Leder regler och inspektioner till en bättre arbetsmiljö? Om effekter av och förutsättningar för arbetsmiljöreglering, kunskapssammanställning
Hur effektiva är regler och inspektioner för att förhindra skador och sjukdomar i arbetslivet? Och hur ser förutsättningarna ut för att reglera arbetsmiljön i Sverige och andra länder? Det är några av de frågor som den här kunskapssammanställningen har tittat närmare på, utifrån internationell och svensk forskning.
Sammanställningen visar att regler och inspektioner har en tydlig påverkan på arbetsmiljön. Ny reglering tycks vara mest effektiv när den är omfattande och genomförs med stor samstämmighet mellan aktörer, ett exempel är förbudet mot rökning i offentliga miljöer. För att öka följsamheten till nya regler måste allmänhet och arbetsgivare vara medvetna om dem, och i det fallet kan kampanjer ha effekt. Informationsarbete och medial uppmärksamhet är också viktigt för att stärka de generella effekterna av inspektionsverksamhet.
Tillsynsverksamhet tycks också ge mer effekt när inspektionerna kombineras med sanktioner. Det saknas fortfarande tillförlitliga kvantitativa studier som visar vilka effekter sanktioner får i Sverige, men kvalitativa studier tyder på att arbetsgivare generellt följer inspektörernas rekommendationer.
Överlag finns det få svenska studier som granskat följsamheten till arbetsmiljöreglering och hur detta påverkar utfall i form av olyckor, skador och sjukdomar.
Sammanställningen visar att organisatorisk och social arbetsmiljö är en särskild utmaning för reglering och tillsyn. En annan utmaning är att arbetsmarknaden blir alltmer global och att komplexa anställningsförhållanden ökar.
Intervju med docent Christian Ståhl om hans nya kunskapssammanställning
Se film och Powerpoint från seminariet
Kunskapssammanställningen har tagits fram av filosofie doktor Christian Ståhl, Institutionen för medicin och hälsa, Linköpings universitet. Den presenterades på ett seminarium 20 december 2016 i Stockholm.
Senast uppdaterad 2023-07-12