Kvinnlig röst: Systematiskt arbetsplatsmiljöarbete eller SAM som det då förkortas. Det är grunden i allt man gör som är kopplat till arbetsmiljö.

Manlig röst: Det ska ju vara en naturlig del av verksamheten. Det är klart emellanåt så får man sätta på sig dom glasögonen som är lite mera arbetsmiljö och fokusera mer på arbetsmiljö, men det ska ju vara som en naturlig del av det dagliga arbetet också.

Kvinnlig röst: Hallå arbetsmiljö, en poddserie från Arbetsmiljöverket.

Fredrik: Hej allihop och välkomna till ännu ett avsnitt i den här viktiga poddserien. Hallå arbetsmiljö syftar till att ge dig viktig information och kunskap om våra arbetsmiljöer.

Vi belyser och besvarar frågor kring de utmaningar och risker som kan finnas på din arbetsplats, och vi berättar om vilka regler som gäller i olika sammanhang.

Den här gången är det fokus på det systematiska arbetsmiljöarbetet, och den här gången, precis som alltid, har jag sällskap av Ann-Caroline Kostet. Hej!

Carro: Halloj Fredrik!

Fredrik: Du, Arbetsmiljöverket har ju ett stort antal experter och arbetsmiljöinspektörer som varje dag är ute på arbetsplatser och organisationer för att stötta, hjälpa och dela med sig av sina kunskaper.

Berätta!

Carro: Ja, det är en myndighet som har lite olika roller. Själv är jag inspektör så jag är ute och genomför tillsyn, träffar arbetsgivare. Vi har även de som jobbar på Regler som skriver våra föreskrifter. Vi har administratörer, vi har jurister, så vi har en samling av mycket kompetenta människor som jobbar med arbetsmiljöfrågor.

Och målet och syftet med vår verksamhet är ju att alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö.

Fredrik: Ja, nåt som egentligen borde va självklart.

Carro: Precis.

Fredrik: Idag ska vi alltså prata om systematiskt arbetsmiljöarbete. Nåt som ni som lyssnat på oss tidigare garanterat har stött på. Så här har det bland annat låtit. 

Manlig röst: Det handlar ju om att lyfta riskbedömningar, det systematiska arbetsmiljöarbetet, öka kunskapen, jobba med säkerhetskulturen på arbetsplatserna.

Kvinnlig röst: Och allting grundar sig på det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att man regelbundet gör de här undersökningarna. Att man har koll på alla faktorer som kan bidra till risker, som kan bidra till ohälsa och olycksfall, och att jobbar systematiskt och förebyggande med de riskerna man har.

Manlig röst: Vi brukar prata om indikationer ibland, så vad är det arbetsgivarna ska hålla ögonen på då? Dels ska det här systematiska arbetsmiljöarbetet, att undersöka, och riskbedöma kontinuerligt de här sakerna. Det är ju där. Men sen kan det vara saker som signaler på att det kan vara något fel. Och det klassiska är som du säger, att du blir arg.

Kvinnlig röst: Och jag vill verkligen poängtera att systematiken är viktig. Att man utgår från det systematiska arbetsmiljöarbetet och sen stoppar in belastningsergonomin i det.

Fredrik: Ja du Carro, det har varit ett himla tjat om systematiskt arbetsmiljöarbete.

Varför då? Vad är det egentligen?

Carro: Ja du, det är grunden i allt man gör som är koppat till arbetsmiljö. Systematiskt arbetsmiljöarbete eller SAM som det då förkortas, är en metodik för att jobba med arbetsmiljö.

Det är regler som är framtagna för att förklara hur man ska arbete med arbetsmiljö. Då till skillnad från de föreskrifter som mer tar upp sakfrågor. Man kan jämföra det med ett träd. Att stammen är det systematiska arbetsmiljöarbetet och grenarna, det är de här mer ingående sakfrågorna som man också ska ha koll på som arbetsgivare och arbetstagare.

Det ska ju bedrivas för att man på ett förebyggande sätt ska hitta de risker som kan leda till att man blir sjuk på sitt arbete, eller att man skadas på sitt arbete, eller att man i värsta fall dör. Det är liksom grunden i allt. Det ska liksom vara en naturlig del i den dagliga verksamheten. Att man är liksom riskmedveten och man har koll. Man vet vad det är man utför för arbete, och att man får förutsättningar av arbetsgivare och göra det på ett säkert sätt.

Fredrik: Och där är ju du, och ni och dina kollegor på Arbetsmiljöverket såklart en naturlig del som stöttning kan jag tänka mig? För företag och organisationer?

Carro: Ja, på ett sätt så stöttar vi ju genom att vi har mycket information på vår webbsida. Vi har olika verktyg där man kan göra undersökningar själv. Kolla var man ligger i sitt systematiska arbetsmiljöarbete, men vi är ju också en tillsynsmyndighet så att det vi gör är vi genomför inspektioner och kontrollerar så att att arbetsgivare driver ett systematiskt arbetsmiljöarbete.

Fredrik: Då skulle man kunna säga att ni är arboristerna. Ni är trädgårdsmästarna när det gäller det här systematiska arbetsmiljöarbetet. 

Carro: Ja, vi har ju mycket kunskap om det här men det viktiga, de som bygger sin trädgård, det är ju arbetsgivarna tillsammans med arbetstagarna och skyddsombuden. Det är viktigt att man får med alla delar för att den här trädgården ska bli levande och grön, och fin. Ja, om man säger så.

Fredrik: Ja, jag fattar. Jag tycker det är en bra liknelse. Vi ska ta reda på hur man gör då. För att det här trädgården, den här arbetsmiljön och arbetet med den ska vara dels en naturlig del av verksamheten. Dels fungera på bästa möjliga sätt.

Vem ansvarar för vad i arbetet och hur kan man på olika sätt bidra? Vad ska man göra? Det ska vi dyka ner i den här gången. Först lite hårda fakta i ämnet.

Kvinnlig röst: Arbetsmiljöarbetet ska vara en naturlig del i verksamheten. Till exempel genom att det fördelas och följs upp på samma sätt som verksamheten i övrigt. Personer som ansvarar för verksamheten ska också ha ansvar för arbetsmiljön.

Den juridiska grunden, roten för arbetsmiljöarbetet är Arbetsmiljölagen. Systematiskt arbetsmiljöarbete, även kallat SAM, beskriver de grundläggande aktiviteterna för arbetsmiljöarbetet.

Innehållet i arbetsmiljöarbetet finns i övriga föreskrifter i Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS.

De olika delarna i systematiskt arbetsmiljöarbete bildar en helhet. Tack vare kontrollen av enskilda åtgärder och uppföljning av arbetsmiljöarbetet skapas en systematik. Det systematiska arbetssättet hjälper arbetsgivaren att förebygga ohälsa och olycksfall på en arbetsplats.

Arbetsmiljöarbetet ger möjlighet för samverkan på alla nivåer.

Fredrik: Ja, där fick vi en bra grogrund att stå på när vi nu ska säga välkommen till vår första och poddens enda gäst idag. Leif Söderqvist, välkommen!

Leif: Ja men tack så mycket.

Fredrik: Även du är ju arbetsmiljöinspektör på Arbetsmiljöverket. Varför då?

Leif: Ja varför då? Ja, jag jobbade tidigare då inom skola när jag i arton år var lärare i fordonsteknik. Ett ämnesområde med många risker, både för mig och eleverna och arbetsmiljöfrågor har alltid legat mig varmt om hjärtat. Så att när jag såg den här annonsen på Arbetsmiljöverket om att de sökte inspektörer här uppe i Sundsvall, så sökte jag jobbet och det är femton är sen nu.

Det är jätteroligt och jätteintressant. Man träffar många olika människor och verksamheter och det är också ett väldigt viktigt uppdrag vi har då. Att jag känner att vi gör nytta.

Det är ju inte alltid bara roligt. Ibland är det ju så också att vi blir inblandade i samband med olyckor då. Vi ska utreda dem och då ser vi ju hur det kan gå om det inte fungerar för i de allra flesta olyckor jag har varit på så har det alltid gått och förebyggt dem.

Fredrik: Ja, och det är ju just det här som vi ska prata om idag. Det systematiska arbetsmiljöarbetet. Hur ligger det till då? Ansvar och så vidare?

Leif: Ja, alltså det är ju arbetsgivaren som är ytterst ansvarig för att det bedrivs ett arbetsmiljöarbete. Att man har koll på sin arbetsmiljö.

Fredrik: Vad innebär det då? All ha koll tycker du?

Leif: Ja, men alltså det är ju att regelbundet undersöka arbetsmiljön och undersökningar det kan ju vara genom skyddsronder. Det kan vara genom enkäter och man tänker det står ju undersökning, begreppet undersökning i föreskriften systematiskt arbetsmiljöarbete. Men är det en specifik fråga som kanske är buller till exempel, då kan det handla om att undersökningen är en bullermätning.

Man undersöker och man riskbedömer, upprättar handlingsplaner, gör åtgärder. Att man har snurr på det här helt enkelt. Att man har en koll. Men sen så finns det ett ansvar hos oss anställda också att signalera när vi ser fel så arbetsgivare blir uppmärksam på det och kan göra åtgärder. Men alltså, ansvaret för arbetsmiljöarbetet, det har arbetsgivaren.  

Fredrik: Carro, när du är ute, hur ser det ut? Vem är det som uppmärksammar? Vem är det som kollar det här då? Som gör att du kommer ut på inspektioner? 

Carro: När jag är ute på inspektioner så är det både arbetsgivaren och arbetstagarna som uppmärksammar risker och skyddsombudet har ju en jätteviktig del i detta. Att vara en representant för arbetstagarna och kontrollera så att arbetsgivaren gör de här undersökningarna och gör de här riskbedömningarna och att det följs upp och så vidare. Men det jag kan se är att ofta så är det ju att man kanske inte riktigt som arbetsgivare har kunskap om hur man ska bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete.

Vad krävs av mig som arbetsgivare? Vad är det för undersökningar och hur gör man en riskbedömning och så här? Så att det kan man, alltså det är ju nödvändigt att man sätter sig in i det som arbetsgivare och sen är ju nästa steg att alla som arbetar där ska ju också ha den här kunskapen för att kunna bidra med var risker finns i verksamheten. Ibland så vet man inte riktigt hur ska jag bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. 

Fredrik: Ok. Vi ska prata mer om det och jag tänker när menar ni då att man ska göra det här arbetet? När ska det här systematiska, när ska det här SAM utföras och bedrivas?

Leif: Ja, alltså det ska ju vara naturlig del av verksamheten. Det är klart, emellanåt så får man sätta på sig dem, lite glasögonen som är lite mer arbetsmiljö och fokusera mer på arbetsmiljö, men det ska ju vara som en naturlig del av det dagliga arbetet också. Att ser man brister och det finns risker, då ska man ju hantera dem på en gång. 

Fredrik: Ja, ni säger det både du och Carro men jag tänker finns den tiden? Har inte folk nog med att utföra sina arbeten eller?

Leif: Ja, jag kan ju berätta om ett exempel.

Jag var på en inspektion på ett företag och de hade ingen koll alls på det här med arbetsmiljöarbetet, men i och med inspektionen och uppföljning och kravställande så fick de snurr på sitt arbetsmiljöarbete.

Och sen, var det något halvår senare, ett år senare, så träffade jag den här arbetsgivaren i ett privat sammanhang. Jag känner han inte egentligen men på en fest då jag träffade han. Han ville absolut prata med mig om det här och han sa det ”ja, men Leif, jag vill bara säga det här att alltså efter att du var hos oss, så förutom att vi har koll på arbetsmiljön nu så har vi fått ordning på hela verksamheten” sa han.

Fredrik: Wow!

Leif: Han såg vinsterna i det och det kändes ju jätteroligt och få den feedbacken.

Fredrik: För jag kan tänka mig också för aktieägare, och ledning, och styrelse och VD:ar så är det förstås viktigt att man också ser ett ekonomiskt incitament och visst är det väl så? Att det här är ju faktiskt oerhört kostsamt om människor blir skadade, sjukskrivna.

Leif: Javisst.

Carro: Ja, jag skulle precis flika in och säga det är det personliga lidandet när man blir skadad och sjukskriven är ju också en del av det här som man, det vill vi ju inte liksom att någon ska skada sig eller bli sjuk på sitt arbete och det vill säkert inte arbetsgivarna heller att deras arbetstagare blir för att då blir ju produktionen lidande och vi pratar egentligen aldrig ekonomi när vi inspekterar utan vi pratar om arbetsmiljölagstiftning. Men det är ju klart att det säkert finns som ett incitament som du säger Fredrik, men bedriver man ett gott systematiskt arbetsmiljöarbete och har koll så är det som Leif säger att det vinner man på.

