Manlig röst: Vi måste landa i här att alla olyckor går egentligen att förebygga. Nästan alla. Det finns inget annat än en nollvision. De här alla tragiska dödsolyckorna måste ju leda till någonting gott – att det inte ska ske igen. Alla måste kunna komma hem från jobbet.

Kvinnlig röst: Hallå arbetsmiljö! En poddserie från Arbetsmiljöverket.

Fredrik: Hej och välkommen till den här podden som ska ge er lyssnare information och kunskap om arbetsmiljö. Du kommer att få veta mer om risker som kan finnas på din arbetsplats och hur du kan jobba med dem.

Varje dag är Arbetsmiljöverket ute på arbetsplatser runt om i vårt avlånga land, där deras inspektörer och experter delar med sig av sina kunskaper. I podden kommer vi att få ta del av den kunskapen genom fakta och experter som uttalar sig. Den här gången handlar podden om den nollvision som regeringen beslutat om.

Jag heter Fredrik Berling och är er programledare. Precis som i alla Hallå arbetsmiljö-poddar har jag och ni lyssnare dessutom sällskap med något så härligt och fint som en inspektör. Hon heter inget mer och inget mindre än Ann-Caroline Kostet.

Carro: Hej, hallå Fredrik och hej ni som lyssnar!

Fredrik: Det finns faktiskt en podd i den här serien som handlar om just inspektioner och inspektörens roll, den kan vara väl värd att lyssna på. Men kan inte du lite kort bara berätta vad en inspektör gör?

Carro: Vi är ute och besöker arbetsplatser och inspekterar hur arbetsmiljön ser ut för de som utför arbete och vi utgår från arbetsmiljölagen när vi är ute och inspekterar. Så det kan vara att vi tittar på allting från byggarbetsplatser, att säkerheten kring fall är åtgärdad, till att vi besöker äldreomsorgen och tittar på deras arbetsmiljö, social och organisatorisk arbetsmiljö. Det är i princip allt, vi inspekterar ju helheten på en arbetsplats.

Fredrik: Och det är stort och litet då, mångt och mycket?

Carro: Absolut.

Fredrik: Som ni hör finns det mycket att berätta om det i en annan podd, för idag så är det nollvision. Jag tänkte att vi skulle börja med lite sammanfattande fakta.

Kvinnlig röst: Antalet dödsfall i arbetsolyckor har gått ner med två tredjedelar sedan åttiotalet men stannat upp under det senaste decenniet. Fortfarande dör mellan 35 och 50 personer årligen i den svenska arbetskraften. Dessutom omkommer mellan fyra och nio personer som varit anställda i utländska företag i arbetsolyckor i Sverige. Arbetsmiljöverkets nollvision är ett uppdrag som utgår från regeringens arbetsmiljöstrategi kring förebyggande av arbets- och dödsolyckor.

Nollvisionen är ett långsiktigt och systematiskt arbete som ska bidra till att ingen ska bli sjuk, skadas eller dö av jobbet. Målet med arbetet är att bidra med kunskap, metoder och initiativ för att höja säkerheten och minska dödsolyckorna på arbetsplatserna. För att nå framgång i arbetet krävs ett stort engagemang bland aktörerna som är kopplade till de områden där olyckor sker. Alla kan bidra i det gemensamma arbetet med att höja säkerheten och förebygga olyckor.

Fredrik: Ja, Carro vad säger man om det där?

Carro: Det är ju något som inte ska hända. Ingen ska behöva dö på jobbet. Det krävs ju ett engagemang, att man jobbar förebyggande och att man hela tiden är riskmedveten. Både som arbetsgivare som har stort ansvar och ansvaret för arbetsmiljön, men också att man som arbetstagare berättar om riskfyllda miljöer och att man åtgärdar de risker man ser och förebygger.

Jag är mycket ute på byggarbetsplatser och där jobbar vi mycket med nollvision i och med det är en av de branscher eller verksamheter som är mest drabbade av dödsolyckor och allvarlig olyckor. Jag kan säga att det ser väldigt blandat ut men det vi kan säga är att det ofta brister det i fallskydden, att man inte har ordentliga ställningar, ibland har man inga ställningar alls. Man har bristfälliga skyddsräcken, antingen saknas det så att man kan trilla rakt ut eller så är de inte tillräckliga. Det är ganska vanligt att vi ser de bristerna.

