Jämställdhet i arbetsmiljön
Ingen ska bli sjuk, skadas eller dö av jobbet. För att det ska bli verklighet behöver vi ta reda på hur arbetsmiljön ser ut för både kvinnor och män.
Riskerna kan se olika ut. Med ett jämställdhetsperspektiv får vi en mer heltäckande bild. Det finns mycket du som arbetsgivare kan göra för att både män och kvinnor ska få en bra arbetsmiljö. Ett genusmedvetet systematiskt arbetsmiljöarbete kan bidra till en bättre arbetsmiljö för alla.
Fler kvinnor anmäler arbetssjukdomar och fler män råkar ut för dödsolyckor
Arbetsmiljöverkets officiella statistik visar att kvinnor i högre grad anmäler att de blir sjuka av sina arbeten medan män oftare drabbas av olyckor med sjukfrånvaro och dödsfall på jobbet.
År 2022 anmäldes: | kvinnor | män |
---|---|---|
17031 arbetssjukdomar | 12141 | 4890 |
37552 arbetsolyckor med sjukfrånvaro | 15740 | 21812 |
71935 arbetsolyckor utan sjukfrånvaro | 37926 | 34009 |
40 arbetsolyckor med dödlig utgång | 9 | 31 |
Se mer i våra statistikrapporter.
Arbetsskade- och arbetsmiljöstatistik
En könsuppdelad arbetsmarknad
Statistiska centralbyrån, SCB, ger vartannat år ut boken ”På tal om kvinnor och män”. Den innehåller lättillgängliga tabeller och diagram med aktuell statistik om kvinnor och män inom ett stort antal områden.
Den visar bland annat att vi har en könsuppdelad arbetsmarknad i Sverige där kvinnor och män jobbar i olika branscher och med olika saker. Endast 4 av de 30 största yrkena har en jämn könsfördelning, det vill säga 40-60 procent kvinnor och 40-60 procent män. Dessa yrken är kockar och kallskänkor, lednings- och organisationsutvecklare, gymnasielärare samt kundtjänstpersonal.
På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet 2020, SCBs webbplats, öppnas i nytt fönster
Verktyg för att göra arbetsmiljön mer jämställd
Genom att arbeta genusmedvetet kan du som arbetsgivare höja kvaliteten i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Ta gärna hjälp av de frågor vi tagit fram för att göra arbetsmiljön mer jämställd.
Använd frågor för att få syn på ojämställdhet
I foldern Genuskollen finns ett antal frågor grupperade under sex huvudfrågor:
- Hur många män och kvinnor arbetar i organisationen?
- Vad arbetar de med?
- Finns det könsuppdelad statistik?
- Finns det skillnader i den känslomässiga belastningen i olika arbeten?
- Finns det skillnader mellan kvinno- och mansdominerade arbetsuppgifter vad gäller hur arbetsplatsen är fysiskt utformad och fysisk belastning?
- Finns det skillnader mellan kvinno- och mansdominerade verksamheter i hur arbetet är organiserat eller i arbetsvillkoren?
I broschyren ”Hur kan arbetsmiljön bli bättre för både kvinnor och män?” finns ännu fler frågor som kan hjälpa dig att identifiera och bedöma risker och brister i arbetsmiljön för alla dina anställda.
Hur kan arbetsmiljön bli bättre för både kvinnor och män (ADI 685), broschyr
Bra arbetsmiljö är en jämställdhetsfråga
En slutsats av det regeringsuppdrag om kvinnors arbetsmiljö som vi jobbade med 2011-2016 är att arbetsmiljön i Sverige är ojämställd och att det krävs ett genusmedvetet arbetsmiljöarbete för att synliggöra strukturerna som driver den arbetsrelaterade ohälsan. Detta är ytterligare några slutsatser:
- I kvinnodominerat arbete är förutsättningarna sämre, riskerna för ohälsa större och risken högre att arbetstagare slutar till följd av ohälsa eller missnöje.
- Alltför hög fysisk och emotionell belastning i kvinnokodat arbete är följder av brister i arbetsmiljön som drabbar både kvinnor och män – det är inte en fråga om biologi utan om vilken belastning man utsätts för.
- De högsta sjuktalen är relaterade till organisatoriska och sociala faktorer i arbetsmiljön. De måste därför hanteras på organisatorisk nivå och inte på individnivå. Vad är ojämställdheten?
- De värderingar och normer som ligger bakom att arbetsvillkor och arbetsmiljö är ojämställd måste ifrågasättas. Ansvaret för att förändra arbetsvillkor och arbetsmiljön ligger hos de parter som verkar på arbetsplatserna.
Läs mer i rapporterna om uppdraget och i vitboken om kvinnors arbetsmiljö.
En vitbok om kvinnors arbetsmiljö, rapport 2017:6, pdf, öppnas i nytt fönster
Kvinnors arbetsmiljö, (RAP 2015:6) slutrapport till regeringen, pdf, öppnas i nytt fönster
Organisationen gör skillnaden
En viktig lärdom från uppdraget är att skillnaderna i arbetsmiljö och ohälsa mellan kvinnor och män inte har biologiska orsaker. När kvinnor och män har samma arbetsuppgifter drabbas de som regel av samma besvär. Istället beror det på att arbetet är organiserat på olika sätt och att fördelningen av resurser ser olika ut.
