Lotta: Ska man vara skyddsombud ska man känna att arbetsmiljöfrågor är viktiga, att man tillsammans jobbar för en bra arbetsmiljö, men man måste faktiskt ha lite skinn på näsan också. Ibland blir man obekväm, man ställer krav. Arbetsgivaren är lite motvillig, motsträvig, vill inte. Och då måste man våga vara lite obekväm.

Kvinnlig röst: Hallå arbetsmiljö. En poddserie från Arbetsmiljöverket.

Fredrik: Hej och välkommen till den här podden som ska ge er lyssnare information och kunskap om arbetsmiljö. Du kommer att få veta mer om risker som kan finnas på din arbetsplats och hur du kan jobba med dem. Varje dag är Arbetsmiljöverket ute på arbetsplatser runt om i hela vårt land, där deras inspektörer och experter delar med sig av sina kunskaper.

I podden kommer vi att få ta del av den kunskapen genom fakta och experter som uttalar sig. Den här gången handlar podden om de över 100 000 personer runt om i vårt avlånga land som utsätts, eller själva valt att göra skillnad. Att göra skillnad på så sätt, att man är kontaktperson för medarbetare som upplever att allt inte är okej på arbetsplatsen. Att göra skillnad, genom att ha lite extra koll på att arbetsmiljön är bra. Och att ingen riskerar att fara illa på sitt arbete. Jag talar naturligtvis om skyddsombuden. Fredrik Berling heter jag och är er programledare. Och precis som i alla Hallå arbetsmiljöpoddar har jag och ni lyssnare initierat sällskap och guidning av Ann-Caroline Kostet. Hej!

Carro: Hallå Fredrik och hej alla lyssnare.

Fredrik: Det har vi fått säga ett par gånger nu. Det finns ju ett antal avsnitt, delar i den här serien för er att lyssna på.  Det finns bland annat en om inspektörer och inspektioner hur det går till. Och den kan man lyssna på, men du som är inspektör berätta lite kort… vad gör du?

Carro: Största delen av min arbetstid är jag ute och inspekterar arbetsplatser. Där träffar jag arbetsgivare och arbetstagare och kontrollerar att man följer arbetsmiljölagstiftningen.

Fredrik: När du är ute på inspektioner, händer det att du träffar skyddsombud då?

Carro: Ja. Jag träffar skyddsombud. Tyvärr är det inte på alla arbetsplatser som det finns skyddsombud.

Fredrik: Ska det göra det egentligen?

Carro: Där det är minst fem anställda så ska det ju finnas ett skyddsombud, men sen är det ju så att det är frivilligt att vara skyddsombud, så ibland är det ingen som vill vara skyddsombud. Och då kan det vara så att om det är en central organisation, att det finns ett huvudskyddsombud. Alternativt att det finns ett regionalt skyddsombud. Det vill säga om man har fackligt anslutna på en arbetsplats, så finns det oftast regionalt skyddsombud man kan vända sig till.

Det bästa är om det är ett skyddsombud och det vill vi verkligen att det ska vara. För dem har en viktig roll. En intressant reflektion som jag har gjort på flera mina inspektioner är att man inte riktigt har koll på skyddsombudets roll och då är det att skyddsombudet själv inte riktigt har kunskap om sin roll och också att arbetsgivaren inte har kunskap om vad skyddsombudets roll är. Det kan vara att man till exempel lägger arbetsmiljöuppgifter på skyddsombudet. Att skyddsombudet ska gå skyddsronder, eller att skyddsombudet ska göra undersökningar. Det är ju alltid arbetsgivaren som ansvarar för att dessa uppgifter ska bli gjorda. Då brukar vi få prata med skyddsombudet och arbetsgivaren om de olika rollerna.

Fredrik: Så till syvende och sist så är det mycket upp till arbetsgivaren att ta reda på informationen?

Carro: Ja. Det finns ju information på vår webbplats. Om de olika rollerna som kan läsa och sen så får man information på inspektionerna också. Och vi har broschyrer om vad det innebär att vara skyddsombud.

Fredrik: Du kommer att få sällskap av ytterligare en kunnig person, men innan dess snabbfakta.

