Den här webbplatsen använder kakor

 Syftet med dessa föreskrifter är att arbetsplatser ska utformas så att ohälsa och olycksfall förebyggs och förutsättningar ges för en god arbetsmiljö.

 I arbetsmiljölagen (1977:1160) och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete – grundläggande skyldigheter för dig med arbetsgivaransvar finns grundläggande bestämmelser om hur arbetsgivaren ska organisera, genomföra och följa upp sitt arbetsmiljöarbete, för att förebygga risker för ohälsa och olycksfall i arbetet och uppnå en tillfredställande arbetsmiljö. Vidare framgår vilka som ska medverka i arbetet.

I dessa föreskrifter finns bestämmelser med preciserade krav för det systematiska arbetsmiljöarbetet, som kan gälla undersökningar av arbetsmiljön, bedömningar av risker och åtgärder som ska vidtas. Det finns också preciseringar som kan gälla särskilda krav på kunskaper eller hur vissa arbetsmiljöuppgifter ska fördelas.

 Bestämmelserna i 2–6 kap. reglerar utformning, projektering, drift och underhåll av arbetsplatser i och i anslutning till byggnadsverk. Bestämmelserna reglerar även arbetsplatser i färdigställda utrymmen och bodar som förekommer inom utvinningsindustrin och byggnads- och anläggningsindustrin.

För arbete som inte utförs i eller i anslutning till byggnadsverk och för arbetsplatser i transportmedel gäller bara 6 kap. 16 § första stycket, 17 och 19 §§ om utrustning för första hjälpen samt 6 kap. 20 och 21 §§ vad avser ögonspolningsanordningar.

För icke färdigställda utrymmen inom utvinningsindustrin gäller bara

1. bestämmelserna i 3 kap. 37–65 §§ om personalutrymmen,

2. bestämmelserna i 5 kap. 23, 24 och 26 §§ om belysning, och

3. bestämmelserna i 6 kap. 16–21 §§ om första hjälpen.

För icke färdigställda utrymmen inom byggnads- och anläggningsindustrin gäller bara

1. bestämmelserna i 3 kap. 8 § om förutsättningar för underhåll, 14 § om gångdörr vid portar, 18 § om fönster och ventilationsdon, 20 § om solavskärmning, 23 och 24 §§ om dörrar och portar, 37–65 §§ om personalutrymmen,

2. bestämmelsen i 3 kap. 67 § om skydd mot väder och vind för allt byggnadsarbete som utförs utomhus,

3. bestämmelserna i 5 kap. 16 § om termiskt klimat, och 23, 24 och 26 §§ om belysning, och

4. bestämmelserna i 6 kap. 10 och 11 §§ om skydd mot sammanstötning och skärskador samt 18–21 §§ om första hjälpen.

 Vid tillämpning av bestämmelserna i 2–6 kap. gäller följande undantag.

1. Vid ny- och ombyggnad gäller inte 3 kap. 3 och 58 §§ samt 4 kap. 4 § första stycket.

2. Om risken för skadlig värme till en helt övervägande del beror på solstrålning gäller inte 5 kap. 19–22 §§ om arbete i stark värme.

3. Vid arbete i räddningstjänst gäller inte 5 kap. 19–22 §§ om arbete i stark värme.

Bestämmelserna i 2–6 kap. gäller inte

1. arbetsplatser i sådana anläggningar av hemlig natur för totalförsvaret som avses i 9 kap. 15 § plan- och bygglagen (2010:900), eller

2. under fältmässiga övningar inom totalförsvaret.

 Bestämmelserna i 7 kap. reglerar skyltar, märkning och signaler för hälsa och säkerhet där arbete utförs.

Bestämmelserna gäller inte

1. skyltar och signaler för transport på vägar, järnvägar eller vattenvägar, till sjöss eller i luften, eller

2. för märkning av och skyltning för farliga kemiska ämnen eller blandningar. Bestämmelser om märkning på behållare och rörledningar finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2023:10) om risker i arbetsmiljön i kapitlet om övergripande bestämmelser för kemiska riskkällor.

Varor som lagligen saluförs i en annan medlemsstat i Europeiska unionen eller i Turkiet, eller som har sitt ursprung i och som lagligen saluförs i en Eftastat som är part i EES-avtalet förutsätts vara förenliga med dessa föreskrifter. Tillämpningen av dessa föreskrifter omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/515 av den 19 mars 2019 om ömsesidigt erkännande av varor som är lagligen saluförda i en annan medlemsstat och om upphävande av förordning (EG) nr 764/2008.

Föreskrifterna ska inte tillämpas om det skulle strida mot ett av Europeiska unionens produktdirektiv eller en av Europeiska unionens produktförordningar.

 Arbetsgivaren ansvarar för att föreskrifterna i 1 och 3–7 kap. följs med undantag av bestämmelsen i 3 kap. 4 § om projektering för ny- och ombyggnad.

Den arbetsgivare som inte råder över en arbetsplats behöver dock bara följa 5 kap. 18 § andra stycket om termiskt klimat och 19–22 §§ om arbete i stark värme, 6 kap. 16 § första stycket, 17 och 19 §§ om utrustning för första hjälpen och 20–21 §§ vad avser ögonspolningsanordningar samt 7 kap. 4 § om information och instruktion till arbetstagarna.

Med arbetsgivare likställs den som hyr in arbetskraft.

Av 3 kap. 5 § tredje stycket arbetsmiljölagen (1977:1160) följer att den som ensam eller gemensamt med familjemedlem driver yrkesmässig verksamhet utan anställda omfattas av bestämmelserna om såväl arbetsgivare som arbetstagare i detta kapitel. Den som driver sådan verksamhet omfattas dock inte av bestämmelserna i 3 kap. 4 § om projektering för ny- och ombyggnad, 4 kap. 3 § om rutiner och övningar för utrymning och 16 § om rutiner för brandskydd, 5 kap. 16 och 18–21 §§ om termiskt klimat samt 7 kap. 4 § om information och instruktion till arbetstagarna.

Den som driver sådan verksamhet som avses i fjärde stycket utan att råda över arbetsplatsen behöver dock bara följa 5 kap. 22 § om skyddsutrustning samt 6 kap. 16 § första stycket, 17 och 19 §§ om utrustning för första hjälpen och 20 och 21 §§ vad avser ögonspolningsanordningar.

Av 1 och 3 kap. arbetsmiljölagen följer att föreskrifterna i 3–7 kap. under vissa omständigheter kan medföra skyldigheter även för andra än arbetsgivare.

 Den som är byggherre, projektör eller tillverkar monteringsfärdiga byggnader eller anläggningar ska följa bestämmelsen i 3 kap. 4 § om projektering för ny- och ombyggnad.

Den som är byggherre, byggarbetsmiljösamordnare, projektör eller tillverkar monteringsfärdiga byggnader eller anläggningar ska beakta föreskrifterna i 3–7 kap. med undantag av

1. bestämmelserna i 3 kap. 3 och 58 §§ om tillgänglighet på befintliga arbetsplatser, 59 § om kontroll och 69 § om underhåll och rengöring,

2. bestämmelserna i 4 kap. 2 § andra stycket om arbetsgivarens ansvar, 3 § om rutiner för utrymning, 4 § om utrymning av befintliga arbetsplatser, 15 § om underhåll och 16 § om rutiner,

3. bestämmelserna i 5 kap. 7 och 12 §§ om kontroll och underhåll, 18 § andra stycket om att arbetsgivaren ska vidta andra åtgärder och 19–22 §§ om arbetsgivarens åtgärder vid arbete i stark värme,

4. bestämmelserna i 6 kap. 15 och 20 §§ om kontroller och 21 § om information till arbetstagarna, och

5. bestämmelserna i 7 kap. 4 § om information och instruktion till arbetstagarna.

Bestämmelser om hur byggherrar, byggarbetsmiljösamordnare, projektörer och de som tillverkar monteringsfärdiga byggnader eller anläggningar ska beakta föreskrifterna finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:3) om projektering och byggarbetsmiljösamordning – grundläggande skyldigheter.

 I dessa föreskrifter har följande begrepp dessa betydelser.

