Genomförd marknadskontroll
Här kan du läsa om några av de marknadskontroller som Arbetsmiljöverket har genomfört de senaste åren.
Alla 19 robotgräsklippare uppfyllde säkerhetskraven
Handläggare från Arbetsmiljöverket har gjort oanmälda besök i butiker i Stockholmsområdet. Vi har kontrollerat samtliga modeller av robotgräsklippare i butiken.
Målet har varit att kontrollera om robotgräsklipparna uppfyller de formella kraven gällande CE-märkning, försäkran om överensstämmelse, bruksanvisning samt varningsdekaler.
19 modeller av robotgräsklippare kontrollerades och samtliga uppfyllde de krav som hämtats från den harmoniserade europastandarden SS-EN 50636 Elektriska hushållsapparater och liknande bruksföremål.
Arbetsmiljöverket besökte butiken Bromma Skog & Trädgård samt butikskedjorna Clas Ohlson, Bauhaus, ICA Maxi, NetonNet, K-rauta, ELON, Elgiganten och Jula i Stockholmsområdet under maj månad 2018. Följande modeller av robotgräsklippare fanns till försäljning vid besökstillfället:
- McCulloch – ROB R600, ROB R1000
- Worx – Landroid S450, Landroid M WG790E.1 800, Landroid M WG796E.1 1000
- Gardena – Sileno 1000 m2, Sileno+ 1300 m2
- Robomow – RS615u, RC308u, RX12u, RX20u
- Stiga – Autoclip M3 300 m2, Autoclip M7 750 m2, Autoclip 223 800 m2
- Meec Tools – Meec 800 m2, Meec 1500 m2
- Bosch – Indego 400 Connect
- Automower – 315X
- Viking – iMow MI 632.
Robotgräsklippare projektrapport, pdf, öppnas i nytt fönster
Felaktiga buller- och vibrationsvärden på handhållna maskiner
Buller och vibrationer från handhållna maskiner ger skador. Arbetsmiljöverket skriver till tillverkare, importörer och försäljare om felaktiga värden i bruksanvisningar. Uppgifterna som deklareras ska givetvis vara korrekta för att motverka skador hos användaren.
Korrekt information skyddar mot skador
Korrekt angivna buller- och vibrationsvärden möjliggör en bedömning av exponeringen innan produkten är inköpt. Informationen ska vara så tydlig att det går att bedöma exponeringen och välja den produkt som bullrar eller vibrerar så lite som möjligt.
Vi utövar tillsyn av maskiner i samband med inspektioner och det sker även marknadskontrollprojekt mot bakgrund av riskerna med maskinerna, rapporterade skador och tillbud. Vi granskar om kraven på deklarering av buller- och vibrationsvärden uppfylls.
Brister kan leda till att maskinen får säljförbud eller återkallas från marknaden. Det är tillverkaren som ska identifiera och bedöma riskerna.
Vägledning till tillverkare och importörer, pdf, öppnas i nytt fönster
Marknadskontroll av varselplagg visade många brister som rättats till
Arbetsmiljöverket har genomfört marknadskontroll av varselplagg i samarbete med Konsumentverket. Tio varseljackor, sex varselbyxor, två tröjor, en overall och en väst köptes in från olika distributörer för provning och kontroll.
Marknadskontrollen kontrollerade märkningen och dokumentationen och provning genomfördes hos ett ackrediterat laboratorium.
Varselplagg används för att öka synbarheten i olika miljöer och mörker där det finns risk för påkörning. Varselplagg som inte uppfyller kraven på synbarhet kan innebära att användaren inte har det skydd som hen förväntar sig.
Resultatet av marknadskontrollen visar att 15 av 20 kontrollerade varselplagg inte uppfyllde kraven för att få säljas på den svenska marknaden. Två hade endast tekniska brister och sju hade endast formella brister. Sex av varselplaggen hade både tekniska och formella brister.
I samtliga fall har tillverkaren, importören eller återförsäljaren vidtagit frivilliga åtgärder.
Rapporten marknadskontroll av varselplagg, pdf, öppnas i nytt fönster
Marknadskontroll av fallskyddsblock och falldämparlinor
I projektet genomfördes marknadskontroll av fallskyddsblock och falldämparlinor. Marknadskontrollen innefattade kontroll av märkning och dokumentation samt provning av funktion enligt harmoniserad standard hos ett ackrediterat laboratorium.
Tio fallskyddsblock och tio falldämparlinor köptes in från olika tillverkare för provning och kontroll av formella krav.
Resultatet av marknadskontrollen visar att sex av tio falldämparlinor, och fyra av tio fallskyddsblock inte uppfyllde kraven för att få säljas på den svenska marknaden. Tre falldämparlinor och ett fallskyddsblock hade tekniska brister. Sex falldämparlinor och tre fallskyddsblock hade formella brister. Av dessa hade två falldämparlinor och ett fallskyddsblock både tekniska och formella brister.
I samtliga fall, förutom ett, har tillverkaren, importören eller återförsäljaren vidtagit frivilliga åtgärder. I ett fall har Arbetsmiljöverket beslutat om återkallelse från slutanvändare.
