Fysisk aktivitet och träning som prevention mot arbetsrelaterade belastningsbesvär (RAP 2015:11), kunskapssammanställning
Den här kunskapssammanställningen kartlägger vilken kunskap som finns idag om, och i vilken utsträckning, fysisk aktivitet, motion och träning också kan förebygga arbetsrelaterade belastningsbesvär.
Det är känt att flera hälsovinster kan kopplas till fysisk aktivitet, regelbunden motion och fysisk träning. Till exempel kan risken för hjärtinfarkt, stroke, diabetes och högt blodtryck minskas.
Sjukdomar och besvär från rörelseorganen är den vanligaste orsaken till sjukskrivning som varar längre än 14 dagar hos både män och kvinnor i Sverige. Det är särskilt vanligt att drabbas om man arbetar inom ett yrke där det förekommer fysiskt tunga lyft och krävande arbetsställningar, men även repetitiva rörelser är en känd riskfaktor för att drabbas av besvär från rörelseorganen.
Frågor som bland annat tas upp i kunskapssammanställningen är:
- I vilken form och hur mycket fysisk aktivitet behövs för att uppnå en förebyggande effekt på belastningsbesvär i olika typer av arbeten?
- Finns det skillnader mellan män och kvinnor med avseende på förutsättningar och möjligheter?
- Vilka är effekterna av fysisk inaktivitet och stillasittande?
- Finns det negativa konsekvenser av fysisk aktivitet beskrivet i den vetenskapliga litteraturen?
Kunskapssammanställningen genomfördes av docent Eleonor Fransson och filosofie doktor Sofi Fristedt vid Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping.
Senast uppdaterad 2023-07-12