 I detta kapitel har följande begrepp dessa betydelser.

 Arbetsplatser ska ha de lokaler och andra utrymmen som behövs med hänsyn till verksamheten, så att risken för ohälsa och olycksfall begränsas.

 En befintlig arbetsplats ska vara tillgänglig för de arbetstagare som behöver använda den. Bedömningen av vilka utrymmen som ska vara tillgängliga för att arbetstagarna ska kunna utföra sitt arbete ska göras av arbetsgivaren i samråd med de berörda arbetstagarna. Om det finns ett personalutrymme där all personal ska mötas ska det vara tillgängligt.

 När ett byggnadsverk som ska innehålla tillgängliga arbetsplatser ska projekteras för ny- eller ombyggnad ska

1. byggnadsverket dimensioneras för personer som använder en mindre utomhusrullstol, alltså en eldriven rullstol för begränsad utomhusanvändning,

2. sambanden mellan olika delar eller rum på arbetsplatsen underlätta för arbetstagarna att hitta och få en överblick,

3. tillfälliga utrymningsplatser finnas om inte utrymningsvägarna är tillgängliga hela vägen till säker plats,

4. utrymningsvägarna vara tillgängliga hela vägen till en säker plats, eller till tillfälliga utrymningsplatser,

5. tillfälliga utrymningsplatser ha tvåvägs kommunikationssystem, och

6. minst en toalett på varje våningsplan vara tillgänglig.

 Arbetsplatser ska ha en, med hänsyn till verksamheten, tillräcklig area och fri höjd, så att risken för ohälsa och olycksfall begränsas. Arbetsplatser ska vara lämpligt placerade, utformade och inredda. Placeringen av arbetsplatsens olika delar ska vara sådan att sambanden blir tydliga och funktionella.

 Arbetsplatser ska vara utformade för att medge tillräcklig rörelsefrihet för arbetet. Om detta inte är möjligt, på grund av särskilda förhållanden på arbetsplatsen, ska arbetstagarna ha tillräcklig rörelsefrihet nära den plats där arbetet utförs.

Vid arbete där arbetstagaren måste utföra arbetsmoment som innebär kraftutövning eller arbete där arbetstagare behöver vrida sig, huka sig eller böja sig ned, ska det normalt finnas ett fritt arbetsutrymme om minst 0,8 meter.

När hjälpmedel och arbetsutrustning eller annan teknisk utrustning används, behövs dessutom ett fritt utrymme för att hantera och manövrera dessa.

 Arbeten eller processer som medför en särskild risk för ohälsa eller olycksfall ska normalt utföras i en särskild lokal som är avskild från övriga lokaler.

 Arbetsplatser ska vara placerade och utformade så att inredning, installationer, utrustning och ytskikt kan underhållas och förnyas i tillräcklig omfattning under byggskedet och byggnadsverkets brukstid.

 Förbindelseleder ska vara utformade och dimensionerade så att arbetstagarna kan förflytta sig utan risk för olycksfall eller ohälsa. Om det finns risk för sammanstötning eller om fasta arbetsplatser ligger i anslutning till en förbindelseled för fordons- och trucktrafik ska det finnas ett tillräckligt säkerhetsavstånd eller en avskiljande barriär.

 Trösklar och enstaka trappsteg i förbindelseleder ska undvikas.

 Förbindelseleder för tyngre eller otympliga transporter ska vara utformade så att tung manuell hantering kan undvikas.

Det ska vara möjligt att vid behov tillfälligt ställa upp dörrar i förbindelseleder vid leveranser. Den möjligheten får inte medföra en risk för spridning av brand.

 Ramper ska ha en lutning och utformning som är anpassad efter användningsområdet.

En ramp som ska kunna användas självständigt av en arbetstagare som använder rullstol får inte ha brantare lutning än 1:12.

 Förbindelselederna ska, där det behövs, vara tydligt markerade.

 I omedelbar närhet av varje port som är avsedd för fordonstrafik ska det finnas en dörr för gående, om det inte är riskfritt för gående att passera genom porten. Sådana dörrar ska vara tydligt markerade och får inte blockeras.

