ska förolyckas eller skadas på sitt arbete. Och de reglerna ska man följa. Och sen lämnade vi, gjorde vårt arbete och lämnade. Veckan efter föll det ner en person från en ställning och dog så att det kändes i magen på mig. Så därför är ju det här med säkerhetskulturen så otroligt viktigt. Man måste tänka säkerhet hela tiden.

Fredrik: Vad kan ni göra? Vad gör Arbetsmiljöverket mer för att för att förhindra att det här ska hända?

Karin: Ja, alltså utöver det som vi har nämnt så måste vi titta på den statistik som vi har över dödsolyckor och analysera den och se vad det är som har orsakat dödsfall, arbetsrelaterad dödlighet överhuvudtaget. Vi behöver jobba för att öka vår kunskap om de olika riskerna som vi känner igen vad som kan leda till för tidig död. Var de förekommer, vilka yrkesgrupper som utsätts och vad det kan bero på att det förebyggande arbetet inte fungerar.

Sen kan vi behöva uppdatera vår egen kunskap också. Det är inte så att vi kan allt. Så vi följer forskning och så vidare. Och när vi själva har mer kunskap så behöver vi se till att andra får den. Och kommunicera med våra olika målgrupper så att de får kunskap om risker och hur de kan förebygga dessa. Och det gör vi fortlöpande och kommer fortsätta med framöver.

Fredrik: Jag kan tänka mig också att de inspektioner som görs, bland annat av dig Carro. Där får man ju kunskap och lärdomar.

Carro: Absolut, vi inspekterar, men vi informerar ju samtidigt och har en dialog med de vi möter där ute. Sen är det ju alltid deras ansvar att se till så att det är säkert. Det är ju ingenting vi ansvarar för utan det är ju de som ska följa lagen. Vi bara tillsynar den. Så att vi ställer frågor både till arbetsgivaren, till arbetstagarna och är det ett skyddsombud på arbetsplatsen så pratar vi även med skyddsombudet.

Fredrik: Vilka konsekvenser kan detta få för en arbetsgivare som inte följer föreskrifterna?

Carro: Om vi ser att arbetsmiljöarbetet har brustit och att det finns risker kvar i arbetsmiljön, då kommer vi att ställa krav på att de blir åtgärdade. Vi kan till exempel utfärda ett vitesföreläggande, och är det riktigt allvarligt och att det finns risk för liv och hälsa, så kan vi lägga ett omedelbart förbud att stoppa arbetet. Och sen får det vara stoppat tills de har åtgärdat bristerna. Och vid misstanke om arbetsmiljöbrott kan vi göra en åtalsanmälan som lämnas till Polismyndigheten för vidare utredning.

Fredrik: Finns det några fler parter än er och den faktiska arbetsplatsen, som också är viktiga i det här?

Karin: Parter.

Carro: Ja, absolut. Här är det värt att nämna att några som är väldigt viktiga i att ge kunskap och stöd i arbetet är också arbetsmarknadens parter, det vill säga arbetsgivarorganisationer och fackförbund samt andra intresseorganisationer som också kan bidra mycket till en bättre arbetsmiljö med sin kunskap.

Fredrik: Det är många inblandade i det här, med rätta, eftersom det här är någonting som vi måste stävja och det är siffror vi måste få ner. Det krävs kunskap, det krävs engagemang och insatser från flera håll. Det har jag lärt mig och hoppas att ni lyssnare också har uppfattat. Och om jag nu skulle försöka försöka summera det här så är det alltså att arbetsgivare, arbetstagare och skyddsombud behöver samarbeta om arbetsmiljön på den egna arbetsplatsen. Dessutom så behöver ju då andra skyddsansvariga som byggherrar. Du nämnde projektörer Karin. Vi har byggarbetsmiljösamordnare. Och Carro, du nämnde samordningsansvariga på gemensamma arbetsställen. De som är gemensamma för flera olika verksamheter måste också ta sitt arbetsmiljöansvar.

Och sist men inte minst så är det också ni på Arbetsmiljöverket och flera andra intresseorganisationer och arbetsmarknadens parter som ska stödja arbetsplatserna i hur man förebygger så att inga dör på eller av sitt arbete. Har jag fått det här rätt nu?

Karin: Mycket bra sammanfattat. Det stämmer.

Carro: Ja, jag håller med Fredrik. Det är som vanligt tryggt att ha dig vid rodret i vår podd.

Fredrik: Ja, jag kämpar med att försöka förklara det svåra enkelt, men jag tycker att vi har lyckats här idag. Stort tack till er, Karin och Carro. Utan er hade vi inte haft något matnyttigt arbetsmiljöinnehåll att servera våra lyssnare. Och ni som lyssnar, ja ni tillhör ju också de som gör skillnad. Bara genom att ni är här och lyssnar på podden så visar det sig att ni har ett engagemang. Ni har en vilja att göra skillnad, lära er mer. Så ta vara på den här informationen.

Och är det så att ni vill höra och lära er mer så finns det som sagt flera avsnitt av Hallå Arbetsmiljö att förkovra sig i. Här försöker vi sprida information, kunskap och fakta kring sånt som kan vara svårt men icke desto mindre viktigt för er, oavsett om ni är arbetsgivare, arbetstagare, skyddsombud eller vad ni nu är för någonting. Mer information finns också på Arbetsmiljöverkets webbplats. Besök gärna den. Och hörni, lycka till i ert viktiga arbete! Om vi alla hjälps åt och om vi alla tar ansvar, så kan vi faktiskt bidra till att färre av våra kollegor, vänner och bekanta dör av sitt jobb. Ha det bra, Ta hand om er! Tack och hej!

Kvinnlig röst: Hallå arbetsmiljö! En poddserie från Arbetsmiljöverket. Programledare Fredrik Berling. Om du vill veta mer om Arbetsmiljöverket. Besök www.av.se.