Ett exempel är när jag och en kollega var ute för en vecka sedan och inspekterade ett bostadsområde. För oftast gör vi så att vi åker ut och kör runt och tittar. Detta var ett nybyggt område och de håller på bygga en massa villor och det var så mycket risker att vi fick dela på oss den dagen. Det var överallt! Så kan det se ut ibland. Det är inte brister på alla arbetsplatser vill jag säga men det är rätt vanligt när vi kommer ut.

Fredrik: Men det var från, får man fråga, samma företag som skötte hela bygget eller vara det olika företag eller leverantörer som var bristfälliga?

Carro: Det var olika. 

Fredrik: Hmm, så ganska brett och spritt låter det som?

Carro: Ja, det är det.

Fredrik: Vi ska ta reda på mer kring regeringens nollvision nu. Vilka branscher är de mest utsatta? En har vi redan uppenbarligen fått höra talas om här. Vilka slags olyckor är det som är vanligast och vad gör Arbetsmiljöverket? Sen undrar jag om en nollvision verkligen är realistisk över huvud taget. För att hjälpa oss med det här så har vi nu fått sällskap av en projektledare på nollvisionsprojekt. Välkommen Gustav Kanstrup!

Gustav: Tack så mycket, Fredrik.

Fredrik: Berätta om nollvisionsprojektet.

Gustav: Jag jobbar med ett projekt som knyter an till regeringens nollvisionsstrategi och även vår egen strategi som säger att ingen ska dö till följd av sitt arbete. Egentligen kan man säga att allt vi gör på Arbetsmiljöverket, våra regler, våra inspektioner och kommunikation handlar ju om att alla ska komma hem från jobb friska. Egentligen har vi länge tyckt att vi behöver ingen nollvision. Följer man våra regler och ser till att jobba säkert så ska det inte ske några olyckor. Men precis som du sa inledningsvis så har olyckorna legat ganska konstant en längre tid. Mellan 35 och 50, vi får det att inte gå ner. Därför behöver vi krafttag. Så vi jobbar nu med att arbeta strategiskt med de här områdena där det sker flest dödsolyckor för att höja säkerheten på arbetsplatserna.

Fredrik: Kan man säga att de här riskområdena vi återkommer till har 90 % av dödsolyckorna som sker?

Gustav: Ja, nästan 90 %, men 80 % vill jag säga.

Fredrik: Ja då förstår jag att man fokuserar på de här områdena. Men att det ligger så här konstant eller stilla, att det inte sjunker, det får mig att återigen undra om det verkligen är realistiskt med en nollvision. Är det över huvud taget möjligt?

Gustav: Ja, det måste vara. Det finns inget annat än en nollvision. Vi måste landa i här att alla olyckor går att förebygga. Nästan alla. Det finns inget alternativ till nollvision - alla måste kunna komma hem från jobbet.

Robot: "Utdrag ur arbetsmiljöverkets webbplats av.se. Samverkan och samarbeten är nyckelfaktorer för att nå framgång i arbetet med förebygga dödsolyckor. I nollvisionsarbetet ska arbetsgivare och arbetstagare hitta samarbetsformer för ta fram metoder med arbetsmiljöverkets föreskrifter som grund för att förebygga dödsolyckor. Arbetsmiljöverket behöver stötta och bidra med kunskap och i vissa fall agera som en katalysator för att se till att förebyggande arbete initieras. Målet är att hitta nya vägar i arbetet mot dödsolyckor med förhoppningen att de ska inspirera till nya samarbetsformer och arbetssätt. Ingen ska dö till följd av sitt jobb."

Fredrik: Hur många räknar man skadas på arbetet i Sverige varje år?

Gustav: Ja, om man tittar på vår statistik så skadades förra året 35000 personer på jobbet. Då räknar man en skada där man måste vara hemma från jobbet minst en dag. De fördelas på ungefär 20000 män och 15000 kvinnor, så den i häraden någonstans. Så många skadas på jobbet varje år.

Fredrik: Vilken typ av olyckor är vanligast?

Gustav: Om man ser till män så är det vanligaste det vi kallar "förlorad kontroll". Du kanske använder en såg som du slinter med eller en borrmaskin som du borrar snett med. Någon typ av förlorad kontroll av ett arbetsredskap. Om man tittar på kvinnor å andra sidan så är fallolyckor den vanligaste orsaken till arbetsskador eller arbetsolyckor.