 Transporter av gods mellan olika plan ska kunna ske med hiss eller annan passande lyftanordning, om transporterna är så tunga eller förekommer så ofta att manuella lyft, bärande, eller annan manuell hantering medför risk för ohälsa eller olycksfall genom hälsofarliga eller onödigt tröttande belastningar.

 Golv ska vara fasta och stabila, ha en för verksamheten lämplig svikt, utformas så att halkrisken är liten, och inte ha upphöjningar, hål eller lutningar som medför en risk för ohälsa eller olycksfall.

 På arbetsplatser där statisk elektricitet kan innebära en risk ska golvmaterial, inredning och utrustning väljas så att elektrisk uppladdning motverkas, om inte andra åtgärder vidtas för att motverka detta.

 Öppningsbara fönster och ventilationsdon ska kunna manövreras på ett säkert sätt. De får inte medföra någon särskild risk för olycksfall i uppställt läge.

 Fönster och glaspartier ska vara utformade så att de inte brister vid den belastning de kan förväntas utsättas för.

 Fönster, takfönster och genomsynliga innerväggar ska vid behov ha anordningar eller vara utförda så att avskärmning av solinstrålning kan ske.

 Det ska finnas dörrar och portar i det antal och med den placering, de mått och det utförande som arbetstagarnas förutsättningar och verksamheten kräver.

 Pendeldörrar och pendelportar ska vara utformade så att det är enkelt att se igenom dem, för att minska risken för sammanstötningar.

 Dörrar och portar som öppnas genom att höjas ska vara säkrade mot oavsiktlig stängning. Skjutdörrar, skjutportar och vikväggar ska vara säkrade mot att spåra ur och välta.

 Maskindrivna och manuella dörrar och portar ska vara placerade och utformade så att risken för sammanstötning, klämning och andra olyckor minimeras. Maskindrivna dörrar och portar ska dessutom vara utrustade med nödstopp som är lätta att känna igen och lätta att komma åt och möjliga att öppna manuellt om de inte öppnas automatiskt vid ett strömavbrott.

 Antalet trappor och deras utformning ska anpassas efter antal användare och arbetets art. Trappor ska vara säkra att använda. De ska normalt ha ledstänger och vara utförda så att halkrisken minimeras.

 Mellan en dörr och en nedåtgående trappa eller ett enstaka trappsteg ska det finnas ett trapplan som är tillräckligt stort för att förebygga risken för fall.

 För tillträde till plattformar, serviceutrymmen och liknande utrymmen, som används vid mer än enstaka tillfällen, ska det finnas en trappa. För utrymmen, som bara används vid enstaka tillfällen och när båda händerna är fria att använda för förflyttningen, ska det antingen finnas en trappa eller en stege säkrad mot fall.

 Inredning och utrustning ska väljas, utformas och placeras med hänsyn till arbetstagarnas olika förutsättningar och de krav som arbetsuppgifterna ställer. Inredning och utrustning ska kunna användas utan risk för ohälsa och olycksfall. Den som i huvudsak arbetar stående, eller gående, ska ha möjlighet att sätta sig.

 Ett ställage som är avsett för varierande laster ska vara beständigt märkt med maxlast per sektion och maxlast per bärplan. Märkningen ska sitta på en väl synlig plats.

 Ett ställage ska vara förankrat om det finns risk för instabilitet. Där det finns risk att köra på ställaget ska det finnas påkörningsskydd.

 Passage för gående och trucktrafik under ställage ska skyddas mot ras. Ett pallställ ska vara försett med skydd som förhindrar att pallar skjuts genom stället, om det inte är uppenbart onödigt.

 Till arbetsplatser ska det, när det behövs, finnas ett eller flera varumottag. Varumottagen ska vara utformade för verksamhetens krav, arbetets art och omfattning samt den utrustning som används.

En verksamhet med lastning och lossning av en stor mängd gods ska normalt ha ett varumottag med lastkaj.

 Om varumottaget har angöringsplatser för fordon ska angöringsplatserna vara placerade och utformade så att sammanstötningar mellan fordon och mellan fordon och gående förhindras.

