The influence of chemical substances on cognitive functions in working life. Knowledge compilation 2019:8, pdf, engelsk version, öppnas i nytt fönster 

Många ämnen som förekommer i arbetslivet kan leda till störningar i nervsystemet

• Vid hög exponering kan de påverka hjärnans kognitiva funktioner. Det kan exempelvis vara förmåga till planering och organisation, uppmärksamhet, minne, snabbhet i informationsbearbetning samt språkliga och rumsliga funktioner.
• Hög och kortvarig exponering orsakar akuta, oftast övergående symptom. Vid upprepad eller längre tids exponering ökar sannolikheten för en bestående kognitiv funktionsnedsättning.
• Eftersom de emotionella kraven i arbetslivet fortsätter att öka kan en nedsättning av de kognitiva funktionerna ge betydande problem. En nedsättning i kognitiv och emotionell förmåga kan också öka sårbarheten för till exempel utmattning och konflikter.

Det är alltså viktigt att upptäcka tidiga tecken på negativ påverkan på hjärnans funktioner och att utveckla tidiga förebyggande åtgärder.

Det saknas dock idag en samlad och lättillgänglig information om kognitiva effekter av kemiska ämnen. Syftet med den här kunskapssammanställningen är därför att presentera och analysera befintlig kunskap från internationell forskning om kemiska ämnens påverkan på kognitiva funktioner och tillämpa kunskapen på svenska förhållanden i arbetslivet, samt ge förslag på förbättrat förebyggande arbete. Ett annat syfte är att göra den kunskap som finns mer tillgänglig för arbetsgivare och andra som arbetar med arbetsmiljöfrågor och på så sätt öka kunskapsnivån och medvetenheten i dessa frågor. Målgruppen för kunskapssammanställningen är de som arbetar med arbetsmiljöfrågor, det vill säga arbetsgivare, skyddsombud och företagshälsovården.

Kunskapssammanställningen ingår som en del i Arbetsmiljöverkets nollvision att ingen ska dö, skadas eller bli sjuk på grund av sitt arbete.

Kunskapssammanställningen presenterades vid ett seminarium i oktober 2019 och är framtagen av Gunilla Wastensson, med. dr, Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska universitetssjukhuset, i samarbete med Rita Bast-Pettersen, dr psychol., Oslo på uppdrag av Arbetsmiljöverket.