Projektledare AnnSofie Kero
Marknadskontroll av fallskyddsblock och falldämparlinor, pdf, öppnas i nytt fönster
Förbud med omedelbar verkan enligt 7 kap 7 § arbetsmiljölagen
Arbetsmiljöverket förbjuder er, i egenskap av den som överlåter en maskin att vid vite av 100 000 kronor att på marknaden släppa ut eller avlämna för att tas i bruk fordonslyften TWA 530 LF med angivna brister. Se 3 kap 8 – 10 §§ och 7 kap 7 § arbetsmiljölagen.
Marknadskontroll av elektriska balansbrädor i butik
Arbetsmiljöverket har genomfört marknadskontroll av elektriska balansbrädor (även kallade hoverboard, balance scooter, airboard mm). Kontrollen skedde genom oanmälda besök hos åtta olika butikskedjor i Stockholmsområdet.
Det som kontrollerades var om balansbrädorna uppfyllde de formella kraven om CE-märkning, bruksanvisning på svenska och försäkran om överensstämmelse. Totalt kontrollerades 13 olika balansbrädor och av dem var det endast tre som uppfyllde kraven.
Marknadskontroll av elektriska balansbrädor i butik, rapport, pdf
Förtydligande angående säljförbud för hoverboard
För att en maskin ska få säljas ska maskindirektivet vara uppfyllt. En brist på produkten eller tillhörande dokument gör att den inte får säljas. Vi har funnit brister på CE-märkningen, svensk bruksanvisning eller EG-försäkran om överrensstämmelse och därför är det säljförbud för tio underkända hoverboard i Arbetsmiljöverkets marknadskontroll.
Efter den 26 maj kan Arbetsmiljöverket fatta försäljningsförbud förenat med vite om hoverboarden fortsätts att säljas med bristerna. Vi kan dessutom ställa krav på återkallande av redan sålda produkter.
Arbetsmiljöverket kan göra stickprov i butiken för att kontrollera att produkterna är kompletta och att bristerna är åtgärdade.
Om produkterna (hoverboardsen) rättas till så att kunden får en produkt utan brister och med tillhörande dokumentation enligt maskindirektivet får produkten (hoverboarden) fortsätta att säljas.
Maskiner, AFS 2008:3, föreskrifter
Brister hos cirkelsågar och vinkelslipar
I Arbetsmiljöverkets test av cirkelsågar och vinkelslipar hade alla modeller minst en säkerhetsbrist. De vanligaste bristerna var felaktigt angivna buller- och vibrationsvärden vilket ökar risken för arbetsskador. Det fanns heller inget tydligt samband mellan inköpspris och antalet brister.
I testet granskades hur väl tio vanliga modeller av cirkelsågar och tio vanliga modeller av vinkelslipar uppfyllde ett urval krav i gällande regler. Det handlade om krav på korrekta bruksanvisningar, märkning och annan dokumentation samt om att testa säkerhet, vibrationsnivåer och annat vid användning. Totalt upptäcktes brister i 30 procent av kraven för vinkelslipar och i 19 procent av kraven för cirkelsågar.
Den vanligaste bristen för cirkelsågar var att symboler på maskinerna inte förklarades i dokumentationen. Därutöver var det tre av tio som hade för höga vibrationsvärden jämfört med de värden som angavs i bruksanvisningen och i tre fall av tio gick skydden gick sönder vid användning.
Av de undersökta vinkelsliparna hade samtliga felaktigt angivna värden för vibrationer. Vid test kunde värdena vara dubbelt så höga eller mer. Därutöver hade åtta av tio felaktigt angivna bullervärden. Felvinklade skydd och maskiner som startar oavsiktligt när strömmen slås på är andra exempel på brister.
Marknadskontroll av cirkelsågar och vinkelslipar, rapport, pdf, öppnas i nytt fönster
Vi kontrollerar säkerheten i vindkraftverk
Arbetsmiljöverket har kontrollerat säkerhet och arbetsmiljö i vindkraftverk. Vi har under 2016 varit uppe i 23 vindkraftverk som är mellan 75 och 120 meter. Det gällde dels marknadskontroll riktad mot tillverkare av vindkraftverk dels arbetsmiljöinspektion riktad mot ägare av vindkraftverk.
Vindkraftverken visar på ett antal säkerhetsbrister. Det kan gälla förankring för räddningsutrustning, grindar till hissar, skyddsräcken, svåröppnade utrymningsluckor, skydd mot rörliga maskindelar och varningsmärkningar saknas. Många vindkraftverk hade också bristfälliga bruksanvisningar.
De vanligaste bristerna som kom fram vid arbetsmiljöinspektionen var att det saknades utrymningsplan och beredskap för första hjälpen och krisstöd. Flera ägare hade inte tagit kontakt med räddningstjänsten om hur en räddning ska ske. Många vindkraftverk saknade även en tillgänglig svensk bruksanvisning.
Vi ställer krav på tillverkarna och ägarna att rätta till bristerna. Många är tacksamma för kontrollen och håller på att rätta till bristerna. Det finns ett säkerhetsmed-vetande trots bristerna. Tillverkarna av vindkraftverk visar intresse för förbättringar och de krav på säkerhet vi kräver. Marknadskontrollen med krav mot tillverkarna pågår fortfarande och fortsatta inspektioner kommer att ske av vindkraftverk.