Leif: Mm.

Carro: Det är mer kostsamt att inte göra det.

Leif: Mm. Det är ju både liksom själva gångsättningen av att få igång ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Det är en tröskel att komma över den men när man väl kommit över den så ger det vinst i verksamheten. Ekonomiska vinster också men inte på kort sikt utan det är på lång sikt.

Det har ju figurerat nån siffra på två och tjugo tillbaka på varje satsat krona på arbetsmiljöarbetet. Utifrån nån undersökning.

Fredrik: Vi ska kort få några externa röster som talar om hur det är på deras arbetsplatser när det gäller just det här arbetsmiljöarbetet.

Kvinnlig reporter: Vilken är den största risken för dig i att skadas eller bli sjuk på ditt jobb?

Manlig röst: Jag är ju brevbärare så att det är väl antagligen att det är risker att man kan bli. Förslitningsskador. Vi gör ju så monotona rörelser, går mycket i trappor, öppnar och stänger dörrar och det ger risk och bli skadad.

Kvinnlig reporter: Är du aktiv i arbetsmiljöarbetet på din arbetsplats?

Manlig röst: Nej tyvärr.

Kvinnlig reporter: Och vem är det som ska ta ansvar för de här frågorna?

Manlig röst: Det är väl chefen som ska ta kontakt med facket, skyddsombud. Det är väl där, den vägen. Sen får de jobba sig vidare till högre chefer då, inom företaget.

Kvinnlig reporter: Och vad skulle du säga är viktigt med den här typen av frågor?

Manlig röst: Jo men det är ju, det är viktigt faktiskt för trivsel, för arbetsplatsen. Man kan ju inte gå på en arbetsplats och känna att jag har ont i knäna, ont i axlarna, jag mår dåligt, utan ja man är ju så mycket på jobbet. Man måste ju trivas. Man kan ju inte gå omkring och känna sig jättedålig och knyta näven i fickan och jobba på. Utan man måste få ventilera.

Kvinnlig röst: Jag jobbar på LSS-boende. Vissa utav de man jobbar för. Är de psykotiska, eller väldigt upprepande, eller skrikiga. Ja men då behöver man mycket återhämtning. Det är ju sånt som vi diskuterar hela tiden i arbetslaget och prövar olika varianter.

Kvinnlig reporter: Är du delaktig i det här arbetsmiljöarbetet? På vilket sätt?

Kvinnlig röst: Ja, att man får vara med och lägga på förslag eller berätta att det här fungerar dåligt och kan vi underlätta det här med det och det.

Manlig röst: Jag jobbar som elektriker.

Kvinnlig reporter: På vilket sätt jobbar din arbetsgivare för att minimera riskerna för dig?

Manlig röst: Vi får inte jobba med ström på och innan vi börjar jobba så måste vi gå en sån här skyddsrunda som det kallas för. Att kolla att allt är ok. Även vi måste göra det också, och sen har vi ett protokoll som vi skriver ihop vad är det för risker som finns.

Kvinnlig reporter: Vad skulle du säga vinsten är med att ha en fungerande och säker arbetsmiljö?

Manlig röst: Ja, mindre skada för det första. Alltså det är säkrare för min skull i alla fall. Så att jag inte skadar mig och såna saker.

Fredrik: Ja, de belyser ju flera olika perspektiv på det här viktiga allihopa. Alltså de här frågorna är ju inte alltid helt lätta att lyfta. Vare sig spontant eller naturligt. Vad säger ni Carro och Leif? Vilka tillfällen och i vilka forum kan man ta upp de här frågorna? Arbetsmiljöfrågorna?

Leif: Ja men jag tänker ju typ arbetsplatsträffar, personalmöten, ja vid medarbetarsamtal. Men sen är det ju också viktigt det här att man kan ju inte vänta till den här arbetsplatsträffen om man ser risk eller till medarbetarsamtalet utan då bör man säga till på en gång.

Det är ju väldigt viktigt det här att arbetstagarna har möjlighet att medverka i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det blir fler ögon som ser.