Fredrik: Vi hört talas om att det finns fyra högriskområden. Vi pratar om arbetsfordon, vi pratar om mobila maskiner, fall och vägmiljö.

Gustav: Ja det stämmer. Vi brukar prata om mobila maskiner och arbetsfordon, vi klumpar ihop det där. Men det är egentligen alla olyckor som sker med entreprenadmaskiner som grävmaskiner, hjullastare, lastbilar som rangerar eller backar till på en lastplats utanför väg. Truckar, tåg.

Fallolyckor från höjd, till exempel byggnadsställningar.

Vi pratar vägmiljö, alltså trafikolyckor där till exempel du färdas i trafiken mellan arbetsplatser. Du kan kanske förflyttar dig i ditt arbete - jobb inom transportyrket, att köra gods, lastbilschaufför till exempel. Trafikolycka, singelolycka, är relativt vanligt bland lastbilschaufförer. Det kan vara en vägarbetare som blir påkörd i arbetet.

Sen har vi också då vårt fjärde område som har att göra med arbete med träd och djur. Trädfällning, stormfälld skog, kopplat mycket till jord- och skogsbruk. Arbete med djur. Om man klustrar ihop de här fyra, för att klumpa ihop de här fyra områden, så säger att vi de allra flesta dödsolyckorna har någon slags koppling till de här områdena.

Fredrik: Vad är det som gör att just de här är olycksdrabbade?

Gustav: Jag skulle säga det handlar om så stora energier. Faller du från en höjd, ramlar du ner - jättehöga energier som inte kroppen klarar. Påkörd av en grävmaskin, skopa i huvudet. Höga energier är det som inte människan klarar av.

Carro: Och sen tänkte jag ju att en hel del är ensamarbete också.

Gustav: Absolut. Det kan vara en viktig faktor att när en olycka sker och du har inte någon som kan hjälpa dig att tillkalla, det här reaktiva arbetet att rädda liv, att du inte hinner med det.

Fredrik: Om man ska titta på de här områdena, vad innebär det för branscher? Vad är liksom vilka yrkesgrupper eller branscher som är vanligast i den här statistiken?

Gustav: Ja, om man ser sett på dödsolyckorna då är det fyra branscher som sticker ut. Det är byggbranschen, transportbranschen, tillverkningsindustri och det är gröna näringen - jord- och skogsbruk. Det är de som syns mest i vår statistik men man kan väl säga att de här områdena som vi identifierar ändå är områden som täcker in andra branscher. Det är flera som kör i vägtrafik till exempel och utsätts för de riskerna. Andra branscher använder mobila maskiner. Även där man utsätts för risker att falla. Det är inte bara branschen som är viktig utan även de här riskerna och situationerna som man utsätts för.

Fredrik: Du nickar, Carro.

Carro: Ja det är mer risken man utsätts för.

Fredrik: När du är ute på inspektion, Carro, märker du skillnaden från arbetsplats till arbetsplats eller från företag till företag från branschen till bransch vad gäller kultur och sådana saker?

Carro: Absolut. Det skiljer sig definitivt det här med säkerhetskultur och hur man jobbar förebyggande. Jag tror det handlar dels om kulturen men handlar också om kunskap. Att man kanske inte har kunskap om arbetsmiljölagstiftning och vilka regler som gäller ute på arbetsplatserna. Det ska se ut på ett visst sätt och vara anordnat på visst sätt, det här med systematiskt arbetsmiljöarbete och det här med att jobba förebyggande. Att man undersöker och riskbedömer åtgärder och följer upp sin verksamhet regelbundet. Att man inte riktigt har kunskap om hur man ska göra det. Och sen finns det ju de som kanske inte gör det fastän de vet.

Fredrik: Och där kan jag tänka mig att är som när jag är ute och jobbar som moderator och konferencier. I olika företag i branschen så känner jag det som man kallar lite grabbig eller machokultur. Är det någonting som du känner igen? "Man ska inte ha hjälm för det är lite töntigt". Eller har en jargong där är coolt att inte sätta på sig en säkerhetslina och så vidare.