Kvinnlig röst: Skyddsombud eller arbetsmiljöombud som dem också kallas är arbetstagarnas representant i arbetet med att åstadkomma en bra arbetsmiljö. Skyddsombuden har en unik och skyddad ställning. Och har befogenhet att vid omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv eller hälsa avbryta arbetet. Det finns idag runt 100 000 skyddsombud i Sverige, inklusive huvudskyddsombud. Huvudskyddsombudet samordnar skyddsombudens verksamhet och företräder dem utåt. Regionala skyddsombud är utsedda av de fackliga organisationerna. De har samma ställning som övriga skyddsombud och företräder arbetstagare oavsett facklig tillhörighet, på arbetsplatser där det saknas lokala skyddsombud.

(I avsnittet uttrycker vi oss felaktigt om vilka arbetstagare som regionala skyddsombud företräder. Regionala skyddsombud företräder arbetstagare oavsett facklig tillhörighet.)

Fredrik: Ja, vad säger vi om det här då Carro?

Carro: Som sagt det är ju en väldigt viktig roll det här med skyddsombud. Vi brukar göra som så att finns det inte skyddsombud, eller regionalt skyddsombud, så pratar vi med arbetstagarna. För vi vill alltid se båda sidorna, så att vi riktar oss aldrig enbart mot arbetsgivaren, utan vi vill prata med arbetstagarna också.

Fredrik: Och här i faktarutan så sägs det också att skyddsombud har rätt att stänga ner en arbetsplats, på stående fot tolkar jag det som då, ifall han eller hon upplever att det finns allvarliga risker och brister?

Carro: Det stämmer, gör man den bedömningen som skyddsombud har man rätt att stänga. Det kan ju vara en arbetsplats. Det kan vara ett särskilt arbete som kan innebära en direkt risk för liv och hälsa och det har man stöd i arbetsmiljölagen, att göra som skyddsombud. Jag har själv varit skyddsombud och själv lagt ett skyddsombudsstopp i ett tidigare arbete jag hade. Där jag stoppade lastning i lastbilsskåp som inte var förankrade.

Fredrik: Okej.

Carro: Vilket innebär att om man körde på med truck, så kunde lastbilsskåpet flytta sig. Och då hade man kunnat falla mellan med trucken och i det fallet så sa arbetsgivaren att det var helt rätt, så dem gjorde åtgärder direkt. I anslutning till stoppet.

Fredrik: Tänk, vilken skillnad man kan göra som skyddsombud tänker ja då.

Carro: Ja det är ju viktigt att man som skyddsombud vågar säga till.

Fredrik: Då säger vi hej och välkommen till vår expert och gäst Lotta Hedeby.

Lotta: Tack.

Fredrik: Vad kul att du kunde komma hit. Du är ju det som heter huvudskyddsombud. Det låter ju klatschigt och fint.

Lotta: Ja det kan det ju låta, men egentligen är jag ett vanligt skyddsombud. Det är bara så att huvudskyddsombudet har en lite annorlunda ställning, för har man många skyddsombud på en arbetsplats, då är det ett av dem skyddsombuden som ska vara huvudskyddsombud. Samordnar skyddsombudens arbetsuppgifter och kallar till möten ibland för att diskutera saker. Det är ofta också huvudskyddsombudet som sitter i skyddskommittén. Och sen är det huvudskyddsombudet som har rätt att överklaga beslut ifrån Arbetsmiljöverket. Men i övrigt så har jag som skyddsombud ett eget skyddsområde. Alla skyddsombud har ett eget skyddsområde. Jag har samma rätt som alla andra skyddsombud att göra det som står i lagen. Lägga ett skyddsombudsstopp till exempel.

Fredrik: Och när du säger arbetsplats, betyder det rent fysiskt en arbetsplats, eller vad menar du?

