Manlig röst: Det här handlar i grund och botten bara om att någon ska tjäna pengar och det gör man genom att man utnyttjar folk eller erbjuder en dålig arbetsmiljö och även att man inte betalar skatt och så vidare. Det här är en affärsmetod.

Carro: Det är väldigt sorgligt när man kommer ut och ser de här arbetsplatserna, att arbetstagare har det på det här viset.

Kvinnlig röst: Hallå arbetsmiljö! - En poddserie från Arbetsmiljöverket.

Fredrik: Hej, det här är podden som ska ge er lyssnare mer kunskap om arbetsmiljö. Du kommer att få veta mer om de risker som kan finnas på arbetsplatser och hur man kan jobba med dem. Varje dag är Arbetsmiljöverket ute på arbetsplatser runt om i vårt land och deras inspektörer och experter delar med sig av sina kunskaper både på plats och här i studion. Idag handlar podden om hur olika myndigheter samarbetar för att motverka brott i arbetslivet. Vi kommer att få fakta och höra experter uttala sig, så välkomna alla lyssnare säger jag som heter Fredrik Berling och är er guide genom podden. Och välkommen säger jag också till Ann-Caroline Kostet som precis som i alla Hallå arbetsmiljö-poddar är min wing woman, mitt analoga uppslagsverk, min nästintill allvetande expertkommentator.

Carro: Hallå Fredrik. Jag känner att jag har ett stort ansvar här nu som ”nästintill allvetande”.

Fredrik: Ja jag förstår att jag sätter press på dig men det är ju trots allt så att du representerar Arbetsmiljöverket, du är med mig som programledare här och du är inspektör till vardagen.

Carro: Ja.

Fredrik: Du gör ju oftast dina inspektioner ensam har jag förstått.

Carro: Ja som regel går vi ensamma, om det inte är särskilda insatser och aktiviteter där vi ska vara två.

Fredrik: Ibland är ni ännu fler nämligen då det är dags för det vi ska prata om idag.

Carro: Ja vi gör myndighetsgemensamma kontroller. Det gör jag halva min arbetstid, jag är ute och inspekterar ihop med andra myndigheter. Jag har till exempel jobbat i helgen då vi haft en insats tillsammans med polisen och Skatteverket.

Fredrik: Vi ska få lite bakgrundsfakta.

Kvinnlig röst: Åtta myndigheter har i uppdrag av regeringen att tillsammans motverka att någon bryter mot gällande regler eller ägnar sig åt brottslighet i arbetslivet. Det handlar bland annat om att myndigheterna tillsammans utvecklar metoder och gör gemensamma kontroller av arbetsställen. Utöver Arbetsmiljöverket som samordnar uppdraget deltar polisen, Skatteverket, Migrationsverket, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Ekobrottsmyndigheten och Jämställdhetsmyndigheten. Uppdraget pågår 2018 till 2020, sedan är tanken att metoderna ska vara så väl integrerade i myndigheternas verksamhet att arbetet rullar på av sig självt.

Fredrik: Ja, vad säger vi om det där då Carro?

Carro: Ja det är en väldigt viktig insats vi gör tillsammans och tillsammans får vi också en större effekt att motverka den här typen av osund konkurrens.

Fredrik: Ja när man hör vilka myndigheter som är med så ser man också bredden av den här samverkan. De handlar om ekonomiska brott och Jämställdhetsmyndigheten är med, Migrationsverket är med, polisen är med. Det är väldigt brett.

Carro: Det är det. Vi har olika roller i den här gemensamma tillsynen. Polisen tittar på sina delar, Skatteverket tittar på sina och vi från Arbetsmiljöverket tittar på våra. De andra myndigheterna som också är med har ju sina delar de tittar på. Det vi ser utifrån arbetsmiljön kan vara till exempel att man slarvar med fallskydd, att man inte har ställning eller skyddsräcken, att man inte har någonstans att fika eller går på toaletten och även att det saknas skyddsutrustning. När vi kommer ut så är det ofta sådana brister vi ser.

Fredrik: I de andra poddarna när vi pratar om arbetsmiljölagen och att man ska följa den så pratar du också om att det är regler och föreskrifter man ska följa, men här säger du att det är brott som ska motverkas. Det låter som att det blir mer allvarligt då.