Carro: Jag personligen har inte direkt haft den upplevelsen när jag har varit ute utan när vi kommer så har man en förståelse när vi går igenom. "Förstår ni vilka risker som kan finnas?" "Ja, absolut det gör vi". Man ändrar sig och tar på sig fallselen när vi kommer och man rätar till räcken och så men vad som försiggått innan det kan vara svårt att veta. Men ibland kan man uppfatta att här är det lite "ja, ja" men det är viktigt som arbetsgivare att vara tydlig med vad som gäller och att man berättar vikten av varför man måste ha de här skyddsanordningarna, varför man måste ha den här skyddsutrustningen på sig. Vad det handlar om.

Det är ju arbetsgivarens som leder och fördelar arbetet och ska som arbetstagare följa de instruktioner man får från arbetsgivaren. Man ska ta på sig det om arbetsgivaren säger att man ska ha det på sig.

Fredrik: Jag läste någonstans att drygt hälften av arbetsgivarna faktiskt inte lever upp till de här grundläggande kraven. De grundläggande regler som finns för att bedriva det här systematiska arbetsmiljöarbetet som det så fint heter. Stämmer det?

Carro: Från min erfarenhet så är det ofta som vi ställer krav på just det, kopplat till systematiskt arbetsmiljöarbete.

Fredrik: Att det inte är rent praktiskt: "Här saknas det ett räcke" utan mer det förebyggande arbetet i att man sprider en kultur och sprider en kunskap bland medarbetare.

Carro: Precis, där säger du en viktig sak också Fredrik, att det är viktigt att arbetstagaren också får kunskap om arbetsmiljön och vad som gäller och vilka regler som gäller. Då underlättar det ju för arbetsgivaren att få in, till exempel när vi pratar om tillbud. Vet man vad som är tillbud i vår verksamhet, hur ska jag rapportera, så underlättar det för arbetsgivaren att få in vilka risker som finns. Att man har kunskap om arbetsmiljöregler där man arbetar, då ser man ju lättare vad som inte stämmer och man kan säga till arbetsgivaren "Här har vi en risk" så de blir mer medvetna.

Och att man som arbetsgivare gör det här systematiska arbetsmiljöarbetet ihop med arbetstagarna så att de blir involverade i vad det är som händer och att när man har gjort riskbedömning av de åtgärder man kommer överens om att man ska göra och att man som arbetstagare följer det som man kommit fram till. Det tillsammans man skapar en bra arbetsmiljö även om det är arbetsgivaren som har det yttersta ansvaret.

Fredrik: Vi har gett oss ut för att fråga om folk på stan har varit med om arbetsplatsolyckor och i så fall vad som hände. Så här lät de:

Reporter: Har det någonsin hänt en allvarlig olycka där du jobbar?

Kvinna: Nej, det ska vi tacka för. Inte än iallafall. Det är väl bara hålla tummarna att inte göra det.

Man: Flertalet har jag varit med om. Allt från skador till hjärtstopp.

Reporter: Vad gjorde ni när det blev hjärtstopp?

Man: Då var jag den som var ansvarig för att ta hand om defibrillatorn. Jag fick ett samtal om att jag ska ta mig till platsen, koppla på den här och följa instruktionerna. Som tur var hade utbildning så jag visste vad jag skulle göra.

Reporter: Vilken dag i veckan tror du sker flest dödsolyckor?

Man: Vet inte men jag kan gissa, eller killgissa, torsdagar.

Kvinna: Måndagar eller fredagar. Måndagarna för att man är trött och ofokuserad efter helgen och fredagar också för att man är trött och ofokuserad efter en lång arbetsvecka.

Man: Fredagar, om after work räknas som arbetstid...

Fredrik: Ja, Carro. Hur ser det ut? Vilken veckodag är den mest olycksdrabbade?

Carro: Enligt vår officiella statistik så är det onsdagar, som sett över en längre period skulle vara den som har mest olyckor. Men ser man under 2018, förra året, så är det tisdagar. 

Fredrik: Jaha, och Gustav om man ser på dödsolyckorna?

Gustav: Ser man på dödsolyckorna så var den här killgissningen faktiskt bra, torsdagar. Det är den mesta. De senaste tio åren har flest dödsolyckor skett på en torsdag.

Fredrik: Går det att se vilken period på året?

Gustav: Ja oktober, faktiskt. Oktober-november-december har en hög andel dödsolyckor.

Fredrik: Man kan tänka sig att måndag och fredag, som de är inne på, det är då man är trött efter helgen eller är lite stressad. Eller är trött efter veckan på fredagen. Men Vad är förklaringen till att det är så här: tisdag, onsdag, torsdag?

