Frågan blir särskilt viktig om vi drabbas av kognitiva problem, till exempel i form av minnesproblem eller uppmärksamhetssvårigheter. Det faktum att många av oss någon gång i livet drabbas av kognitiva problem - övergående eller permanenta - ger inte minst frågan aktualitet.

När redan yrkesverksamma personer drabbas av kognitiva funktionsnedsättningar ställs ofta krav på arbetsplatsens utformning, arbetets innehåll och arbetstid. Det kan också leda till överväganden när det gäller yrkeshygieniska aspekter, tekniska hjälpmedel eller säkerhet på arbetsplatsen. Åtgärder som gynnar personer med kognitiva funktionsnedsättningar kan som regel också underlätta arbetet för andra anställda.

Hjärnskador är en av de vanligaste orsakerna till långvariga kognitiva funktionsnedsättningar. Skadorna är vanliga i alla åldrar och kan få konsekvenser för yngre individers möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden.

Den här kunskapssammanställningen kartlägger, sammanfattar och konkretiserar aktuell kunskap om samspelet mellan kognitiva funktionsnedsättningar (orsakade av neurologiska eller neuropsykiatriska sjukdomar och tillstånd) och arbetsmiljö.

Arbetet med kunskapssammanställningen har genomförts av en forskargrupp bestående av bitr. professor Thomas Karlsson, professor Jerker Rönnberg och doktorand/leg. psykolog Elisabet Classon vid Avdelningen för handikappvetenskap, Institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet.