Även om fokus i området hot och våld vanligen är på de utsatta kan perspektiven också handla om förövare av våld eller vittnen till incidenter. Orsaker kan studeras ifrån olika nivåer: individ, grupp, organisation och samhälle. Sammanhangen kan variera.

I den här rapporten har vi undersökt händelser i skolans sammanhang och med ambitionen att ha ett brett perspektiv på hot och våld.

Forskning kring skolvåld inbegriper, liksom när det gäller hot och våld i arbetslivet generellt, ofta olika typer av aggressiva beteenden. Det kan vara fysiskt våld, verbalt våld, relationellt våld, våld som äger rum på internet eller via mobilen och även sexuellt våld.

Forskning har visat att andra aspekter än själva uttrycket för våldet är viktigt för den enskilde, exempelvis hur många gånger personen utsätts, hur ofta och hur länge det sker liksom vem som är förövare. Vem som är förövare kan ha med maktaspekten att göra, det har man funnit är en viktig del av definitionen för att något ska definieras som mobbning.

Andra aspekter av mobbning är att våldet ska äga rum systematiskt och med en känd avsändare, som den utsatte har en relation till. Mobbning inom arbetslivet generellt (till skillnad från skolan) fokuserar inte lika mycket på maktaspekten, utan talar om ihållande utsatthet för aggression, utfrysning eller hot. Enstaka allvarliga händelser kan alltså aldrig rubriceras som mobbning, om de inte är en del av ett mönster. Sexuellt våld har, som namnet antyder, både aggressiva och sexuella inslag och ingår också i de former av hot och våld som tas upp i rapporten.

Uppdrag och syfte

Med utgångspunkt i att skolvåld är ett mångfacetterat fenomen som kan drabba både lärare och elever, var uppdraget från Arbetsmiljöverket och syftet med vår undersökning att belysa förekomsten av olika typer av hot och våld bland såväl lärare som elever i årskurserna 6–9. En viktig aspekt var att undersöka hur vanligt förekommande olika typer av hot och våld i skolan är, studera hur utsattheten skiljer sig mellan olika grupper (manliga och kvinnliga lärare, pojkar och flickor bland eleverna) och identifiera ett antal riskfaktorer för att utsättas för hot och våld.

Syftet var också att studera hur hälsa, frånvaro och attityder skiljer sig mellan de som är utsatta och de som inte är utsatta för att på så sätt dra slutsatser om potentiella effekter av hot och våld. Vidare var syftet att studera hur såväl individen (lärare respektive elever) som skolan hanterar frågor om hot och våld.

Resultat

Den här rapporten pekar, liksom många andra studier, på att det förekommer en hel del hot och våld av olika slag i Sveriges skolor. Det tycks vara vanligare i vissa regioner och i vissa städer, samt utgöra en större risk för vissa grupper. Undersökningen har visat att hot och våld är förknippat med en rad negativa konsekvenser som exempelvis en sämre hälsa hos både elever och lärare, ökad frånvaro, sämre trivsel, oro för mer våld och även med både lärares och elevers funderingar på att byta skola. Utifrån ett hälsoperspektiv är detta alltså mycket viktiga frågor att arbeta med. För arbetsgivare är det också viktigt att jobba med dessa frågor utifrån att skapa en god arbetsmiljö och vara en attraktiv arbetsplats där lärare vill arbeta. Hot och våld påverkar arbets- och lärandemiljön negativt för både elever och lärare.

Att utbilda utsatta och vittnen i dessa strategier kan vara ett sätt att stärka individen och även minska utsattheten. För lärarna fann vi att utbildning spelade roll för hur trygga de var med att hantera hot och våldssituationer. Kanske kan även elever ta del av dessa utbildningar eller liknande utbildningar? Även förövare behöver utbildning. Det är inte alla förövare som drivs av en intention att skada andra, men som beter sig på ett negativt sätt utan tanke på vilka konsekvenser det får för andra. Det kan till och med vara så att en viss del av det våld som utsatta upplever inte har sin grund i en intention från förövaren att skada den andra parten. Ett arbete med elever och lärare, utsatta och förövare samt vittnen behöver kompletteras med ett arbete på grupp-, organisations- och samhällsnivå.

Rapporten presenterades 2011 av:

Sara Göransson, fil dr i psykologi, forskare vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.

Robin Knight legitimerad psykolog och forskningsassistent vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.

Johan Guthenberg, mastersexamen i psykologi och forskningsassistent vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.

Magnus Sverke, professor i arbets- och organisationspsykologi vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.