Projektrapport, marknadskontroll av vindkraftverk
Fastbränslepannor - marknadskontroll
Arbetsmiljöverket har i samarbete med Elsäkerhetsverket genomfört ett marknadskontroll av fastbränslepannor. Det var främst föreskrifterna om Utrustning för explosionsfarlig miljö (ATEX) och föreskrifterna Tryckbärande anordningar som användes vid kontrollerna.
Inom ramen för projektet genomfördes två studiebesök och tre inspektioner på värmeverk i Sverige.
Resultatet av marknadskontrollen indikerar att det finns såväl tekniska brister som formaliabrister i samtliga tre inspekterade värmeverk. Arbetsmiljöverket har påbörjat separata marknadskontrollärenden mot respektive tillverkare gällande dessa brister.
Enligt uppgift från Elsäkerhetsverket inträffar det i genomsnitt minst en dammexplosion i veckan inom verksamheten för svensk industri. Ofta sker detta vid hanteringen av trävaror, t.ex. vid värmeverk som använder pellets eller vid pelletstillverkning.
Marknadskontroll av fastbränslepannor, projektrapport
Hög andel brister vid kontroll av skyddsskor och skyddshandskar
Arbetsmiljöverket har genomfört marknadskontroll inriktad på skyddsskor och skyddshandskar mot mekaniska risker för att få en aktuell och täckande bild av produktsäkerhet och regelefterlevnad.
Båda skyddsskor och handskar hade oacceptabel hög andel bristfälliga produkter, med anmärkningar på 95 procent av skyddshandskarna och 86 procent av skyddsskorna.
Marknadskontrollen granskade både formella och tekniska krav. Vi undersökte 35 skyddsskomodeller och 37 modeller av skyddshandskar mot mekaniska risker, säger Eduardo Aleite, som gjort undersökningen. Den täckte 41 tillverkare.
Marknadskontrollen visar att kunskap om gällande regler är låg.
De flesta formella anmärkningarna gällde avsaknad av bruksanvisning, följd av brister i EG-försäkran om överensstämmelse och EG- typkontrollintygen.
Den tekniska granskningen visade att 64 procent av skyddsskorna inte klarade de mekaniska testerna och då i synnerhet tåhättans slagtålighet.
Provningen av skyddshandskarna visade att 77 procent alla skyddshandskar mot mekaniska risker som provades hade en lägre skyddsnivå än vad märkningen på skyddshandsken angav.
För skyddshandskar och skyddsskor som innehöll läder bestämdes halten krom-(VI) i materialet. Resultatet visar att 10 procent av skyddsskorna och 21 procent av skyddshandskarna innehöll för höga halter av krom-(VI). Ett par skyddsskor hade 15 gånger högsta tillåtna halt av krom-(VI) och försäljningen stoppades.
I samtliga fall har tillverkaren eller dess representant valt frivillig rättelse. Arbetsmiljöverket har därmed inte behövt vidta tvingande åtgärder.
Tidigare erfarenhet av marknadskontrollprojekt om personlig skyddsutrustning pekar på brister i kunskap bland tillverkare och importörer beträffande produktsäkerhet.
Projektledare för marknadskontrollen är Eduardo Aleite på regelavdelningen.
Marknadskontroll av skyddsskor och skyddshandskar, rapport, pdf, öppnas i nytt fönster
Marknadskontroll av andningsskydd - mer än hälften av de filtrerande maskerna har brister
Arbetsmiljöverket har marknadskontrollerat filtrerande halvmasker, som är en typ av andningsskydd. 18 olika halvmasker från olika tillverkare provades ifråga om skyddsförmåga, och dokumentationen kontrollerades. Fem filtrerande halvmasker klarade inte kravet på skyddsförmåga. Fyra av de filtrerande halvmaskerna hade både brister i dokumentation och skyddsförmåga, fem hade endast brister i dokumentation och två endast brister vid provning.
De slutsatser man kan dra av den genomförda marknadskontrollen är att mer än hälften av de filtrerande maskerna har någon typ av brist. När det gäller funktion är det allvarligt att 27 procent av de provade maskerna inte ger det skydd man kan förvänta sig mot vätskeaerosoler.
Marknadskontrollen visar också att mindre företag och importörer från tredje land i många fall inte har tillräcklig kunskap om vad som gäller för att produkt ska få sättas på marknaden och vilka krav den ska uppfylla.
Marknadskontroll av filtrerande halvmasker, produkter med brister
Följande filtrerande halvmasker uppfyllde inte de tekniska kraven vid marknadskontrollen.
Blue*Star P2FFP2 NR
Tillverkare/återförsäljare: Dragon AS/ Flügger Färg AB
Brist: Ett av fem värden för utandningsmotstånd uppfyllde inte kraven på utandningsmotstånd.
Frivilliga åtgärder: bristerna åtgärdade
CHOB FP3 SLAV
Tillverkare/återförsäljare: ESSKA.se Teknik AB
Brist: Två av fem värden uppfyllde inte kravet på penetrations-motstånd mot paraffinolja.