 Lastkajer ska ha minst en tillträdesled från marken, normalt en trappa.

 Varumottag utomhus, som används mer än tillfälligt, ska normalt ha tak som skyddar mot nederbörd och snöras.

 Det ska finnas tillgång till dricksvatten i nära anslutning till den plats där arbete utförs och till matutrymmen.

 För personalutrymmen preciserar och kompletterar 38–65 §§ de krav som i övrigt gäller för arbetsplatser enligt dessa föreskrifter.

 Antalet personalutrymmen, samt deras placering, storlek och inredning ska vara anpassat till arbetets art och varaktighet, det antal arbetstagare som normalt kan beräknas använda utrymmena samtidigt, och arbetstagarnas funktionsförmåga.

Personalutrymmen ska vara lättåtkomliga.

 Ett personalutrymme får inte användas för verksamhet eller förvaring som försämrar användbarheten som personalutrymme.

 Det ska finnas utrymmen för förvaring av privata kläder. Kläderna ska kunna förvaras så att de inte smutsas ned eller skadas, och så att risken för stöld motverkas. Utrymmena ska räcka till för alla arbetstagare som samtidigt behöver använda dem. Om privata kläder förvaras i omklädningsrum ska de gå att låsa in.

 Det ska finnas utrymmen för personliga värdesaker. De ska ha eller kunna förses med lås.

 I de fall som omklädning mellan privata kläder och arbetskläder måste ske på arbetsplatsen, ska det finnas utrymmen enligt 40 § i anslutning till den plats där omklädningen sker.

 Om arbetet är smutsande eller svettdrivande eller det finns risk för ohälsa eller besvär genom att smitta, hälsofarligt ämne eller stark lukt överförs från arbetskläder eller skyddskläder ska de privata kläderna kunna förvaras så att smuts inte överförs från arbetskläder eller skyddskläder till privata kläder.

 Vid arbete där skyddskläder används ska det finnas ett lämpligt utrymme för förvaring av dessa.

 Det ska finnas möjlighet att torka arbetskläder, skyddskläder och skodon som blir våta under arbetet eller som rengjorts på grund av nedsmutsning i arbetet.

 Arbetstagare ska ha tillgång till omklädningsrum eller något annat lämpligt utrymme för omklädning på arbetsplatsen om de utför smutsande eller svettdrivande arbete eller måste bära särskilda arbetskläder.

 I omklädningsrum ska det finnas tillräcklig plats för ombyte för de arbetstagare som hänvisas dit samtidigt. Det ska finnas sittplatser för så många personer som normalt behöver sitta samtidigt.

 Omklädningsrum ska normalt vara skilda för män och kvinnor om de behöver använda dem samtidigt.

 Om det behövs ska det finnas olika omklädningsrum för byte till och från privata kläder, respektive till och från arbetskläder eller skyddskläder.

 I personalutrymmen ska det finnas tillräckligt många och lämpligt utformade tvättplatser.

 Om arbetet är svettdrivande eller smutsande, ska det normalt finnas dusch.

 Det ska alltid finnas tillgång till dusch om arbetet medför risk för smitta eller utförs med starkt luktande ämnen, allergena ämnen eller andra hälsofarliga ämnen.

Duschen ska ligga i ett särskilt tvättrum i anslutning till omklädningsrummen.

 Duschar ska vara skilda för män och kvinnor, om de behöver använda duscharna samtidigt. Tvättplatser ska vara åtskilda för män och kvinnor om det behövs för arbetstagarnas personliga integritet.

 Dusch- och tvättutrymmen ska normalt ligga i anslutning till omklädningsrum.

 När det behövs ska det finnas utrustning för att spola av kläder eller skodon som blivit smutsiga i arbetet.

 Det ska finnas tillräckligt många toaletter och tvättställ. De ska normalt ligga i närheten av platsen där arbete utförs, pausutrymmen, omklädningsrum samt duschutrymmen och tvättutrymmen.

 Toalettrum ska vara tillräckligt stora, vara avskilda, ha låsbar dörr och inte ha direkt förbindelse med matutrymme.