Lotta: Det här är ju en av de här sakerna som är lite knepigt, att förstå när man blir skyddsombud, men faktiskt också lite knepigt för arbetsgivarna. Om jag tittar på där jag jobbar och jag jobbar på statens institutionsstyrelse. Det är en statlig myndighet som ansvarar för tvångsvård på LVM hem och särskilda ungdomshem. Vi har verksamhet över hela landet. Vi har institutioner över hela landet, från Kalix i norr till Lund i söder, men huvudkontoret ligger i Stockholm. Och det är där jag är huvudskyddsombud. Och om man tittar då på en institution. En institution är en arbetsplats, men den arbetsplatsen kan vara indelad i olika skyddsområden. Hos oss är det oftast avdelningar på institutionen som är enskilda skyddsområden. Och kanske även köket och administrativa avdelningen. Och varje sådan avdelning ska ha ett skyddsombud. Och sen är det något av de skyddsombuden som är huvudskyddsombud.

Fredrik: Men betyder det att du får, eller får inte vara även huvudskyddsombud för någon annan institution i Västerås, Lund, Kalix?

Lotta: Nej det kan jag inte vara. För det blir väldigt viktigt om man till exempel lägger ett skyddsstopp. Jag jobbar på huvudkontoret. Jag kan absolut inte lägga skyddsstopp på en institution. Det får jag inte göra.

Fredrik: Man ska vara på plats.

Lotta: Ja.

Fredrik: Det låter lite som en lagkapten i fotboll.

Lotta: Ja. Lite så är det ju.

Fredrik: Vi hörde nyss om huvudskyddsombudets roll. Det har du beskrivit väldigt fint. Kan du berätta lite mer om mig vad ni gör på vardagarna?

Lotta: Ja. Jag ser ju som att man ska vara lite grann av ögon och öron åt arbetstagarna. Det är liksom det. Jag ska väl säga det också att jag är ensamt huvudskyddsombud på SIS huvudkontor, så jag har hela huvudkontoret som mitt skyddsområde, ungefär 170 medarbetare. Jag rör mig på huvudkontoret och så kan jag ju se saker som inte fungerar. Till exempel en hjärtstartare som sitter väldigt krångligt till och man kommer inte åt den. Då får jag ju informera om att den här måste vi flytta på, men jag ska också vara öron och fånga upp vad som händer och vara närvarande, så att alla medarbetare kan känna att dem kan komma till mig och säga att det här är ett problem. Jag har försökt att ta upp det med min chef, men jag får inte den hjälpen. Kan du hjälpa mig.

Fredrik: Känner du igen det här Carro?

Carro: Ja. Det gör jag. Jag tänker, vad är den viktigaste frågan för er?

Lotta: De gamla klassiska: ventilation, ljus brukar det också vara, men ventilation, buller och ljus. Men sen är det ju arbetsbelastning. Det kan vara otydlig organisation. Det kan finnas många chefer som har lite synpunkter på vad jag ska göra, alltså inte jag som huvudskyddsombud, utan som medarbetare. Och sen har vi också då lite grann med den sociala arbetsmiljön. Alltså lite kränkningsärenden och så. Man kan säga det, att i en kontorsverksamhet är det kanske inte så mycket fara för liv och lem, som det kan vara i industrin eller för övrigt på våra institutioner, där hot och våld är ett jättestort problem. Utan då är det ju mera det här med den dagliga fysiska kontorsmiljön också det som heter organisatorisk social arbetsmiljö. Otydligheter och knepigheter.

Robot: Utdrag ur Arbetsmiljöverkets webbplats. Om en arbetstagare eller du som skyddsombud upptäcker risker i arbetsmiljön, eller att arbetsgivaren inte följer reglerna om arbetstid, ta kontakt med arbetsgivaren och be att riskerna rättas till. Oftast räcker det för att arbetsgivaren ska göra vad som behövs för att arbetsmiljön ska bli bra, som arbetstagare vänder du dig till ditt skyddsombud om chefen inte agerar. Om denna kontakt inte räcker, kan du som skyddsombud behöva använda din rätt att begära åtgärder.

Lotta: Jag tycker att ska man vara skyddsombud, då ska man känna att arbetsmiljöfrågor är viktiga, man ska också förstå att arbetsmiljölagen bygger på samverkan. Det handlar om att komma överens med arbetsgivaren att man tillsammans jobbar för en bra arbetsmiljö, men man måste faktiskt ha lite skinn på näsan också. För ibland blir man obekväm, man ställer krav, alltså arbetsgivaren är lite motvillig, motsträvig, vill inte. Det kostar pengar. Det blir jättebesvärligt, eller vad det nu är för någonting.