Carro: Ja det är en kombination, det är ju inte enbart att man kanske bryter mot vårt regelverk. Oftast bryter man mot flera olika regelverk. Det är därför vi gör det här gemensamt, för att vi ska få en större effekt. Men det man ska komma ihåg är att det är inte bara för att komma åt de som inte sköter sig utan det är ju också för att stärka och hjälpa de som gör rätt och sköter sig. Det handlar om att alla som lever, bor och arbetar i Sverige ska känna tillit till den offentliga verksamheten. Det är långtifrån alla som fuskar. Men de som gör det ska vi jobba mot.

Fredrik: Du brukar säga att de allra flesta sköter sig, vill väl och göra rätt.

Carro: Ja precis.

Fredrik: Jag jobbade under flera år på TV-sporten och jag minns någonting som är lite parallellt med det här du beskriver. Jag var med inför OS 2002 och träffade Per Elofsson uppe i Schnalstal som det heter och intervjuade honom inför OS och han hade sin stora satsning och hade chans på många medaljer enligt förhandssnacket. Jag intervjuade också Johan Mülegg som sedan utklassade alla när OS drog igång och sista dagen åkte han fast för dopning. Det kostade inte bara honom hans karriär, vilket man kan skita fullständigt i. Men som du är inne på - de som inte fuskade blev det väldigt kostsamt för. Många hävdade att Per Elofssons karriär tog slut. Det visar även på effekterna det kan få att en fuskar.

Carro: Ja det blir ju så att den som då sköter sig och följer reglerna inte har en chans.

Fredrik: Nä, och där har vi som civila och också allmänheten en skyldighet tycker jag. Vi kommer att återkomma till det, nämligen att haja till när saker och ting inte ser bra ut, inte går rätt till och ibland också att saker och ting, varor och tjänster är för billigt.

Vad det här innebär mer konkret det ska våra gäster som nu har kommit in i studion berätta mer om. Därför säger jag, välkomna Mikael Roos som representerar Arbetsmiljöverket och Jerk Wiberg från Polismyndigheten.

Jerk och Mikael: Tackar.

Fredrik: Berätta för oss. Vad innebär det här arbetet som ni gör gemensamt lite mer konkret?

Mikael: Ja det är väldigt tydligt inom exempel byggbranschen där vi har byggare som är oseriösa. Vi åstadkommer oerhört mycket mer när vi går dit tillsammans med Gränspolisen eller Skatteverket. Går vi dit själva då springer folk därifrån och vi kan inte göra något. Så det blir väldigt tydligt att ett plus ett blir fyra när vi går dit gemensamt. Vi behöver vara ett större antal och vi behöver fler verktygslådor, det vill säga flera myndigheters lagutrymme. Det är det som är nyckeln för att vi ska lyckas.

Jerk: Den som fuskar med en sak fuskar ofta även med andra saker inom olika områden. Jag har hållit på med det här ända sedan 1995 och på den tiden höll vi på med något som kallades ”Operation krogsanering”. En myndighetsgemensam insats som gick ut på att hålla koll på krogar eftersom att de ansågs att det fuskades mycket inom olika restauranger och krogar, framförallt där det såldes alkohol. Vi såg att vi med vår lagstiftning kunde komma åt den illegala arbetskraften och kunde lagföra arbetsgivare. Skatteverket kollade kassor och personalliggare. Ofta så brast det på båda de här områdena och då kunde de lagföras för båda saker. Det hade inte vi ensamma kunnat klara som poliser. Skatteverket hade inte kunna få bukt på den illegala arbetskraften, så det var en win-win-situation.

Robot: Utdrag ur Arbetsmiljöverkets webbplats: Anledningen till att myndigheterna ska samarbeta om kontroller handlar ytterst om att
medborgarna ska känna tillit till den offentliga verksamheten. Brott mot regler får konsekvenser för många olika samhällsområden och därför får statens insatser mer effekt om berörda myndigheter samverkar. Samtidigt ställs myndigheterna inför allt mer komplexa problem som kräver nya arbetssätt.

Fredrik: Om jag tolkar er rätt nu så är det lite som jag var inne på tidigare, att det här ofta är den delen i arbetsmiljön där det begås brott medvetet, snarare än det som Carro och jag talar om ibland nämligen att man inte vet vilka regler som gäller eller att det är lite mer lättsamma föreskrifter som man skippar. Det här låter som att det är grova brott på flera nivåer och inom flera områden.

Mikael: Det är väldigt systematiserat på många av de här ställena vi går på. Det är oerhört medvetet, man gör det för att tjäna pengar.

Fredrik: Kan du exemplifiera. Vad är det för typ av brott som ni hittar när ni är ute på de här gemensamma insatserna?