Carro: Alltså vad vi vet så finns det ingen förklaring till varför det är just de dagarna. Att vi inte kunnat säga att det är de här faktorerna eller den här anledningen till att det sker, som onsdagar över längre period och tisdagar 2018.

Gustav: Nej man får nog gissa helt enkelt. Jag tänker dödsolyckor, där kan man ju resonera lite om att många har jobbat många timmar. I vissa branscher jobbar man kortare arbetsveckor och jobbar in för att kunna åka hem på fredagen till exempel. Jobbar hårt, kanske trött, begår misstag på torsdagen. Bara en spekulation.

Fredrik: Du pratade om oktober. Om vi nu pratar om Byggbranschen igen så är det många byggen som ska bli klara, tänkte jag, så där inför vintern.  Att det är också därför är stressat och då kanske lite oförsiktigt.

Gustav: Absolut, det kan säkert ligga något i det.

Fredrik: Gustav, om du tittar på de här mellan 35 och 50 personer som dör på ett år, kan man säga så här: "Om alla följde reglerna, då skulle vi hamna ner mot noll"?

Gustav: Jag tror att väldigt många... om man följt våra regler, så skulle vi minskat olyckorna väldigt mycket.

Fredrik: Jag tyckte att det var inte bara ett diplomatiskt och lite svävande svar, jag tycker faktiskt det var ett vettigt svar. Jag förstår att det är svårt att säga någon exakt siffra på det där. Men den mänskliga faktorn då?

Gustav: Jag gillar inte när man pratar mänskliga faktorn som en som en ursäkt till en olycka. Alltså, alla känner till mänskliga faktorn eller hur? Det måste handla om att ta hänsyn till den mänskliga faktorn, du måste skapa arbetsmiljö, arbetsplatser, verktyg som är anpassade efter människan. Du måste tillåta människan att göra misstag. Vi vet ju att människan gör misstag. Vi vet att vi lär långsamt och glömmer snabbt. Vi begår misstag och det måste man ta i beaktning när man utformar arbetsmiljö och arbetsplatser.

Fredrik: Hängslen och svångrem och lite till.

Gustav: Ja.

Fredrik: Som sagt 35 till 55 personer dör varje år, sedan finns det också ett annat antal tänker jag. Eller hur Carro?

Carro: Ja, det är ju de som dör av arbetssjukdomar. Det är också ett antal som gör det varje år.

Fredrik: Och det går inte räkna för det kan ju dröja 5, 10, 15 år beroende på vilket yrke man har. Jag tänker på både målare, asbestsanerare och sådana saker.

Carro: Ja, blir man exponerad för vissa saker typ asbest eller kvarts så är du inte något som kommer dagen efter utan det kommer ju flera år efter, då man drabbas av olika typer av sjukdom som lungcancer, silikos. Kol kan man också få. Men sen är det inte bara de kemiska arbetsmiljörisker man blir exponerad för utan andra faktorer också. Det kan vara hög arbetsbelastning som man ser kan leda till olika typer av sjukdomar, arbetssjukdomar.

Fredrik: Finns det några siffror på det, Gustav? Hur många det då som dör om man börjar fundera i de banorna?

Gustav: Jag tror man bara kan uppskatta men det presenterades en kunskapssammanställning i våras om det här på uppdrag av Arbetsmiljöverket. Det är tusentals det handlar om som får en förkortad livslängd. Alltså du dör tidigare av någonting som du exponerats för i ditt arbete.

Fredrik: Visst är det så att ni på Arbetsmiljöverket har också ett uppdrag att analysera de dödsolyckor som sker?

Gustav: Ja det stämmer.

Robot: "Utdrag ur Arbetsmiljöverkets webbplats av.se. Det saknas en samlad övergripande analys över dödsolyckorna som skett i arbetet. Nollvisionsprojektet kommer därför ta fram ett underlag som beskriver vilka bakomliggande orsaker som lett till dödsolyckorna.  Målsättningen är att underlaget skall hjälpa arbetsgivaren med att göra riskbedömningar och leda till att samverkan inleds mellan parter med att arbeta fram olycksförebyggande åtgärder. Nollvisionsprojektet pågår till december 2021. Regeringsuppdraget om analys av dödsolyckorna ingår i projektet och ska vara klart mars 2020."

Gustav: Vad det handlar om är lärandet. De här alla tragiska dödsolyckorna måste ju leda till någonting gott - att det inte ska ske igen.