Tvingande åtgärd: Försäljningsförbud
North 935 FFP3 NR
Tillverkare: Honeywell
Brist: En av fem värden uppfyllde inte kravet på penetrationsmotstånd mot paraffinolja.
Åtgärd: Försäljning har upphört av produkten
Würth P3V R
Tillverkare: Würth Svenska AB
Brist: Halvmasken uppfyllde inte kravet på penetrationsmotstånd mot paraffinolja efter lagring i 24 timmar vid rumstemperatur, vilket visar att den filtrerande halvmasken inte kunde återanvändas.
Frivilliga åtgärder: Bristen var kopplad till en tillverkningsbatch och spårades till ett produktionstillfälle.
Honeywell 2311 FFP 3 NR D
Tillverkare: Honeywell
Brist: Halvmasken uppfyllde inte kravet på penetrationsmotstånd mot paraffinolja och natriumklorid vid provningen.
Frivilliga åtgärder: Bristen avser endast filtrerande halvmasker tillverkade innan 1 januari 2014.
MB Mark 30 FFP3 S
Tillverkare: MB filter Products
Brist: Uppfyller kraven enligt EN 149:1991 som ersatts av EN 149:2001+A1:2009. Det innebär att produkten inte uppfyller kraven på penetrationsmotstånd mot paraffinolja.
Frivillig rättelse: Varningstext på förpackning att produkten inte skyddar mot aerosoler.
Marknadskontroll av filtrerade halvmasker, rapport, pdf, öppnas i nytt fönster
Marknadskontroll av bensindrivna motorsågar – alla åtta har brister
Arbetsmiljöverket undersökte vanliga brister hos åtta bensindrivna motorsågar för marknadskontroll och för att ge underlag för kommande provningar.
Samtliga åtta modeller hade brister i handskyddens mått eller hållfasthet samt bruksanvisning, sex i märkning, fem i varningsinformation och två i kedjebromsens prestanda. För ett flertal testfall blev en del, men inte alla motorsågar av samma modell, underkända.
Provning av bensindrivna motorsågar, slutrapport av marknadskontroll, pdf, öppnas i nytt fönster
Marknadskontroll av spikpistoler
Arbetsmiljöverket har genomfört marknadskontroll på sex spikpistoler. Syftet med kontrollen var att granska om maskinerna lever upp till vissa av de grundläggande hälso- och säkerhetskraven i maskindirektivet (AFS, 2008:3 Maskiner) som preciserats i en harmoniserad C-standard.
Spikpistoler hade flera formella, tekniska och ergonomiska brister.
Alla formella brister har frivilligt rättats av tillverkarna. Exempel på tekniska brister var för låg avfyrningskraft för säkerhetsbygeln för en modell samt att fjädern till säkerhetsbygeln gick lätt att lossa på två modeller.
Provningen utfördes av Svensk maskinprovning i Uppsala.
För en punkt krävdes en testrigg för att garantera att mätningen av kraften sker på samma sätt vid varje mätning (se figur 1 och 2). De tillåtna minimikrafterna för avfyrning baseras på ett procenttal av maskinens vikt utan fästelement.
Handtagen för stora på alla
Alla spikpistolerna hade ett för stort handtag enligt rekommendationer i den harmoniserade standarden för spikpistoler. Enligt ergonomiska principer ska handtaget utformas så att män och kvinnor kan arbeta med spikpistolen på ett ergonomiskt riktigt sätt. Ett för stort handtag kan försvåra handhavandet av maskinen vilket innebär en ökad muskulär belastning vilket på sikt kan leda till olyckor och belastningsskador. Ingen av tillverkarna har meddelat att de tänker följa dessa rekommendationer om handtagets storlek som beskrivs i standarden för spikpistoler.
Provning av spikpistoler, projektrapport, pdf, öppnas i nytt fönster
Marknadskontroll av säkerhetsventiler
Detta är ett pilotprojekt om marknadskontroll av serietillverkade säkerhetsventiler enligt direktivet om tryckbärande anordningar. Kontrollen gjordes hos återförsäljaren Ahlsell där vi valde ut två tillverkare, Castel och Henry.
Vid kontrollen undersöktes CE-märkning och annan märkning, driftsinstruktion och försäkran om överensstämmelse.
Kraven på CE-märkning på CE-märkning och driftinstruktioner var bristande för båda tillverkarna. Vi finner skäl att genomföra reaktiv marknadskontroll på både Castel och Henry. Bristerna redovisas i rapporten nedan.
Pilotprojektet föreslår att det upprättas varsitt marknadskontrollärende för de två tillverkarna.
Marknadskontroll av säkerhetsventiler, projektrapport, pdf, öppnas i nytt fönster
Handhållna maskiner – analyser visar risker och skador
Fingrar och händer skadas ofta av handhållna maskiner. Slipmaskiner, borrmaskiner, skruvdragare och spikpistoler orsakar flest skador. Allvarligaste olyckorna orsakar bultpistoler, cirkelsågar och motorsågar visar Arbetsmiljöverkets studie.