Mikael: Det skiljer sig om vi går på restauranger, bilverkstäder, byggen eller nagelvård. Vi hittar det precis överallt men det är samma principer som finns i grunden. Det här handlar i grund och botten bara om att någon ska tjäna pengar och det gör man genom att man utnyttjar folk eller erbjuder en dålig arbetsmiljö och även att man inte betalar skatt och så vidare. Det är ett vedertaget system där man försöker utnyttja alla samhällssystem. Det här handlar i grund och botten bara på att någon ska tjäna pengar. Största kostnaden är oftast löner och det kan man då halvera eller mer därtill. Det här är en affärsmetod.

Carro: Min reflektion är att det är väldigt sorgligt när man kommer ut och ser att de här arbetsplatserna finns här i Sverige och att arbetstagare har de på detta viset. Det känns hela vägen ner i magen när vi kommer ut på de här arbetsplatserna.

Fredrik: Hur illa är det?

Carro: Ja det kan ju till exempel vara att de utsätts för risker som kan innebära att de inte kommer hem på kvällen. Det kan vara att de har flera kilometer till närmsta toalett. De blir hänvisade till exempelvis en mack där de kan gå på toaletten. Att de får sitta i sina bilar och käka sina mackor. Att de går ute och inte har ordentliga arbetskläder eller skyddsutrustning. Många jobbar långa långa arbetsdagar, ja det är allt möjligt. Det är kostsamt att sätta dit toalett och matplats och skyddsutrustning kostar också en del också. Det är sånt man tummar på för att tjäna de här pengarna.

Mikael: Ja precis, det är väldigt beklämmande. Vi har ett nytt fenomen som jag sett i Stockholm, jag kan inte säga att det finns i hela landet. I Stockholm vet vi att man städar undan arbetsplatsolyckor. Det är liksom helt nytt. Ringer man en ambulans då kommer per automatik även polisen. Och det har de blivit förbjudna att göra för då uppdagas det att det pågår svartarbete. Det finns ganska väl dokumenterat att folk har ramlat och krossat huvudet och liknande varpå man då har lastat in kroppen i en hantverksbil och kört iväg och så har man städat bort blodet, och sedan fort sätter man arbetet.

Fredrik: Åh herre Gud.

Mikael: Vi har fått en ny lagstiftning om arbetskraftsexploatering men den har väl inte riktigt kommit i bruk ordentligt. Det pågår väldigt mycket och vi försöker få igång saker ihop med Jämställdhetsmyndigheten och polisen så till vida att vi ska försöka få till några bra ärenden. Jämställdhetsmyndighetens uppdrag är att titta på arbetskraft- och människohandelsfrågor i det här. De får faktiskt en hel del signaler på att folk blir utnyttjade och inte får betalt och så vidare. Deras uppdrag är väldigt klart och tydligt men det är väldigt svårhanterat.

Fredrik: Men om man ska våga sig på att generalisera lite. Vilka branscher är det här vanligast i då?

Jerk: Jag skulle nog säga byggbranschen. Åtminstone om man ser till omfattningen. Även bilverkstäder och då pratar vi inte om stora bilverkstäder utan de här mindre bilverkstäderna där det är väldigt vanligt med illegal arbetskraft.

Fredrik: Varför är det just de här yrkesgrupperna? Varför är det just de här branscherna? Det låter som att ni talar om byggbranschen, ni talar om restaurang, ni talar om städ, ni talar om transportbranschen. Varför är just de?

Mikael: Det är personal som är lätt att plocka in och plocka ut. Man tar in folk för att de ska riva på ett bygge. Man kanske ska riva ner några väggar och då tar man in en underentreprenör som tar in en underentreprenör och då kommer de här personerna in, och de kanske då gör det för 50 kronor i timmen. De river den där väggen och sen så är de borta. Det är lättanvänd personal och det är folk som är väldigt utsatta som faktiskt är tacksamma och glada. De tycker sig inte bli utnyttjade på samma sätt som vi tycker eftersom att de kanske har det så dåligt hemifrån så att man är glad att man faktiskt får ihop några hundralappar om dagen.

