Sambandet mellan arbetsmiljö och beslutet att lämna arbetskraften (RAP 2014:8), kunskapssammanställning
För att människor ska orka och vilja stanna kvar i arbetslivet under en längre tid aktualiseras frågor om arbetsmiljöns betydelse.
Naturligtvis kan andra faktorer än arbetsmiljö påverka hur långt arbetsliv vi får. Det kan till exempel vara arbetslöshet, inkomst, sjukfrånvaro och tidigare inträde i arbetslivet. Men finns det forskning som också diskuterar hur en bättre arbetsmiljö kan bidra till ett längre arbetsliv och vilka faktorer är i så fall betydelsefulla.
Den här kunskapssammanställningen presenterar aktuell samhällsvetenskaplig forskning som diskuterar sambandet mellan arbetsmiljö och besluten att lämna arbetskraften. Utifrån svensk och internationellt publicerad vetenskaplig litteratur, främst ekonomisk, kartlägger vi de studier som har haft fokus på sambandet mellan arbetsmiljö och utträde ur arbetskraften.
Sammanställningen försöker identifiera och diskutera enskilda faktorers betydelse för en individs beslut att lämna eller stanna kvar efter uppnådd pensionsålder. En arbetshypotes är att en god arbetsmiljö kan innebära att en person stannar kvar efter uppnådd pensionsålder, medan en dålig arbetsmiljö kan innebära att personer lämnar arbetskraften innan uppnådd pensionsålder. Med arbetsmiljö menar vi inte enbart den fysiska arbetsmiljön utan även sociala och psykosociala dimensioner. Kunskapssammanställningen ger en samlad bild över den forskning som bedrivits på området och identifierar kunskapsluckor som kan bli föremål för senare studier.
Arbetet genomfördes av professor Dominique Anxo och docent Jonas Månsson, Institutionen för nationalekonomi och statistik, Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet.
Seminarium om arbetsmiljö och arbetad tid
Här kan du ta del av presentationen om kunskapssammanställningen "Sambandet mellan arbetsmiljö och beslutet att lämna arbetskraften".
Senast uppdaterad 2021-08-03