I takt med att antalet arbetstagare över 65 år ökar aktualiseras frågor om hur arbetsmiljön kan förbättras för att underlätta för äldre att stanna kvar i yrkeslivet. Ett sådant område handlar om ökat ljusbehov, eftersom synnedsättningar i form av försämrat detaljseende är en väl känd åldersförändring. En 65-åring behöver mer än tre gånger så hög belysningsstyrka som en 20-åring. En riskfaktor är krav på energibesparingsåtgärder. För att få lägre energiförbrukning kan följden bli att en lägre belysningsstyrka används i lysrör. Intresset för att utnyttja dagsljus som ljuskälla har också ökat. Det kan orsaka besvär särskilt för arbetstagare i högre åldrar, med skuggbildningseffekter, bländning och uppvärmning som resultat. En svag belysningsstyrka kan minska arbetsförmågan och bidra till fel kroppsbelastning.

I den här kunskapssammanställningen ställer vi frågor om

• i vilken mån syn- och belysningsproblem i arbetslivet ökar i svårighetsgrad och frekvens för arbetstagare över 65 år
• ökade skaderisker för individen själv och för kolleger
• hur ökat ljusbehov och minskad synskärpa inverkar på skaderisker
• ökad frekvens av grå och grön starr.

Kunskapssammanställningen diskuterar hur Arbetsmiljöverkets tillsynsinsatser kan utformas och vilka krav som kan ställas för att få en så bra arbetsmiljö som möjligt för äldre arbetstagare.

Kunskapssammanställningen leddes av professor Jörgen Eklund vid avdelningen för ergonomi, Skolan för Teknik och Hälsa, Kungliga Tekniska högskolan, med bistånd av doktoranderna industridesigner Federico Favero och optiker Susanne Glimne. Därutöver stöddes projektet av ögonläkare docent Kristina Teär Fahnehjelm och professor Jan Ejhed, ansvarig för ljuslaboratoriet vid KTH.