Arbetsmiljöverket har med hjälp av egen statistik och akutsjukhusens register över orsaker till olycksfall gjort en studie av olyckor med handhållna maskiner åren 2009-2013.
Studien visar att det anmälts drygt 1000 arbetsolyckor med sjukfrånvaro per år. 65 procent av dessa är så allvarliga att de orsakar frånvaro från jobbet mer än tre dagar.
Statistik från akutsjukhusen visar att många olyckor med handhållna maskiner sker även på fritiden. Studien kommer ligga till grund för kommande granskningar av säkerhet och CE-märkning hos olika maskiner och inspektioner på varuhus som säljer maskiner.
Olyckorna med handhållna maskiner orsakas både av handhavandet med maskinerna och maskinerna i sig. Vad kan Arbetsmiljöverket göra? Marknadskontroll är en del.
Marknadskontroll: Är maskinen säker? Kontrollera bruksanvisningarna, anges riskerna? Hur fungerar maskinen? Hur ska den användas? Rätt maskin till rätt arbete. Rätt personlig skyddsutrustning behövs.
Personlig skyddsutrustning hos återförsäljare
Inspektörer kontrollerade personlig skyddsutrustning hos lokala återförsäljare. Den vanligaste bristen var att bruksanvisning på svenska saknas eller är bristfällig. För skyddshandskar saknade mer än hälften en bruksanvisning på svenska.
Av 120 utrustningar hade 39 någon brist, av dessa var hälften skyddshandskar. För skyddshandskar och skyddsskor hade mer än hälften någon formell brist. I samtliga fall där tillverkaren eller återförsäljaren kontaktades har de vidtagit frivilliga åtgärder. Målet var att förhindra att personlig skyddsutrustning med formella brister och som saknar bruksanvisning på svenska finns på den svenska marknaden.
Marknadskontroll av personlig skyddsutrustning hos lokala återförsäljare, rapport, pdf
Analys av orsaker till skador med handhållna maskiner
En analys av orsakerna till arbetsolyckor med sjukfrånvaro med handhållna maskiner har gjorts för ett urval maskiner.
Utifrån anmälda olyckor och tidigare marknadskontroll har analyser gjorts på följande maskiner:
- cirkelsåg
- sticksåg
- slipmaskin
- kapmaskin
- borrmaskin
- skruvdragare och mutterdragare
- spikpistol
- bultpistol
I förstudien kan du läsa analyserna för varje maskin och om Arbetsmiljöverkets kommande aktiviteter.
Förstudie om handhållna maskiner, pdf, öppnas i nytt fönster
Brister vid marknadskontroll av CNC-maskiner och flerspindliga hyvelmaskiner för trä
Arbetsmiljöverket har inspekterat utkastskydd på CNC-maskiner för trä och maskinsäkerhet på flerspindliga hyvelmaskiner. Informationsbrev om vilka kraven är skickades till 1500 möjliga arbetsgivare.
Brister hos 84 procent av arbetsgivarna
Inspektionsbesök gjordes hos 262 arbetsgivare. Hos så många som 84 procent fanns brister som krävde åtgärder. Projektet pågick 2010-2012. Svenska tillverkare och distributörer av CNC-maskiner har informerats om gällande krav för utkastskydd.
Ett antal CNC-maskiner och flerspindliga hyvelmaskiner på snickerier, fönster- och dörrtillverkare kontrollerades vid inspektionerna. Arbetsgivarna fick bland annat krav på komplettering av skyddsanordningar samt kontroll av verktyg, enligt våra checklistor. Målet för kontrollen av CNC-maskinerna var att dessa ska vara försedda med skydd som bättre står emot de utkast, framför allt av delar från verktygen, till exempel vassa delar av skär, som kan ske vid användning av maskinerna.
Målet för kontrollen av de flerspindliga hyvelmaskinerna var att minska riskerna för ingrepp under drift genom att rörliga delar ska hållas helt oåtkomliga. Dessutom ska in- och utmatningsanordningar och transportörer till och från hyvelmaskinerna vara säkra. Bra lyfthjälpmedel ska finnas tillgängliga vid ompostning eller verktygsbyte, då verktygen kan vara både mycket vassa och mycket tunga att hantera.
De flesta är medvetna om de krav som gäller
Arbetsmiljöverket bedömer att de flesta tillverkare och distributörer av maskiner inom träindustrin på den svenska marknaden, är väl medvetna om gällande krav för nya CNC-maskiner och flerspindliga hyvelmaskiner efter projektet.
Checklista för CNC-maskiner, pdf, öppnas i nytt fönster
Kontaktperson: Gun Fridfeldt, avdelningen regler och expertstöd
Sveriges bowlinghallar säkrade från brister
I en inspektion av Sveriges alla bowlinghallar har så gott som alla hallägare – 96 procent – åtgärdat sina säkerhetsbrister. Det visar resultaten från en insats som Arbetsmiljöverket genomförde från juni 2011 till hösten 2014. Totalt genomfördes 271 inspektioner.
– Genom att vi har inspekterat alla hallar i Sverige har vi höjt säkerhetsmedvetandet bland hallägare och Sveriges bowlinghallars förbund. Det kommer att skydda både personal och kunder från att fara illa, säger Monica Torgrip, enhetschef på Arbetsmiljöverket.