Fredrik: Man kan störa också i vissa saker.

Lotta: Precis och då måste man våga vara lite obekväm. Och sen så tycker jag också att det är viktigt att arbetsgivaren är tydlig med att man vill ha skyddsombud. Att man tycker att det är viktigt med skyddsombud.

Fredrik: Innan vi går över att prata mer om skyddsombud vill jag bara kolla med dig som är huvudskyddsombud. Är det ditt yrke. Det du gör, eller har du ett vanligt jobb också där på SIS?

Lotta: Ja. Absolut Det har alla som är skyddsombud. Jag är kommunikatör. Jag jobbar på kommunikationsavdelningen.

Fredrik: Så man hinner med både och?

Lotta: Ja. Lagen säger att arbetsgivaren ska se till att skyddsombudet ska få ta den tid som krävs för uppdraget. Och det här får man ju komma överens med sin egen chef om. Man vet ju till exempel att det redan finns skyddskommitté, där möten är inplanerade under året. Dessa möten vet man om i förväg. Sen har man det löpande arbetet. Det kan ju vara då att man blir kallad till en riskbedömning, som ingen har vetat om i början av året, eller att det inträffar något annat, där man måste läsa in sig, kanske få material. Och den tiden får man då komma överens med sin chef om, att jag får ta den tiden. Och sen är det ju då, skulle det inträffa något akut på arbetsplatsen, då blir det akuttid, då måste man, då kanske man inte hinner prata med sin chef, men man måste vara där.

Fredrik: Då är det hundra procent, för det kan variera.

Lotta: Det kan variera väldigt mycket. Och det får man diskutera med sin chef och då är det ju viktigt att arbetsgivaren i alla led förstår vikten av att skyddsombudet får den här tiden, så engagemang. Våga vara obekväm. Och sedan att man får utbildning. Tid och kompetens är jätteviktigt för att man ska kunna utföra sitt uppdrag som skyddsombud.

Carro: Där sa du något viktigt. Det där med just utbildning, att det är viktigt att man får rätt förutsättningar för sin roll som skyddsombud, att man får den kunskap man behöver för att kunna förstå vad som ligger i sin roll som skyddsombud.

Fredrik: Och den här är informationen och utbildningen som vi pratar om, om man nu har blivit skyddsombud, vad är det man får då?

Carro: En grundläggande kunskap om arbetsmiljöreglerna. Och Kunskap i vad man har för rättigheter som skyddsombud. Du pratar om skyddsområde till exempel att man får veta vilket är mitt skyddsområde. Grunden som skyddsombud är ju den samma, men det kan vara olika på olika arbetsställen.

Fredrik: Och detta ska då ingå i sin heltidstjänst, om man jobbar heltid?

Lotta: Ja alltså, när jag blev skyddsombud, till exempel så var det så att jag rätt omedelbart diskuterade med vår personaldirektör om utbildning. Och det finns ju många företag som erbjuder arbetsmiljöutbildningar. Fackliga organisationer har ju också egna arbetsmiljöutbildningar och det var ju självklart att jag skulle få gå en sådan utbildning.

Det är sällan arbetsgivaren som själv tillhandahåller utbildningen, utan det är ju andra som gör det. Men det är viktigt att man får den så tidigt som möjligt, så att man inte störtar huvudstupa in i någonting som man inte vet vad det handlar om. Sen vill jag också lyfta frågan om arbetsgivarens kompetens på de här områdena, för jag känner att ibland så utgår man ifrån att chefer på något självklart sett kan arbetsmiljölagstiftningen och vilka skyldigheter dem har och vad skyddsombud får göra. Vad som ingår i uppdraget. Och så är det ju inte. En del chefer har aldrig gått någon arbetsmiljöutbildning och en del kanske gick för tio år sedan och det har hänt jättemycket på området. Nya viktiga föreskrifter och så. Så det här måste arbetsgivaren ha ett ansvar för att både chefer och skyddsombud får utbildning.