I toalettrummet, eller i anslutning till detta, ska det finnas ett tvättställ eller en tvättränna.

 På befintliga arbetsplatser ska det finnas toaletter som är tillgängliga för alla som behöver använda dem.

 Om det finns larm från toaletter ska arbetsgivaren se till att larmet kontrolleras regelbundet.

 Arbetstagare ska kunna äta under tillfredsställande förhållanden. Det gäller även de som äter medhavd mat. Det ska ske i lämpliga utrymmen med bord och stolar med ryggstöd.

 Nära platsen där man äter medhavd mat ska det finnas kylskåp, möjlighet att värma maten och möjlighet att diska.

 Arbetstagare ska kunna tillbringa pauser och eventuella väntetider i arbetet på en plats där de har möjlighet till kortare återhämtning. Det ska finnas tillräckligt många sittplatser med ryggstöd.

 På arbetsplatser ska det finnas, eller gå snabbt att ställa i ordning, ett lämpligt vilutrymme för tillfällig, ostörd och liggande vila.

 För den arbetstagare som har jourtjänst ska det finnas ett ostört jourrum med en storlek och inredning så att arbetstagaren får tillräcklig vila. Rummet ska ligga så nära huvudarbetsplatsen för jourtjänsten som det är praktiskt möjligt. Det ska vara utformat som ett enkelrum.

 I närheten av jourrum ska det finnas möjlighet att värma och äta mat. Toalett och dusch ska finnas nära jourrummet.

 Den mark som omger en verksamhets byggnader ska, så långt det är möjligt, vara utformad så att transporter, markskötsel, fasadarbeten och liknande kan utföras med betryggande säkerhet mot ohälsa och olycksfall.

 Fasta arbetsplatser utomhus ska vara utformade så att arbetstagare skyddas mot väder och vind. Tillfälliga arbetsplatser ska, så långt som möjligt, vara utformade så att de arbetande skyddas mot väder och vind.

 Arbetsplatser utomhus ska vara utformade så att halkrisken är liten. Där det behövs ska ytskikten motverka att man halkar. De ska ha en lämplig lutning, så att vatten kan rinna av när så behövs.

 Arbetsgivaren ska se till att arbetsplatser underhålls och rengörs enligt rutiner som är anpassade efter verksamheten på arbetsplatsen, arbetstagarnas förutsättningar, och arbetsplatsens utformning.

 I detta kapitel har följande begrepp dessa betydelser.

 Alla arbetstagare, oavsett funktionsförmåga, ska kunna utrymma arbetsplatsen på ett snabbt och säkert sätt i händelse av fara.

Om egenutrymning inte är möjlig för alla, ska arbetsgivaren se till att alla arbetstagare ändå kan ta sig till en säker plats innan kritiska förhållanden uppstår.

 Arbetsgivaren ska se till att det finns rutiner för att alla arbetstagare ska kunna utrymma arbetsplatsen. Utrymningsövningar ska normalt genomföras så att arbetstagarna har aktuell kunskap om hur utrymningen ska ske.

 Om en utrymningsväg på en befintlig arbetsplats är utformad så att arbetstagare med nedsatt funktionsförmåga inte kan utrymma hela vägen till en säker plats på egen hand, ska det normalt finnas en tillfällig utrymningsplats i eller i anslutning till utrymningsvägen. Den tillfälliga utrymningsplatsen och vägen till denna ska vara tillgänglig.

Arbetsgivaren ska se till att ingen lämnas kvar på en tillfällig utrymningsplats.

 Antalet utrymningsvägar samt deras fördelning och kapacitet ska vara avpassade efter arbetsplatsernas storlek och användning, den inredning och utrustning som förekommer på arbetsplatserna, det största antal människor arbetsplatsen är avsedd för och arbetstagarnas förutsättningar att använda utrymningsvägarna.

Det ska normalt finnas minst två av varandra oberoende utrymningsvägar.

 Utrymningsvägar, samt vägar och dörrar till utrymningsvägar, ska hållas fria från hinder så att de när som helst är fullt användbara. De ska, så direkt som möjligt, leda ut i det fria eller till en annan säker plats.