Före inspektionsinsatsens start uppfyllde inga av Sveriges bowlingmaskiner de gällande säkerhetskraven. Dessa krav kommer från direktiv och är desamma i hela EU. Inspektionsinsatsens syfte var att garantera en säker arbetsmiljö för dem som arbetar med bowlingmaskiner i bowlinghallar.
Det största problemet var att rörliga maskindelar saknade skydd och kunde orsaka allvarliga skador och olyckor med dödlig utgång. Olycksrisken gällde bland annat kägelhissen, kägel- och klotreturen, och högt placerad tillträdesväg till maskinen. Främst gällde dessa risker drifts- och underhållspersonal. Även allmänheten kunde utsättas för risker, då det saknades hinder för att de skulle komma i kontakt med maskinen. Bowlingmaskinerna har orsakat flera dödsolyckor i Europa.
– Till en början var ägarna till bowlinghallarna negativa till vår insats. Men våra krav på förebyggande underhåll har fått hallägare att inse att bowlingmaskinerna krånglar mindre och får färre stopp med bättre underhåll, säger Monica Torgrip.
Arbetsmiljöverket har även skrivit drygt 30 marknadskontrollrapporter där brister påtalats. Dessa är riktade mot både leverantörer av bowlingmaskiner och de som levererar säkerhetslösningar.
Arbetsmiljöverket har dessutom lagt försäljningsförbud mot en av de stora leverantörerna av bowlingmaskiner och krävt att de åtgärdar problemen i de redan sålda maskinerna.
Ansvaret för att arbetsplatserna i Sverige är säkra ligger under Arbetsmiljöverket. Men vi ansvarar även för att endast de maskiner som uppfyller grundläggande säkerhetskrav kommer ut på marknaden. När det gäller maskiner har vi ansvaret för både arbetstagare och konsumenter.
Slutrapporten om inspektionen av bowlingmaskiner, pdf, öppnas i nytt fönster
Kontaktpersoner på Arbetsmiljöverket: Magnus Henriksson, arbetsmiljöinspektör och projektledare, och Urban Olsson, sektionschef.
Marknadskontroll av fordonslyftar
Arbetsmiljöverket har genomfört två marknadskontroller av fordonslyftar de senaste åren, båda i samarbete med Tullverket.
Marknadskontroll av fordonslyftar importerade från land utanför EES
Arbetsmiljöverket har genomfört marknadskontroll riktad mot företag som importerar fordonslyftar från andra länder än EES-länder. Projektet var en del av ett större samverkansprojekt mellan Arbetsmiljöverket och Tullverket. Syftet har varit att dels informera importörer om gällande regler, dels få bort farliga maskiner som eventuellt upptäcks från marknaden.
Totalt har 49 importörer och andra intressenter fått informationsbladet om gällande regler och det pågående projektet.
Åtta företag som importerat fordonslyftar till Sverige från annat land än EES-land under 2011 har kontaktats med en begäran att skicka in dokumentation till Arbetsmiljöverket om totalt 21 olika modeller av fordonslyftar.
Sju företag har kommit in med information som dock varierat mycket i omfattning och kvalitet.
Tre företag eller privatpersoner har sannolikt importerat för eget bruk och fem företag har sannolikt importerat för att sälja vidare.
Arbetsmiljöverket kommer nu att kontakta vart och ett av de importerande företagen med syftet att de i framtiden ska få en bättre ordning på den dokumentation som enligt reglerna ska åtfölja maskinerna vid försäljning.
Arbetsmiljöverket kontrollerar fordonslyftar, informationsblad, pdf, öppnas i nytt fönster
Sammanställning av inkomna dokument, pdf, öppnas i nytt fönster
Marknadskontroll av fordonslyftar i samarbete med Tullverket
Arbetsmiljöverket kontrollerade fordonslyftar som importerats till Sverige från ett land utanför EU under 2011.
Vi kontrollerade i första hand att den dokumentationen som ska åtfölja fordonslyftarna uppfyllde kraven i reglerna för maskiner. Sedan 2009 gäller nya regler för maskiner. Reglerna finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om maskiner, AFS 2008:3.
Fordonslyft ska vara typprovad eller byggd enligt standard
Fordonslyftar är maskiner som lyfter fordon för att man ska kunna arbeta på fordonet underifrån. Lyftarna ska därför vara utrustade med lämpliga skyddsanordningar.
Enligt föreskrifterna om maskiner, AFS 2008:3, ska fordonslyftar genomgå typprovning eller vara utförda enligt den harmoniserade standarden SS-EN 1493, Fordonslyftar. Ett eventuellt typprovningscertifikat ska finnas med i den tekniska tillverkningsdokumentationen.
Informationsbladet Arbetsmiljöverket kontrollerar fordonslyftar, öppnas i nytt fönster
Att köpa maskiner (ADI 523), broschyr
Säkra maskiner – om regler för maskiner (ADI 438), broschyr
Kontaktpersoner: Anders Åsen och Mikael Holst vid Arbetsmiljöverkets enhet Teknik och marknadskontroll.