Jerk: Just det här med byggsektorn beror till stor del att det har varit en byggboom vilket inneburit ett stort behov av arbetskraft inom den sektorn. Det är det som har dragit hit mycket arbetskraft utifrån, arbetskraft som saknar tillstånd. Och man annonserar även efter arbetskraft, i rysktalande länder företrädesvis. Man kan läsa på internet hur man ska göra för att ta sig hit och skaffa ett jobb utan tillstånd här i Sverige. De fåtal kontroller som utförs från polisen, om man tittar i stort på det hela, och det utfall vi får från de kontrollerna visar på ett väldigt stort mörkertal. Om det skulle göras fler kontroller så skulle omfattningen bli gigantisk vad gäller anträffade personer utan arbetstillstånd, det är jag övertygad om.

Fredrik: Så vad kan hända när ni träffar på en arbetsplats där man inte följer reglerna?

Jerk: Det beror ju naturligtvis på vilka regler som inte följs. För vår del så märker vi ganska snabbt när man kliver in på en arbetsplats om det finns personal som saknar arbetstillstånd. Det märks på hur de uppträder, de blir nervösa och en del kanske börjar springa direkt när vi kommer. Då är det helt uppenbart vad det handlar om, och då gör vi vårt jobb. Vi omhändertar de som saknar tillstånd och förhör dem senare. Vi skriver anmälan och ansvarig arbetsgivare, eller om det finns separat personalansvarig, kommer då att bli stämd för brott mot utlänningslagen för att ha anställt personer utan arbetstillstånd. Sen drabbas även företaget av något som kallas en särskild avgift vilket i dagsläget är ett basbelopp. Om vi kan visa på att personer har arbetat mer än tre månader så blir det två basbelopp.

Fredrik: Vad är det för summor då?

Jerk: Ett basbelopp ligger på ungefär 46 000 kronor idag. Med maximala beloppet hamnar vi runt 92 000 kronor.

Fredrik: Det tycker jag låter ganska lite jämfört med andra vitesbelopp som Arbetsmiljöverket kan dela ut.

Carro: Har man varit uppe på ett tak eller blivit utsatt för risk för fall och inte haft ett korrekt fallskydd så kan du landa på vårt minibelopp, det vill säga 40 000. Sedan beror det på hur många anställda man är och då plussas det på. Maxbeloppet är 400 000.

Mikael: Jag tror att vitet som polisen kan ta ut är ganska högt i det här läget. Säg att man för polisens del tar fyra personer så är det liksom 46 000 gånger 4. Så det kan ticka iväg ganska ordentligt. Jag tror att det kommer att ge effekt framöver när det blir mer känt och att det börjar bli omskrivet.

Jerk: Och sen är det också som så att stora byggen kanske är mindre känsliga för den här avgiften, det svider inte lika mycket. Men kommer vi till där de håller på att uppföra tre villor någonstans så svider det här betydligt mer. Och tittar vi även på andra branscher så ser vi att det kan svida. En liten bilverkstad någonstans som missbrukar det här och anställer illegal arbetskraft så svider det riktigt ordentligt.

Fredrik: Ni som har hållit på med det här ganska länge, du har hållit på sedan 90-talet Jerk. Märker ni någon skillnad då? Märker ni någon förbättring?

Jerk: Nej det vill jag inte påstå, det har snarare gått åt andra hållet. Det är väl vad man har sett.

Carro: Vi gör det vi kan utifrån de resurser som vi har fått och fortsätter att kämpa mot detta. Och så hoppas vi att det någon gång kanske vänder.

Fredrik: Som jag var inne på tidigare… Jag tänker också på vad det kostar konkurrenterna eller ”medtävlare” på den marknad de rör sig på. Att de som försöker vara sunda och inte har en chans att konkurrera på samma villkor. Och också vad det kostar samhället. Det måste kosta enorma pengar i uteblivna skatteintäkter men också de skador man måste ta hand om när människor inte har de skydd och den sunda arbetsmiljön de borde ha. Och då ska skattepengar gå till det dessutom. Vad finns det för lösningar på det här?

Mikael: Ja, vi måste ju få jobba med det här. Det ska finnas en risk att bli upptäckt. Och sen så måste man ju få beställare att vara noggranna när man beställer och att man ser till att man gör en korrekt upphandling och att man följer upp och ser till att man håller rent.

Carro: Och även om vi pratar om det här med myndighetsgemensamma inspektioner och det arbetet vi gör så vill jag ändå framhålla att det är många som sköter sig också. Jag träffar jättemånga arbetsgivare som bedriver ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Vi kommer även ut till arbetsplatser som gör ett bra jobb och har en bra arbetsmiljö.

Fredrik: Ja det är klart att de måste ju också uppmuntras att få stöttning och kunskapsdelning.
Mycket av det här rör ju arbetskraft som kommer utomlands ifrån som ibland vare sig har uppehållstillstånd eller arbetstillstånd. Finns det något samarbete över landsgränserna?

