En stor del av den arbetsrelaterade ohälsan är lokaliserad till rörelseorganen, särskilt nacke, rygg och axlar. Fler kvinnor än män drabbas av besvären.

Ryggen belastas tungt vid typiskt vård- och omsorgsarbete, och repetitivt arbete med brist på variation. Till exempel vid kontorsarbete eller montering i industrin, innebär påfrestningar på armar och nacke. Kvinnor dominerar arbetsmarknaden i båda dessa sektorer. Forskningen pekar dessutom på att när kvinnor och män har samma yrken utför de ofta olika arbetsuppgifter med olika belastningar, där kvinnornas uppgifter är mer belastande än männens. Och även när män och kvinnor har samma belastning, kan det vara så att kvinnors fysiologi reagerar annorlunda – och mera ofördelaktigt – än mäns, särskilt på längre sikt när besvären uppkommer och kvarstår.

Den här kunskapssammanställningen tar upp frågan om män och kvinnor med samma yrke har samma arbetsuppgifter, om samma arbetsuppgifter ger likadana belastningar på kroppen för kvinnor och män, och om samma belastning leder till olika reaktioner i kroppen hos kvinnor och män. Därmed tar kunskapssammanställningen upp både arbetsorganisatoriska, ergonomiska och fysiologiska aspekter som kan belysa varför kvinnor drabbas mer av belastningsbesvär än män. Förutom att öka kunskapen generellt om ojämlikheter i hälsa ur ett genusperspektiv är kunskapssammanställningen värdefull för Arbetsmiljöverkets riskvärderingar i det praktiska arbetsmiljöarbetet. Den bidrar även till en tydligare bild av vilka åtgärder som kan genomföras för att främja hälsa i arbetslivet ur ett genusperspektiv.

Kunskapssammanställningen togs fram inom ramen för Arbetsmiljöverkets regeringsuppdrag om att förebygga att kvinnor slås ut från arbetslivet på grund av arbetsrelaterade problem.

En tidigare kunskapssammanställning som tagits fram inom regeringsuppdraget är Under luppen – genusperspektiv på arbetsmiljö och arbetsorganisation (Rapport 2013:1).

Kunskapssammanställningen genomfördes av Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Centrum för belastningsskadeforskning av fil. dr Charlotte Lewis. Ansvarig vetenskaplig ledare var professor Svend Erik Mathiassen.