Dåliga skyddshandskar och hörselskydd stoppade
Säljstopp av ett stort antal produkter, som inte uppfyller kraven. Det är resultatet av vår marknadskontroll av hörselskydd och olika typer av skyddshandskar, som säljs via nätet. Ett 60-tal företag berördes av granskningen.
Det är viktigt att produkter som utger sig för att skydda människor mot skador också gör det. Granskningen ledde till en självsanering av marknaden. Det gynnar en sund konkurrens och – i det här fallet – alla dem som vill vara säkra på att den skyddsutrustning de köpt håller måttet.
Dessa produkter kontrollerades:
- skyddshandskar mot kemikalier
- svetshandskar
- hörselskydd
Totalt granskades 470 handskar. Drygt 10 procent av dessa uppfyllde inte kraven. I flertalet fall har dessa nu utgått ur sortimentet. Av cirka 650 kontrollerade hörselskydd har ett 50-tal produkter utgått.
Vilka krav ställs på skyddskläder och skyddsutrustningar?
Produkterna ska ha genomgått typprovning hos ett godkänt organ och ha intyg som bevisar att de uppfyller kraven. De ska dessutom vara försedda med CE-märkning och ha en bruksanvisning på svenska.
När en eller flera av dessa brister påpekades för återförsäljaren, rättades det antingen till eller så drogs produkten in.
Försäljningen via nätet ökar starkt, också av personlig skyddsutrustning. Det underlättar för kunden, men det innebär också att man går miste om den information som en erfaren försäljare i en specialbutik har.
På nätet saknas för det mesta kunskap om varorna och om de regler som gäller för vissa produkter. Arbetsmiljöverkets marknadskontroll fyller därför en viktig funktion för att rensa bort bristfälliga varor från marknaden.
Resultatet av den aktuella kontrollen, granskade varor och återförsäljare, finns i projektrapporten.
Marknadskontroll av personlig skyddsutrustning - försäljning via internet, RAP 2012:20, projektrapport, pdf, öppnas i nytt fönster
Kontaktperson: Ann Sofie Kero
Marknadskontroll av hjullastare
Arbetsmiljöverket kontrollerade mindre hjullastare på maskinmässor 2011. Vi granskade överrullningsskydd och skydd mot fallande föremål med mera.
Sedan 2009 gäller nya regler för maskiner och de ställer högre krav på överrullningsskydd, ROPS, och skydd för fallande objekt, FOPS. Reglerna finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om maskiner, AFS 2008:3.
Överrullning och vältning medför allvarliga klämrisker för förare eller andra personer som transporteras med maskinen. Maskiner ska därför vara utrustade med lämpliga skyddsanordningar.
Om det finns risk för att föremål faller ned på föraren ska maskinen ha lämpliga skyddsanordningar så att föraren inte skadas.
Projektrapport om marknadskontroll av hjullastare, pdf, öppnas i nytt fönster
Maskiner, AFS 2008:3, föreskrifter
Säljstopp av sågskydd och hörselskydd
Byxor och skor med sågskydd och hörselskydd som inte håller måttet har rensats från den svenska marknaden efter genomförd marknadskontroll av Arbetsmiljöverket. Sammanlagt rör det sig om närmare hundratalet produkter.
Det är en framgång för vårt sätt att arbeta, att vi inte behövt ta till några tvångsmedel. Förbättringar på frivillig väg är att alltid att föredra. Men det visar också att det krävs en fortlöpande kontroll av produkter som kommer ut på marknaden.
Det kommer ständigt ut nya, som sägs ge skydd, men inte svarar mot kraven enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Personlig skyddsutrustning ska enligt föreskrifterna bland annat vara försedda med CE-märkning och svensk bruksanvisning.
I den genomförda kontrollen granskades 12 skydd för personlig sågskyddsutrustning (byxor och skor). Grov genomsågning inträffade vid provning av två produkter. Endast två uppfyllde alla krav i harmoniserade standarder för produkterna.
Vid granskning av hörselskydd som säljs via nätet påvisades brister hos 116 skydd. Flertalet av hörselskydden, bland annat 85 som saknade CE-märkning, säljs nu inte längre.
Lyftstroppar marknadskontrollerade
Många olyckor kan ha orsakats av att lyftstroppar går av. Arbetsmiljöverket har därför genomfört marknadskontroll av lyftstroppar för att se hur de uppfyller kraven i föreskrifter och standarder. Några fabrikat har visat sig ha brister i märkning eller medföljande dokumentation.
Många olyckor och tillbud inträffar i samband med användning av lyftstroppar. Vid en stor andel av händelserna har lyftstropparna gått av. Att lyftstroppen brister kan då ha orsakats av överbelastning eller till exempel att lasten glider eller förskjuts.
Arbetsmiljöverket har saknat kunskap om hur väl produkterna uppfyller maskinföreskrifterna och standardens krav och har därför genomfört denna marknadskontroll.
Lyftstroppar för 2 eller 3 ton från 13 tillverkare har dels dragprovats och dels kontrollerats beträffande märkning och dokumentation.
Provserien från samtliga fabrikat uppfyller standardens krav på draghållfasthet.