Mikael: Ja det pågår ett samarbete inom EU där vi byter information och även att vi får besök av andra inspekterande myndigheter som tittar hur det ser ut hos oss och vi åker till dem. Vi försöker få till informationskanaler, så det finns en färdig tjänst där man kan skicka information mellan länderna. Om vi skulle säga att vi har en fråga om ett bolag så kan vi skicka den till Estland eller Lettland eller vad det nu kan vara.

Robot: Utdrag ur Arbetsmiljöverket webbplats av.se: ”I mars 2016 inrättades ett europeiskt forum för att förbättra samarbetet när det gäller att bekämpa odeklarerat arbete. Forumet består av representanter från medlemsstaterna, EU-kommissionen och fack- och arbetsgivarorganisationer. Forumet ska bland annat bidra till minskad förekomst av odeklarerat arbete, vilket definieras som betald laglig verksamhet "som inte anmälts till myndigheterna".
Arbetsmiljöverket har utsetts att representera Sverige och ordinarie ledamot är Magnus Falk. Med samarbetet kommer Arbetsmiljöverket kunna ta med sig respektive hämta hem kunskaper och erfarenheter från arbetet på nationell nivå till EU-forumet.”

Fredrik: Men kan vi som civila, allmänheten, göra något åt det här? Vad ska man tänka på för att hjälpa till och styra det här i en bättre riktning?

Mikael: Absolut. Om man går förbi något centrum och det står att du kan få bilen tvättad för 150-200 kronor, handtvättad in- och utvändigt. Tror man att det sunt och schysst så är man lite naiv. Det är garanterat så att de som står och gör det här får inte speciellt mycket. Folk får städat hemma i sina lägenheter för 100 kronor i timmen, men hen som städar får garanterat inga 100 kronor i timmen. Jag har hittat städerskor som har legat nere på 12 kronor i timmen. Det är någon som tar merparten av pengarna helt enkelt.

Jerk: På den tiden innan baltländerna gick med i EU gjorde vi kontroller och hittade litauer som asbestsanerade för 20 kronor i timmen, utan skyddsutrustning. Så ja, det finns en del exempel genom åren.

Carro: Det hittar vi fortfarande, alltså arbetstagare som utför asbestsanering utan tillstånd, utan skyddsutrustning och utan utbildning.

Fredrik: De är i en beroendesituation tänker jag. Dels så kanske de inte vågar och kan uttrycka att det här är fel, och sen att de heller helt enkelt inte vet om att det finns nån stans att vända sig.

Mikael: Många känner till att det kan vända sig någonstans men kruxet är om de överhuvudtaget piper eller säger någonting på arbetsplatsen så är de därifrån lika fort. De kastas ut, man byter ut dem. De vågar inte klaga, de är tacksamma att de får en chans. Sen att man då blir totalt utnyttjad. Oftast är det liksom inte bara de arbetar utan man tillhandahåller nån typ av boende de betalar omkring 2000 - 4000 för att ha en madrass på ett golv kanske i ett befintligt bygge. Man har kallt och blött. De är oerhört upplåsta och de klagar inte.

Carro: Och det du nämner nu Micke, där har vi möjlighet att samverka även med andra instanser, som miljö och hälsa, som är ute och kontrollerar olovliga boenden och liknande. Utöver de åtta myndigheterna som ingår här har vi även möjlighet att samverka med andra myndigheter och då även kommuner.

Jerk: Vi har även dolda problem som handlar om framförallt arbetstillstånd. Sedan ett antal år tillbaka kan arbetsgivare utfärda arbetserbjudanden, som det heter. Och då finns det hur många exempel som helst på att mindre nogräknade arbetsgivare säljer arbetserbjudanden. Personer kan få betala flera hundratusen kronor för ett arbete och sedan kommer de hit och ska jobba. Officiellt så måste de hos Migrationsverket på en avtalsenlig lön och de får betala tillbaka halva den lönen under bordet. Det är något vi får höra återkommande. De här människorna kan inte alls berätta om sin situation för i samma stund de skulle göra det så blir de av med sina tillstånd. Då säger arbetsgivarna att de inte är intressanta längre. Migrationsverket drar tillbaka deras tillstånd och det är bara att åka hem igen.

Fredrik: Det här är en ekvation som inte går ihop. Om du betalar för att komma hit och sen dessutom får betala tillbaka det du tjänar till arbetsgivaren då finns det ingen ekonomi i det hela heller. Varför gör man det här?