Carro: På inspektioner brukar jag säga att det är bra om skyddsombudet och arbetsgivaren går de här utbildningarna tillsammans, för då hör man samma saker.

Fredrik: Får man som skyddsombud, eller huvudskyddsombud någon ersättning?

Lotta: Medarbetarnas tacksamhet kanske? Nej. Ingen ersättning i pengar, eller höjd lön eller så. Jag tycker att man med utbildning får kunskap som man har stor användning för. Jag har ju märkt till exempel att jag genom att jobba som skyddsombud har utvecklats som person. Jag brukar alltid säga så här: När någon kommer till mig. Har du pratat med din chef först.
För det ska vi inte heller glömma. Alla arbetstagare har också eget ansvar för sin arbetsmiljö. Det är inte meningen att de ska komma till mig med precis allting, alltså då blir man ju som skyddsombud överhopad med arbete. Man ska ju i första hand prata med sin chef om man upplever ett arbetsmiljöproblem, men det är ju när man tycker att chefen inte lyssnar eller att det inte händer något, då ska man komma till mig. Då kan jag ibland tycka. Det ska man inte sticka under stol med, att de kommer lite för ofta.

Det borde kunna lösa sig på något vis. Men det här måste jag ju liksom ta med mig själv. Inte blir irriterad, utan det här tar vi nu på ett väldigt professionellt sätt utifrån mitt uppdrag som skyddsombud Och jag kan vara lite otålig som person så det där har jag fått jobba med.

Fredrik: Personlig utveckling låter det som.

Lotta: Ja precis så.

Fredrik: Jag tycker vi fått svar på de flesta frågor och fått en bra känsla av vad det innebär att vara skyddsombud till och med huvudskyddsombud. Mer Finns naturligtvis att läsa på Arbetsmiljöverkets webbplats. Men för er som redan nu vill veta lite mer, så tänkte jag att vi ska få höra om hur det går till. Berätta hur det går till om man upptäcker risker eller brister i arbetsmiljön och hur tågordningen är i det där. Men först en enkät. Vi har frågat folk om dem har något skyddsombud på sin arbetsplats. Och vad ett skyddsombud faktiskt gör.

Enkät på stan

Reporter: Har du något skyddsombud?

Kvinna: Nej, det har jag inte i och med att jag är själv. Jag försöker ta hand om mig själv och ska väl skydda mig om det skulle vara någonting.

Man: Jag vet att vi har ett, men jag vet inte vad det står för. Jag har ingen aning. Jag vet att dem ska finnas där.

Kvinna: Ja, men jag tror att det är väldigt diffust vad den personens ansvar är. Jag tror absolut inte att det är någonting som majoriteten av dem på företaget känner till, varken att den finns eller vem det är, eller vad den har för några förväntningar eller ansvarsområden.

Reporter: Vad gör ett skyddsombud?

Man: Ingen aning. Jag vet inte vad det är.

Man: Oj! Ser till att olika regler följs, skulle jag anta.

Kvinna: Skyddsombud bevakar att allting ska gå rätt till, att inget är farligt. Jag jobbar på en teater och då handlar det om att lampor inte ska hänga så att man kan få dessa i huvudet. Se till att man inte arbetar för hårt eller sådär, men det är också min roll som chef för jag har en liten teater så att man ser och hela tiden kan fånga upp folk. Det är jätteviktigt.

Fredrik: Ja det var lite blandad kompott det där. Jag vet inte vad ni säger Carro, men jag tänker på två saker, dels tänker jag så här: Folk bör nog ta det här på lite mer allvar. Att dem kanske bör lyssna på den här podden.

Carro: Ja jag tänker så här när jag hör det här inslaget att det är viktigt att man som arbetsgivare och skyddsombud tillsammans går ut och informerar. Nu är det jag som är skyddsombud här och det innebär det här och att arbetsgivare anslår vem som är skyddsombud, så att man vet vem man kan vända sig till. Det är också viktigt att man vid introduktionen får reda på det när man är nyanställd.