Fem filmer om vad som gör skillnad i arbetsmiljön
Se fem filmer om vad som gör skillnad i kvinnors och mäns arbetsmiljö. Filmerna ligger i en spellista och spelas upp efter varandra
Kunskapssammanställningar om kvinnors och mäns arbetsmiljö
-
I flera av våra kunskapssammanställningar kan du ta del av aktuell forskning om jämställdhet och arbetsmiljö. I ”Genusperspektiv på olycksfall och dödsolyckor i arbetslivet” framkommer det bland annat att maskulina kulturer i mansdominerade branscher kan påverka arbetssätt och risktagande. Se även två rapporter om arbetsrelaterad dödlighet.
Rapport 2019:3 om arbetsrelaterad dödlighet – delrapport 1, pdf, öppnas i nytt fönster
Rapport 2019:4 om arbetsrelaterad dödlighet – delrapport 2, pdf, öppnas i nytt fönster
”Kvinnors och mäns arbetsvillkor” visar att alltför höga krav och begränsade resurser i arbetet generellt hänger samman med lägre arbetstrivsel, en ökad vilja att säga upp sin anställning samt sämre psykisk och fysisk hälsa. Den visar också att en större andel kvinnor än män jobbar deltid, har skiftarbete och anger höga krav och lägre resurser.
Kvinnors och mäns arbetsvillkor (RAP 2016:2), kunskapssammanställning, pdf, öppnas i nytt fönster
”Belastning, genus och hälsa i arbetslivet” visar att organisationen av arbetet på en arbetsplats har stor betydelse för uppkomsten av belastningsbesvär. Kvinnor drabbas mer än män och den främsta förklaringen är att kvinnor och män i samma yrke arbetar med olika uppgifter, där kvinnors arbetsuppgifter är mer repetitiva och handintensiva. Det är alltså inte kvinnors fysiologi, utan hur arbetet är organiserat, som leder till ojämställd hälsa.
”Under luppen” visar bland annat att genuskunskaper och ledningens engagemang är viktiga för att få hållbara förändringar vid utvecklingsarbete.
Under luppen - genusperspektiv på arbetsorganisation (RAP 2013:1), kunskapssammanställning
Skillnader i arbetsmiljön inom en mansdominerad och en kvinnodominerad kommunal verksamhet
I en inspektionsinsats jämförde vi arbetsmiljön inom den mansdominerade tekniska förvaltningen med den kvinnodominerade hemtjänsten i fler än 60 kommuner.
Hemtjänst | Teknisk verksamhet |
---|---|
Liten egenkontroll och handlingsutrymme i arbetet | Ganska bra kontroll och handlingsutrymme i arbetet |
Svårt att hantera den höga pressen i arbetet | Kan hantera pressen i arbetet |
Nästan alltid stressade | Ibland stressade |
Arbetsmängd, bemanning och andra resurser ej anpassade till det som förväntas | Arbetsmängd, bemanning och övriga resurser ganska väl anpassade till det som förväntas |
Hemtjänst | Teknisk verksamhet |
---|---|
73 procent av cheferna har fler än 30 medarbetare | 10 procent av cheferna har mer än 30 medarbetare |
Tidsbrist, mycket administration, många relationsytor, svårt att vara närvarande i verksamheten och stödja medarbetarna | Ganska bra tid till att stödja medarbetarna, kan vara närvarande och hantera problem i den dagliga verksamheten |
Mycket pressade chefer | Pressade chefer |
Insatsen visade bland annat att antalet medarbetare per chef inom hemtjänsten är många gånger högre. Hemtjänsten har generellt också sämre kommunikation med beslutsfattare, färre stödfunktioner, mindre resurser i form av utrustning och sämre tillgång till bilar än den tekniska förvaltningen.
Vi är en av många myndigheter som arbetar med jämställdhetsintegrering
Att ta fram regler och göra inspektioner som synliggör kvinnors och mäns olika arbetsmiljöförutsättningar innebär inte bara att vi som myndighet bidrar till de jämställdhetspolitiska målen i Sverige. Det är också en fråga om att säkra kvaliteten i vår verksamhet. Sedan några år tillbaka har vi fått ett särskilt uppdrag att jämställdhetsintegrera vår verksamhet.
Vår verksamhet ska främja mångfald och jämställdhet och en arbetsmiljö fri från kränkande särbehandling. Varje år ska vi också redovisa resultatet av vårt arbete med jämställdhetsintegrering till regeringen.
Läs mer om hur du som arbetsgivare kan förebygga kränkande särbehandling och sexuella trakasserier:
Förebygg sexuella trakasserier
Läs om målen för jämställdhet i Sverige på regeringens webbplats:
Mål för jämställdhet, regeringens webbplats, öppnas i nytt fönster
Hur kan arbetsmiljön bli bättre för både kvinnor och män? (ADI 685), broschyr
Senast uppdaterad 2024-02-19