Fredrik: Så vad måste göras?

Gustav: Utifrån perspektivet med dödsolyckor så är det många pusselbitar. Vi måste se hela systemet, som du var inne lite på här. Vad kan vi göra själva som privatpersoner? Du kanske kan tänka när du kör förbi en byggarbetsplats och saktar ner och håller hastigheten. Det är någons arbetsmiljö det handlar om. När du handlar upp en takrenoveringar till ditt hus där du bor, se till att de följer våra regler att det finns möjlighet att jobba med arbetsmiljö. En upphandlare som handlar upp tjänster där man vet att det förekommer risker, här ska man ställa krav på arbetsmiljö och se till att det finns förutsättningar för att jobba säkert för de som utför jobbet. De som konstruerar maskiner och arbetsplatser, se till den mänskliga faktorn att den är med i utformningen av systemen.

Arbetsgivaren såklart: lyft riskbedömning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Öka kunskapen, jobba med säkerhetskulturen på arbetsplatserna. Även arbetstagarna: se till att våga vägra ta risker, säg ifrån när någonting är farligt, att lyfta det.

Fredrik: Rapportera också, det var du inne på Carro. Rapportera tillbud också, inte bara när det sker olyckor.

Carro: Precis, tillbuden är ju innan en olycka har hänt så att säga. Och det är också då man har möjlighet att förebygga att en olycka händer och det är så här med kultur som du Gustav tar upp, att ha en kultur där det är helt okej att prata risk och att man ska känna sig trygg med det. Alltid tänka att det är säkerhet som går först. Vi ska ha det tryggt, vi ska en bra arbetsmiljö, vi ska ha en säker arbetsmiljö - vi ska komma hem på kvällen. Att det hela tiden är det som ska vara tankebanan under hela arbetsdagen.

Som exempel från mina inspektioner så brukar vi alltid säga till när vi är ute på byggarbetsplatser, för det är jag mest på, att underentreprenörer till exempel inte ska ta risker när de är ute och går på en ställning som inte är okej. Utan att de säger till då. "Vi går inte upp på den, den är inte okej". Som du sa: Våga vägra ta risker.

Fredrik: Om vi ska rikta blickarna åt Arbetsmiljöverkets roll i det här, visst är det så att en del vilar på era axlar också?

Gustav: Jo, det gör det ju. Vi har ju en helhetsbild över alla arbetsmiljöer. Det handlar om förmedla den kunskap vi har. Stödja arbetsgivarna i det man brister i, kanske i kunskapen om vissa risker och så vidare.

Fredrik: Och den måste även vara lättillgänglig tänker jag.

Gustav: Absolut. Vi är en myndighet som strävar efter att anpassa all vår information och göra den tillgänglig för alla. Det kan handla om mottagare som har läs- och skrivsvårigheter eller som talar andra språk. Det handlar för oss om att göra vår information så behovsanpassad det går.

Carro: Vi har ju pratat mycket om byggbranschen och det har ju blivit så ju att genom att jag är mycket ute och inspekterar just där, men risker finns ju i alla verksamheter i arbetslivet. Vi finns ju här, Arbetsmiljöverket, för att delge kunskap, sprida kunskap. Vi gör ju våra inspektioner och vi utgår från arbetsmiljölagstiftningen för att kontrollera så att man följer den. Vi har ju olika stöd på vår webb som man kan hämta. Och sen är det ju arbetsgivarna tillsammans med de som jobbar, som tillsammans ska skapa en bra arbetsmiljö.

Fredrik: Ja, det tycker jag är bra slutord. Tack så mycket Gustav Kanstrup för att du kom hit och delade med av dig av din kunskap och tack också Carro Kostet för att du alltid är med och bidrar med både energi och initierad fakta. Då avrundar vi och tackar också er som lyssnat på Hallå arbetsmiljö, fortsätt med det, det finns ju också poddar i den här serien och kom ihåg nu: vi bor ju faktiskt i Sverige, det är väl ett land om något där ingen ska behöva riskera bli sjuk, skadas eller i värsta fall dö av jobbet eller hur? Vi hörs igen, hej!

Kvinnlig röst: Hallå arbetsmiljö! En poddserie från Arbetsmiljöverket. Programledare Fredrik Bergling. Om du vill veta mer om Arbetsmiljöverket besök www.av.se