Lotta: Jag håller helt med om det. Det ska ju anslås på en anslagstavla. Jag försöker när vi får nyanställda så försöker jag alltid söka upp den personen och presentera mig. Tala om vad jag heter. Vilken avdelning jag jobbar på, så att dem vet var dem ska hitta mig. Och naturligtvis att man kan man ringa och mejla också. Lite kort om vad jag gör.

Fredrik: Så när man börjar på en arbetsplats så ska man få veta vad man sitter någonstans. Vad är wifi för någonting Och vem som är skyddsombud? Vad gör man då om man upptäcker risker eller brister på en arbetsplats när det gäller arbetsmiljö?

Lotta: Ja arbetsmiljölagen är ett ganska kraftfullt verktyg för ett skyddsombud om man väljer att använda sig av den. Jag har gjort det några gånger och då handlar det om när det är brister i arbetsmiljön som arbetsgivaren inte är särskilt intresserad av att göra någonting åt. Då finns det i arbetsmiljölagen sjätte kapitel paragraf 6A. Det kallar vi då i skyddsombuds kretsar för 6 6a. Där finns det en bestämmelse som säger att man kan kräva åtgärder.

Robot: Utdrag ur arbetsmiljölagen Kapitel 6 paragraf 6 a. Om ett skyddsombud anser att åtgärder behöver vidtas för att uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö, ska skyddsombudet vända sig till arbetsgivaren och begära sådana åtgärder. Skyddsombudet kan också begära att en viss undersökning ska göras för kontroll av förhållandena inom skyddsområdet. På framställning ska arbetsgivaren genast lämna skyddsombudet en skriftlig bekräftelse på att arbetsgivaren mottagit dennes begäran. Arbetsgivaren ska utan dröjsmål lämna besked i frågan. Gör arbetsgivaren inte det, beaktas inte begäran inom skälig tid ska Arbetsmiljöverket efter framställande av skyddsombudet pröva om föreläggande eller förbud enligt kapitel 7 paragraf 7 ska meddelas.
 
Lotta: Vad man gör först naturligtvis är att prata med arbetsgivaren och säga: Det här problemet har vi. Vi måste göra någonting åt det. Fungerar inte det, då får man ta till det här verktyget. Man skriver ett dokument helt enkelt. Du beskriver problemet och sedan så beskriver man vilka åtgärder man kräver också lämnar man det till arbetsgivaren, till den som är ansvarig för just den här arbetsmiljön. Det kan ju vara på en avdelning, eller det kan vara på hela huvudkontoret, i mitt fall då, eller ett särskilt ärende. Och då har man skrivit så här att jag vill ha svar på det här senast det och det datumet. Det är beroende på vad det handlar om, så man måste ju ge arbetsgivaren tillräckligt med tid, naturligtvis för att komma med svaret. Inte för att åtgärda problemet, utan för att svara. Ja. Vi är beredda att göra någonting åt det här, eller också svarar dem nej. Vi tänker inte göra någonting. Vill dem göra någonting åt det och kanske till och med beskriver vad dem vill göra. Och jag är nöjd med det svaret. Då är det bra. Då jobbar vi tillsammans, sen för att lösa det här. Men om dem säger: Nej vi tänker inte göra någonting åt det här, eller också svarar dem någonting som inte är något svar egentligen. Då kan jag vända mig till Arbetsmiljöverket med mina åtgärder.

Fredrik: Och vad händer då när den skrivningen kommer till er?

Carro: Det är ju en del av vår obligatoriska tillsyn. Vilket innebär att vi har ex antal inspektörer hos oss som jobbar särskilt med de här frågorna. Och vi måste skyndsamt ta ett beslut i en fråga. Om ett skyddsombud antingen lämnar in som du beskriver en 6 6 a, eller om man stoppar ett arbete. Så det ingår i vår obligatoriska tillsyn. Och vi måste ta ställning skyndsamt när vi får in det från skyddsombuden, eller arbetsgivaren när det är skyddsombudsstopp. Och sen så åker oftast en inspektör ut. Och sen kan det vara så att inspektören tar beslutet att stoppet ska ligga kvar, eller att det ska hävas. Och när det gäller 6 6 a. Så är det ju också att man åker ut och man träffar arbetsgivare och skyddsombud. Och pratar kring de åtgärder som skyddsombudet begärt att arbetsgivaren ska göra som de skyddsombudet inte får gehör för.