Carro: Och sen tänker jag också det här att alla verksamheter ser väldigt olika ut och som vi hörde nu här på intervjuerna så kom ju dom som intervjuades från olika typer av verksamheter där man har olika typer av risker. Och då är det ju viktigt att man har koll på vilken lagstiftning omfattas vi av utifrån de risker vi har och att alla förstår vad det innebär och jobba med det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Fredrik: När ni beskriver det så här så tycker jag det låter som att det är någonting som ska finnas med i helheten. Från individnivå upp på styrelsenivå och allt där emellan. Jag tänker i grupper som ansvarar för budget, som ansvarar för kontakten med leverantörer, med projektering, vid inköp.

Leif och Carro: Mm. Ja.

Fredrik: Det måste finnas med. Om man tar in vikarier. Överallt. 

Carro: Ja.

Fredrik: Ni ska få berätta lite mer då. Hur ska man bedriva det här systematiska arbetsmiljöarbetet?

Leif: Ja, alltså det är ju ett helt system det, men de centrala aktiviteterna. Det är ju det här med att undersöka. Det kan vara skyddsronder. Det kan vara vid medarbetarsamtal, enkäter, mätningar och det som är väldigt centralt i SAM, det är ju det här med att sen ska man då riskbedöma. Med utgångspunkt i riskerna man har hittat, riskerna man har bedömt så ska man då planera åtgärder.

Och kan man då inte göra åtgärderna på en gång, det kan ju vara tidsbrist, det kan vara ekonomiska förutsättningar så kan man då skriva in det i en handlingsplan där man har en ansvarig person, man har ett bortre datum och även då ett kontrolldatum när man ska se att det här verkligen har blivit gjort då och fick den effekt som man hade tänkt.

Men det är ju viktigt det här att man kan inte bara skriva in en handlingsplan och vänta på att man kan göra det när det är allvarliga risker. Då kan man ju behöva vidta tillfälliga åtgärder fram tills att man har gjort den slutgiltiga åtgärden då. Det kan vara personlig skyddsutrustning. Det kan vara skriftliga instruktioner, hur man ska göra.

Fredrik: Det kan ju till och med gå så långt att det behövs ett omedelbart verksamhetsstopp. Eller hur Carro?

Carro: Ja. Alltså om det är så att man har väldigt allvarliga risker i verksamheten och arbetsgivaren inte åtgärdar dem så kan det bli frågan om att ett skyddsombud lägger ett skyddsombudstopp. För att stoppa det tills åtgärder är gjorda.

Alternativet om det inte är direkt risk för liv och hälsa är ju att skyddsombudet begär åtgärder av arbetsgivaren utifrån vår lagstiftning då Arbetsmiljölagen, och då begär man åtgärder utifrån sjätte kapitlet, sjätte paragrafen A som rör samverkan. För det är det här handlar om. Allt det här handlar om samverkan och att det ens ska fungera.

Fredrik: Om vi utgår ifrån att någonting har hänt då. Leif?

Leif: Då beror det ju också på hur allvarligt det är det som har hänt. Jag skulle vilja börja där att vi nästan pratar om tillbud. När det nästan håller på och händer saker och ting. Det är ju jättevärdefullt om man får in de här nästanhändelserna innan nån har gjort illa sig.

Jag har ett exempel sen många år tillbaka. Jag var på en verkstad där man reparerade lok- och tågvagnar. Ett arbetsmoment var att de skulle syna hjulen på tågvagnarna. Man drar vagnen in i en verkstad över en sån här servicegrop. Det går två tekniker nere, följer varje hjul. Ett varv. Vagnen rullar ungefär i en kilometer i timmen. Alla som gör det här jobbet har nån gång varit med om att en plåt över en ränna, mitt i servicegropen här, inte var på plats och då snubblar ju den.

Många tillbud, många har ju en och annan liten olycka också, skrubbat knä eller så är det armbåge, men det här fortgick år efter år och det var ingen som tog upp det här. Men till slut så var det, hände det här då att det var en som klev ner i den där gropen reflexmässigt. För att inte ramla fick han upp två fingrar på rälsen framför hjulet och klippte fingrarna.

Fredrik: Äh, fy sjutton!