Inredning får inte bidra till rökutveckling eller brandspridning inom utrymningsvägarna. Lättantändligt material får inte förvaras i utrymningsvägarna.

 Dörrar och grindar för utrymning ska normalt vara utåtgående i utrymningsriktningen.

Skjutdörrar och roterdörrar, som bara är avsedda för utrymning, är inte tillåtna.

 Dörrar som behöver passeras vid utrymning ska vara lätta att öppna för dem som behöver använda dem. De får inte vara låsta eller reglade på sådant sätt att utrymning försvåras.

 Utrymningsvägar ska ha belysning som fungerar med tillfredsställande säkerhet.

En utrymningsväg där det krävs belysning för att utrymningen ska vara säker ska ha tillräcklig nödbelysning för utrymning om det är fel på den ordinarie belysningen.

 Utrymningsvägar samt vägar och dörrar till utrymningsvägar ska normalt vara skyltade eller ha andra vägledande markeringar.

 Skyltar och andra vägledande markeringar för utrymning ska vara placerade på väl synliga ställen och ha ett varaktigt utförande. När det behövs, ska de vara belysta eller genomlysta. Skyltarna ska vara utförda enligt bilagorna 2 och 3.

 För att förebygga olycksfall och akut ohälsa på grund av brand, gasutströmning, syrebrist eller liknande ska det finnas detektorer och larmanordningar i den omfattning som är nödvändig. Vid bedömningen av vad som är nödvändig omfattning ska hänsyn tas till arbetsplatsens storlek, läge och användning, de fysikaliska och kemiska egenskaperna hos de material, ämnen och produkter och den utrustning som förekommer samt det antal människor som arbetsplatsen är avsedd för och deras förutsättningar.

 Larm ska kunna utlösas manuellt vid fara. Om det behövs ska det finnas en anordning som automatiskt utlöser larmet vid brand, gasutströmning, syrebrist eller liknande.

Bestämmelser om larm vid våld och hot om våld finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:2) om planering och organisering av arbetsmiljöarbete – grundläggande skyldigheter för dig med arbetsgivaransvar i kapitlet om våld och hot om våld.

 Larmanordningar ska avge signaler som kan uppfattas av alla arbetstagare som berörs av faran. Signalerna ska inte kunna förväxlas med processignaler eller andra signaler som förekommer på arbetsplatsen.

 Arbetsgivaren ska se till att installationer för utrymning underhålls och kontrolleras regelbundet. Kontrollen ska dokumenteras och arbetsgivaren ska ha tillgång till dokumentationen.

 Arbetsgivaren ska se till att det finns rutiner för att förebygga uppkomst och spridning av brand.

 Arbetsplatser ska vara utrustade med de brandredskap som behövs. Vid val av brandredskap ska hänsyn tas till arbetsplatsens storlek, läge och användning, de fysikaliska och kemiska egenskaperna hos de material, ämnen och produkter och den utrustning som förekommer samt det största antal människor som arbetsplatsen är avsedd för och deras förutsättningar.

 Särskilda åtgärder ska vidtas för att underlätta utrymning i byggnader och andra anläggningar där en brand kan få en så snabb spridning eller medföra en så snabb rökutveckling att utrymning väsentligt försvåras.

Om det behövs ska det finnas ett automatiskt släcksystem.

 Släckutrustning och släcksystem som inte är automatiska ska vara lätta att komma åt och använda samt markeras med skyltar på väl synliga ställen.

 I utrymmen där utlöst släckmedel från ett automatiskt släcksystem innebär risk för kvävning eller ohälsa för arbetstagarna ska särskilda åtgärder vidtas för att skydda mot sådana risker. Utlösningen ska då ske med viss fördröjning efter larmet, så att utrymningen kan ske innan en akut risk för skador uppstår.

 På arbetsplatser ska det, i den omfattning som behövs och på platser som är väl synliga och lätta att upptäcka, finnas anslag med utrymningsplan. Utrymningsplaner behövs dock inte för arbetsplatser vars storlek, läge och överskådlighet är sådana att en utrymningsplan saknar betydelse för arbetstagarnas säkerhet vid en utrymning.