Fredrik: Kan arbetsgivaren säga, men nej. Det här köper inte jag.

Carro: Man har ju rätt överklaga beslut hos oss, men tills det är gjort så gäller ju det beslutet som vi tar. Förbudet ligger under tiden, tills frågan avgörs.

Lotta: Jag tänkte också så här. I ett sådant här möte mellan arbetsgivare och skyddsombud och Arbetsmiljöverket, så kan ju Arbetsmiljöverket säga att de här kraven som skyddsombudet ställer är helt rimliga. Vi ser ett stort behov av dem. Och så kan dem göra ett föreläggande. Och säga att om ni inte genomför de här kraven inom den här tiden, då får ni betala 100 000 kronor, eller något sådant.

Carro: Precis och det är det andra alternativet som du tar upp med föreläggande. En summa pengar som det kostar om man då inte gör de här åtgärderna. Skulle man inte göra dem åtgärderna den tiden man har satt. Då kan det här vitet bli utdömt och så börjar vi om igen. Då blir det nytt föreläggande.

Fredrik: Okej. Ibland som arbetsgivare så är det ofta ont om tid, man ska leverera den tjänst eller den vara som man säljer eller jobbar med. Och hur snabba är ni på Arbetsmiljöverket att handha dem här? En överklagande. Ligger det på bordet en månad, så kan man gå i konkurs som arbetsgivare.

Carro: När det gäller att överklaga beslut så gör man ju inte det till oss, utan det gör man till förvaltningsrätten, till exempel domstol.

Lotta: Jag tror att när det gäller mindre allvarliga frågor så tror jag både skyddsombud och Arbetsmiljöverket är pragmatiska, alltså det är det, man ska ju inte försvåra i onödan för arbetsgivaren att ha sin verksamhet igång. Det handlar mer om tror jag att arbetsgivaren måste förstå att det här är allvarliga frågor det här. Det är en lagstiftning man ska följa. Det är mer det här det handlar om tror jag i de här sammanhangen, när man begär åtgärder enligt 6 6a till exempel och Arbetsmiljöverket kommer ut. Det blir en väldig tydlighet. Det här är lagstiftning som man är skyldig att följa. Precis som i all annan lagstiftning.

Fredrik: Hör ni, tack för att ni kom. Är det något som ni vill säga avslutningsvis, något som vi har missat tycker ni?

Lotta: Nej jag är nöjd.

Carro: Jag ville bara säga att det är otroligt spännande och roligt uppdrag, att vara skyddsombud och jag vill också till er som är arbetsgivare att se skyddsombuden som en tillgång. För man har ju samma mål på en arbetsplats. Man vill ha det bra, man vill ha en trygg och säker arbetsmiljö. Det vill jag både arbetsgivare och skyddsombudet. Samverkan är jätteviktig.

Fredrik: Vi pratar om att man måste ha mod att göra det, men också känna att man faktiskt har rätten att göra det. Att man spelar roll, man är viktigt för sig själv och sina kollegor inte bara idag och imorgon utan faktiskt nästa vecka och därefter också.

Lotta: Absolut jag håller med.

Fredrik: Ja vill ni veta mer om skyddsombud och arbetsmiljörelaterade frågor, så kan du besöka Arbetsmiljöverkets webbplats. Det finns dessutom ett gäng andra poddar i den här Hallå arbetsmiljö serien att lyssna på, så tack Lotta för din medverkan. Och lycka till med det fortsatta viktiga arbetet på SIS. Och tack även Carro Kostet för den här gången. Och tack er som har lyssnat på den här podden, fortsätt gärna med det. Och kom ihåg, vi bor i Sverige. Det är ju faktiskt 2 000 någonting. Här ska ingen behöva bli sjuk eller skadas, eller i värsta fall dö av jobbet. Vi hörs igen. Hej. Hej.

Kvinnlig röst: Hallå arbetsmiljö. En poddserie från Arbetsmiljöverket. Programledare: Fredrik Berling. Om du vill veta mer om Arbetsmiljöverket besök www.av.se