När experter på kemiska hälsorisker fastställer gränsvärden för enskilda cancerframkallande kemikalier tar man sällan hänsyn till så kallade samverkanseffekter, det vill säga när flera olika cancerframkallande kemikalier tillsammans kan bilda en ny hälsorisk.

Man vet att det finns samverkanseffekter för flera cancerframkallande kemikalier som finns i myndighetens gränsvärdeslistor och att dessa ska beaktas, men vår föreskrift ”Kemiska arbetsmiljörisker” (AFS 2011:19) saknar en vägledning om hur bedömningen ska gå till.

Kemiska arbetsmiljörisker (AFS 2011:19), föreskrifter

Kunskapssammanställningen inventerar vilka belägg det finns för att cancerframkallande kemikalier i gränsvärdeslistan samverkar. Därmed kan kvaliteten på riskbedömningarna höjas.

Detta kan göras på flera sätt. Utöver att ställa samman och utvärdera litteraturen för alla cancerframkallande kemikalier på gränsvärdeslistan, kan man sätta samman listor på ämnen som har dokumenterade samverkanseffekter. Författarna har också tagit fram en vägledning som ger stöd i hur samverkanseffekter ska tolkas vid en riskbedömning.

Arbetet genomfördes av en forskargrupp bestående av seniorprofessor Johan Högberg, professor och enhetschef Ulla Stenius samt medicine doktor Ilona Silins vid Institutet för miljömedicin, Karolinska institutet.