Buller kan ge nedsatt hörsel, tinnitus, ökad känslighet för ljud, sänkt arbetsprestation, trötthet, stress och andra symptom som är kopplade till stress.

Det är fortfarande inom industrin som flest arbetsskador orsakade av buller uppstår. Men genom nya maskiner, verktyg, processer och miljöer har man inom industrin kunnat minska bullernivåerna. Samtidigt ökar buller på arbetsplatser som tidigare varit mindre drabbade, till exempel på kontor och inom utbildning, vård och omsorg. Arbetsskadorna på dessa arbetsplatser tar sig inte lika ofta uttryck som hörselskador utan beskrivs vanligen i termer av ökad arbetsansträngning, stress, trötthet och den ohälsa som följer av detta.

På grund av denna förändring i arbetslivet och förändringen av arbetsskadornas karaktär behövdes en sammanställning av den kunskap som finns på området för att kunna arbeta vidare med att förebygga bullerskador.

Två kunskapssammanställningar om buller

Vi har gjort två kunskapssammanställningar som kartlägger effekter på hälsan av olika slags buller.

• I den ena ligger fokus på bullret som ljud, medicinska effekter på örat och hur hörseln påverkas. Den togs fram av professor Stig Arlinger och medarbetare vid Linköpings universitet.
• I den andra ligger fokus på bullrets störande effekter i arbetslivet. Den togs fram av professor Ulf Landström vid högskolan i Gävle. 

Hörsel och hörselskador i arbetslivet  (RAP 2013:2), kunskapssammanställning

Kunskapen behövs för att regelverket i framtiden ska kunna skrivas om efter de förändringar som sker i arbetslivet och för att bedömningar av risken för skador ska kunna förbättras.