Jerk: Det man siktar på är sannolikt att få mer än två tillståndsomgångar. Ett sånt där tillstånd gäller i två år och sen kan man det förnyat en gång så det gäller två år till. Om man skulle få förnyat ytterligare en gång då får man permanent uppehållstillstånd och det är väl det som är målet i slutändan.

Carro: Jag tänker också att jag vill knyta an till det vi pratade om, vad man som privatperson kan göra. Eller arbetstagare för den delen. Man kan ju tipsa oss på Arbetsmiljöverket och man kan vara anonym. Om man ser en arbetsplats som verkar misstänkt, att här går det inte rätt till, det är inte schysst.

Fredrik: Det handlar om att ha lite civilkurage och faktiskt vara observant att förstå vilka bakomliggande krafter och risker som finns med det här.

Vi gav oss ut i världen och samlade ihop några röster kring just det här med att saker och ting ibland inte känns bra. Det kanske till och med känns för billigt ibland.

Manlig reporter: Har du någonsin känt att en tjänst är för billig?

Kvinna: Ja men ja, det har jag. När man hittat någon billig massage eller nagelvård, oftast något sånt. Då känns det som att det kanske är någon annan som tar pengarna och den som gör jobbet inte får de.

Man: Jo det får jag nog påstå. Många gånger upplever jag att priset prioriteras över kvalitet. En fysisk tjänst, när man anlitar en person att göra en sak, att den personen inte prioriteras över pengarna, utan pengar går i första hand.

Annan kvinna: Jag tycker väldigt illa om det här med urdåliga arbetsvillkor som cyklar omkring till medelklass och överklass och levererar mat som de inte orkar gå och köpa själva. Jag tycker det är ett jävla oskick. De är de anställda som får betala och de får väldigt väldigt dåligt betalt. Det är ju typ kriminellt tycker jag.

Fredrik: Ja, vad säger ni om det här?

Carro: Ja, det de beskriver är ju det vi har varit inne på.

Fredrik: Det är ganska starka ord som de här civila faktiskt använder.

Jerk: Men ändå fortsätter verksamheter precis som vanligt. Folk är delvis medvetna eller misstänker att det kanske inte är helt schysst men ändå kan man inte låta bli att ta det billigaste alternativet.

Fredrik: Ja det låter onekligen som att det finns många luckor att fylla och det arbete som ni gör och har gjort bidrar naturligtvis till det.

Det här börjar lida mot sitt slut. Är det någonting mer som ni vill säga avslutningsvis? Någonting som ni tycker att vi ska ta med oss eller behöver veta.

Mikael: Det är ett viktigt arbete. Jag tror att det här är nödvändigt om vi ska kunna behålla de nivåer vi har idag vad gäller samhällsservice och annat. Det här innebär minskade skatteintäkter och gör att byggbolag går omkull idag beroende på att man konkurrerar under förutsättningar som är omöjliga att göra lagligt.

Jerk: Ja vi jobbar på och vi fortsätter med oförminskad styrka. Och vi vet att ute på byn så går snacket att vi gör de här kontrollerna. De stora bolagen kommer inte att vilja bli tagna med byxorna nere med illegal arbetskraft. Vi hoppas och tror att de kommer att jobba med sina självsaneringsprogram och att det i långa loppet kommer att bli bättre och bättre, även om det är kanske ser illa ut just nu.

Fredrik: Tack så mycket Jerk Wiberg som nu levererade de slutorden, du representerar polisen och Mikael Roos också som alltså representerar Arbetsmiljöverket. Carro vad vill du säga avslutningsvis innan vi stänger för den här gången?

Carro: Att jag håller helt med Micke här, att det här är ett jätteviktigt arbete. Jag hoppas att vi får fortsätta med det under lång tid framöver.

Fredrik: Bra! För visst är det så här, herre Gud, vi bor ju i Sverige och här ska ingen behöva bli sjuk, skadad eller dö av jobbet. Det finns fler poddar i den här serien - Hallå arbetsmiljö! Så ta och lyssna på dem eller gå in på arbetsmiljöverkets webbplats för mer information. Tack för att ni lyssnade. Hej hej, hörs igen.

Kvinnlig röst: Hallå arbetsmiljö! En poddserie från Arbetsmiljöverket. Programledare Fredrik Bergling. Om du vill veta mer om Arbetsmiljöverket, besök www.av.se.