Leif: Det vart ju väldigt uppenbart varför man ska rapportera tillbud. Och då, har det hänt någonting eller det är ett allvarligt tillbud. Då måste man fundera. Vad kan vi göra för att förhindra för att det här inträffar igen då? Att jobba med det här förebyggande framåt.

Fredrik: Och det är det som är den där handlingsplanen du pratar om då? Hur avancerad måste den vara? Säger nån handlingsplan till mig, då får jag så här ”uuuh” och då tänker jag bara på nåt styrelsemöte där man måste gå i nån viss tågordning och det ska vara hit och dit, massa paragrafer och grejer.

Leif: Nä, så byråkratiskt behöver det ju inte vara så att man blir så rädd som du har varit nu heller, men det ska ju vara tydligt vad som ska göras, och när det ska göras och vem som är ansvarig. Sen är det ju jätteviktigt när man gör åtgärder att man följer upp. Att de har fått den effekt som det var tänkt. Att man har fått bort den här risken som man gjorde åtgärden för.

Carro: Vi måste ju vara rädda om varandra allesammans och ge varandra rätt förutsättningar. Även vi arbetskamrater emellan så att säga. Så att det är jätteviktigt att man rapporterar in de tillbuden som man råkar ut för.

Leif: Mm. När vi pratar om det här med riskbedömning så brukar jag ta ett exempel när jag är ute på inspektioner och det är från mitt jobb som lärare då, i fordonsteknik.

En av alla risker, det var ju ett bilbatteri som, det kan explodera. När man laddar ett batteri så bildas det knallgas och så kan det bli en explosion, och då riskerar man ju att få den här svavelsyran på sig och i ögonen. Så vi var jättenoga med eleverna. När de kom i ettan och introducerades, instruerades i hur de skulle göra, hur de skulle använda skyddsglasögonen och hur du gjorde på rätt vis för att minimera risken. Men det är ju det att det är väldigt sällan det händer så vi fick ju ligga på och tjata om de här glasögonen att de skulle använda dem. De såg ju inte riktigt nyttan med det.

Men sen då under mina arton år då, så var det ett batteri som exploderade. Så det är ganska låg sannolikhet att det ska explodera ett batteri. Och tänker man då riskbedömning, ja men är sannolikheten väldigt låg men som i det här fallet risken väldigt stor. Då är det en allvarlig risk och det kan jag ju också säga att i den klassen där batteriet exploderade, där behövde jag inte tjata om några skyddsglasögon sen.

Fredrik: Näe.

Leif: Det är ju så det fungerar och hade vi inte haft ögonspolningsutrustning och så. Då hade ju den eleven kunnat riskera att ha blivit blind.

Fredrik: Mm. Det känns som att det finns stora risker att saker och ting hamnar mellan stolarna här. Det är så många led som ska göras och många ansvar som behöver tas av individer. Jag tänker bara det här att sen kontrollera att de här åtgärderna faktiskt görs.

Leif: Ja man måste ju ha liksom tydliga rutiner som säkerställer att allt det här fungerar. Vi har ju alla bitar i det här systematiska arbetsmiljöarbetet och i systemet, alla paragrafer. Jag menar en är ju att det här med arbetsmiljöuppgifterna ska vara fördelade så att man vet vem som ska göra vad och jag vet vad jag har för arbetsmiljöuppgifter och vilken ansvar jag har.

Fredrik: Är ett fungerande SAM en garant då för en fungerade och bra arbetsmiljö?

Leif: Ja, det tycker jag absolut. Det är det.

Carro: Ja. En sak som är viktig att tänka på, jag vill bara flika in, det är att de som får ansvar för arbetsmiljöuppgifter. Att de faktiskt har den kunskapen som krävs för att kunna bedriva det här och göra de här uppgifterna.

En annan sak som jag har upptäckt på, när jag varit ute på inspektion är att man gärna sätter skyddsombudet som ansvarig för arbetsmiljöuppgifter och det kan man inte riktigt göra. För att skyddsombudet är representant för arbetstagarna och inte en arbetsgivarrepresentant. Så att man kan inte lägga över det här på skyddsombuden utan du som arbetsgivare har ansvar att bedriva det här arbetet och se till så du har den kunskapen som behövs. Sen är skyddsombudet ett stöd och hjälp, och en representant för arbetstagarna.

Leif: Jag tänker när man pratar om uppgiftsfördelning. Jag brukar ge som exempel att i mitt tidigare yrke då, som yrkeslärare i fordonsteknik. Jag hade ju jättemånga arbetsmiljöuppgifter för, i den farliga miljön för eleverna men det var ju faktiskt så, det var ingen som hade tänkt på det utan det tog man bara förgivet att vi skötte då. Så att det fanns ju inga fördelningar. Det ska ju vara skriftligt fördelat om man är över tio anställda i en verksamhet och så. Så att det är viktigt att det är tydligt för den som har arbetsmiljöuppgiften vad den har att göra.

Fredrik: För den som vill ha ännu mer tydlighet och kanske djupdyka än mer i information om SAM så finns det väl ganska mycket information om det här på eran webbplats?

Leif: Ja, det finns ju väldigt, väldigt mycket där nu faktiskt och på mina femton år som inspektör då så har det hänt väldigt mycket på vår webbplats. Det finns ju så mycket mer stöd och hjälp för, ja inte bara det systematiska arbetsmiljöarbetet men framförallt det då. Den delen finns det väldigt mycket bra material att använda och webbutbildning, kunskapstest, ja lite av varje.

Fredrik: Är det något mer ni skulle vilja lägga till innan vi avrundar det här avsnittet?

Ja, för er som är arbetsgivare. Ett tips är att gå in på vår webbplats. Vi har en fantastisk arbetsmiljöhandbok där vi har tagit fram exempelföretag, vad man behöver för att kunna bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Exempel på rutiner och exempel på riskbedömningar och så vidare. Jag som inspektör brukar tipsa om det när jag är ute på inspektioner. 

Leif: Ja, nämen jag tänker på dem som inte har påbörjat sitt systematiska arbetsmiljöarbete och känner att, ja men det här är nog jättesvårt det vi ska göra och så. Just det här att det finns mycket stödmaterial på vår hemsida. Men sen också att många gånger så har det varit så att jag har varit på inspektioner på mindre företag och de tycker att det här vet vi ju ingenting om. Men faktiskt så gör de ganska mycket som är systematiskt arbetsmiljöarbete utan att de vet om det, men däremot så kanske de inte dokumenterar någonting men de tänker efter före. Söker efter risker i arbetsmiljön och förebygger dem. Så att det finns de som gör det men bara utifrån ett vanligt sunt förnuft också.  

Fredrik: Ja ok, men Carro och Leif Söderqvist, tack så hemskt mycket för att ni var med och bidrog och informerade.

En kort summering av det här SAM. Det här systematiska arbetsmiljöarbetet som är så viktigt, ska alltså vara att kontinuerligt, regelbundet titta på arbetsplatsen och se om det föreligger några risker. Gör det på skyddsronder. Gör det på möten. Ta in kollegor och medarbetare och dem ha ögonen öppna. Vissa undersökningar behöver göras oftare än andra. Kanske om man omorganiserar eller flyttar och så vidare.

När man sen har analyserat, ja då ser man finns det risker. Då gör man en handlingsplan för att åtgärda dem. Och så ser man till att följa upp det åtgärdspaketet man har kommit fram till.

Och så naturligtvis, informera och öka kunskapen kring de här frågorna på arbetsplatsen.

Är det ungefär så du hade summerat det här Carro?

Carro: Ja, det var en bra summering. Vill dock betona vikten av att man gör en skriftlig riskbedömning när man har undersökt. Så att man får ner alla sina risker på ett papper och att man gör en värdering av de riskerna. Hur pass allvarliga de är, så att man har lite koll på sina risker innan man tar nästa steg och gör handlingsplanen. 

Fredrik: Då så, Carro och Leif, då får ni gå tillbaka till ert viktiga arbete som inspektörer. Och ni som lyssnat får fortsätta med ert viktiga jobb. Vad än det nu är och var än du är i vårt fantastiska land där ingen ska behöva bli sjuk, skadas eller i värsta fall dö på grund av sitt arbete. För om vi alla hjälps åt och alla tar ansvar så kan det faktiskt bli verklighet.

Hej så länge!

Kvinnlig röst: Hallå arbetsmiljö, en poddserie från Arbetsmiljöverket.

Programledare Fredrik Berling. Om du vill veta mer om Arbetsmiljöverket besök www.av.se.