Några fabrikat har sådana brister i märkning eller medföljande dokumentation att Arbetsmiljöverket kommer att ta kontakt med tillverkaren eller dennes representant. Endast två tillverkare uppfyller helt eller med små avvikelser föreskriften och standardens krav, Gunnebo Industrier AB och Lyft & Surrningsredskap AB.
Dragprovningen av provobjekten har utförts av Institutionen för hållfasthetslära, Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). Projektgruppen på Arbetsmiljöverket har bestått av Anders Åsén, projektledare, Carl Axel Sundström och Göran Lundmark.
Marknadskontroll av lyftstroppar, rapport, pdf, öppnas i nytt fönster
Sammanställning av märkning och dokumentation, pdf, öppnas i nytt fönster
Belastningsprovning av rundsling, Kungliga tekniska högskolan, pdf, öppnas i nytt fönster
Varning för vedklippar med bristfälliga skydd
Arbetsmiljöverket varnar för att använda en typ av vedmaskiner – så kallade vedklippar. Både företag och enskilda konsumenter använder maskinerna, vilket gör risken för allvarliga skador stor.
I Sverige säljs årligen minst 11 000 vedmaskiner som klyver ved och det finns minst 120 000 av dessa maskiner i bruk. De vedklippar som Arbetsmiljöverket varnar för kapar stockar och klyver dem i mindre vedbitar i samma moment. Problemet med vedklipparna är att de har för dåliga skydd.
– Det är helt öppet in mot maskinens farligaste delar. Vedklippen skär som en giljotin. Man ska inte kunna komma in till maskinens rörliga delar under drift. Sådana här brister skulle aldrig accepteras på maskiner inom industrin, säger Monica Torgrip, enhetschef på Arbetsmiljöverket.
Det sker många skador vid vedhantering. De senaste fem åren har det anmälts 225 arbetsskador inom ved- och träklyvningsyrken, cirka 45 skador årligen. Arbetsmiljöverkets statistik inkluderar inte skador på dem som använder maskinerna för privatbruk.
I en olycka fastnade en arbetstagare med handen mellan stock och skyddsplåt när personen skulle mata in ved i vedklippen. Två fingertoppar klövs sönder. Vedklipparna kan också orsaka skador som klämda fingrar, händer eller armar.
Kontroll av stegar och ställningar på mässa
Arbetsmiljöverket har kontrollerat de stegar och ställningar som ställdes ut på Byggmaskinmässan i Göteborg i mars 2013.
Vi kontrollerade:
- prefabricerade ställningar
- kopplingar till rörställningar
- stegar
- arbetsbockar.
Typkontroll och certifikat
Ställningar, kopplingar, stegar och arbetsbockar ska vara typkontrollerade. Stegar kan även vara certifierade. Samtliga produkter ska vara märkta på föreskrivet sätt. Typkontrollintyg och certifikat ska kunna visas upp, och för ställningar ska även monteringsinstruktioner på svenska kunna uppvisas. Det finns även krav på att produkterna ska vara märkta.
Det är viktigt att påpeka att det inte är förbjudet att ställa ut produkter, som inte uppfyller kraven, på mässor. Se 3 kap 8 § i arbetsmiljölagen. Man måste då tydligt ange att kraven inte är uppfyllda och att produkten inte får släppas ut på marknaden eller avlämnas för att tas i bruk förrän den uppfyller kraven.
Resultat – 14 procent hade brister
De flesta utställare följde gällande krav. Sammanlagt visades 42 produkter – ställningar, kopplingar, stegar och arbetsbockar – varav 6 (ca 14 procent) var behäftade med brister. De vanligaste bristerna var att utställarna inte kunde uppvisa typkontrollintyg eller motsvarande för produkterna i montern och att produkterna inte var korrekt märkta.
Två av utställarna valde att sätta upp anslag om att produkterna inte uppfyllde kraven i det skick de visades. De andra två utställarna valde att ta bort produkterna ur montern till dess att bristerna avhjälpts.
Det är värt att notera att resultatet är en positiv förändring sedan tidigare byggmaskinmässor.
Genomförandet av kontrollen
Vi besökte samtliga utställare på mässan, som hade någon eller några av de produkterna. Vi kontrollerade att dokumentationen fanns på plats, och att produkterna var märkta på ett korrekt sätt. Om något dokument inte fanns på plats fick utställaren tid till dagen därpå att ta fram det. Om dokumenten inte kunde visas fick utställaren sätta upp anslag om att produkten inte uppfyller kraven. Samma gäller produkter som inte var märkta på ett korrekt sätt.
Arbetsmiljöverket tog även fram och delade ut exempel på anslag, som utställarna kunde fästa på de produkter som inte uppfyllde kraven.
Före mässan hade vi sänt ut information till samtliga utställare om:
- att kontrollen skulle göras
- vem som utför kontrollen
- vilka produkter som skulle kontrolleras
- vilken dokumentation som skulle kunna uppvisas vid kontrollen.
Kontrollen gjordes i samverkan mellan Arbetsmiljöverkets avdelning för regelarbete och expertstöd och Inspektionsavdelning Syd, Göteborgs distrikt.
Senast uppdaterad 2024-07-08