Förändringarna ställer höga krav på en övervakning av vad det innebär för människors hälsa - fysisk såväl som psykisk.

Arbetsmiljöverket gav forskare i uppdrag att utarbeta detta förslag till hur en hälsorelaterad övervakning av arbetsmiljön kan genomföras och vilka faktorer som skulle kunna övervakas. En hälsorelaterad arbetsmiljöövervakning kan ge underlag för verkets egna prioriteringar vad gäller tillsyn, regleringar och informationsinsatser, arbetsmiljöarbetet på EU-nivå samt ge möjligheter att identifiera områden som kräver särskild analys.

För närvarande används främst anmälningar av arbetsskador och enkätsvar om arbetsmiljö och arbetsorsakade besvär för att få indikatorer på hur svensk arbetsmiljö utvecklas. Men möjligheten att värdera de trender som beskrivs i självrapporterade uppskattningar av hälsan anses vara begränsad och när det gäller hälsorisker som buller, luftföroreningar, vibrationer och repetitivt arbete behövs också faktiska mätningar.

Anmälningsbenägenheten hos människor tros också variera, bland annat med möjligheten till ersättning. I kunskapssammanställningen presenterar forskarna förslag till vilka arbetsmiljöfaktorer som skulle kunna vara lämpliga att följa upp med faktiska mätningar och med enkätfrågor, identifierar tillgängliga och eventuellt nya resurser och ny information som kan komma att behövas för verkets framtida arbete.

Arbetet med kunskapssammanställningen leddes av docent och överläkare Maria Albin vid Avdelningen för Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet. Samarbete skedde med yrkeshygieniker vid de Arbets- och miljömedicinska enheterna under ledning av docenterna Håkan Tinnerberg (Lund) och Håkan Westberg (Örebro), liksom med folkhälsoforskare och läkare vid de Arbets- och miljömedicinska enheterna.