 Utrymningsplanen ska

1. visa alla utrymningsvägar, inklusive tillfälliga utrymningsplatser,

2. visa återsamlingsplats,

3. ange hur räddningstjänsten och annan nödvändig hjälpinsats larmas, och

4. när detta är aktuellt, visa placering av handbrandsläckare, manuella larmutlösningsdon och larmtelefon.

Om inte alla utrymningsvägar är tillgängliga för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska det framgå av utrymningsplanen vilka utrymningsvägar de kan använda.

Utrymningsplanen får också innehålla annan information om det inte försvårar läsningen.

 I detta kapitel har följande begrepp dessa betydelser.

 Under den tid som arbete pågår ska arbetsplatser inomhus ha en tillfredsställande luftkvalitet i vistelsezonen. Luften ska, så långt som möjligt, vara fri från föroreningar som kan vara skadliga för hälsan eller ge besvärande lukt.

 Arbetsplatser inomhus ska ha ventilationssystem som bidrar till att skapa ett bra inomhusklimat. De ska på ett effektivt sätt kunna tillföra tillräcklig mängd uteluft och föra bort de luftföroreningar som inte tas om hand på annat sätt.

Luftföringen ska ordnas så att föroreningar inte sprids mellan olika lokaler.

 Arbetsplatser inomhus ska, under den tid som arbete pågår, normalt kunna förses med minst 7 liter uteluft per sekund och person och ett tillägg av minst 0,35 liter per sekund och m² golvyta.

 Tilluften till arbetsplatser inomhus ska vara så fri från luftföroreningar att den inte ger upphov till hälsorisker. Uteluftsintag ska placeras där halten av föroreningar är låg och där lufttemperaturen är lämplig.

 Luften ska tillföras på ett sådant sätt att drag inte uppstår.

 Arbetsgivaren ska se till att

1. nyinstallerade ventilationssystem kontrolleras så att de fungerar på avsett sätt innan de tas i bruk,

2. ventilationssystem, och tillhörande kontrollsystem, kontrolleras och underhålls regelbundet, och

3. dragskåp och mikrobiologiska säkerhetsbänkar, med tillhörande kontrollsystem, kontrolleras minst en gång per år.

Arbetsgivaren ska se till att kontroller och underhåll enligt 1–3 dokumenteras. Arbetsgivaren ska ha tillgång till dokumentationen.

 Frånluft får bara återföras som återluft om luftkvaliteten i vistelsezonen kan hållas tillfredsställande. Återluftsföringen ska normalt kunna stängas av helt.

 Där föroreningskällan så kräver ska det finnas processventilation. Den ska vara effektiv och utformad efter hur farlig luftföroreningen är.

Vid arbetsplatser där processventilation behövs mer än tillfälligt och där arbetet så medger ska den vara fast installerad. I annat fall ska ett mobilt utsug användas.

 Om ett dragskåp eller en mikrobiologisk säkerhetsbänk används för en effektiv processventilation ska det eller den ha en lufthastighet in genom lucköppningen som är tillräckligt hög för att ge en tillräcklig skyddseffekt under den tid arbetet eller processen som avger luftföroreningar pågår. Det eller den ska ha ett grundflöde som ger en stabil strömningsbild in i skåpet eller bänken under övrig tid.

 Ett fel i processventilationen som medför att det uppstår ohälsosamma halter av luftföroreningar i vistelsezonen ska kunna visas av ett kontrollsystem. Om föroreningarna kan orsaka livsfara eller allvarlig skada, ska kontrollsystemet även bestå av ett larm som är akustiskt eller visuellt och utformat så att alla som använder lokalen kan uppfatta det.

 Arbetsgivaren ska se till att larm från processventilation kontrolleras regelbundet.

 Frånluft från en luftförorenande process, hantering eller dylikt får inte återföras som återluft eller cirkulationsluft, om den inte renas så att dess halt av luftföroreningar är väsentligt lägre än de hygieniska gränsvärden som anges i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:14) om gränsvärden för luftvägsexponering i arbetsmiljön.

 Även om frånluften renas enligt 13 § får den inte återföras via återluft eller cirkulationsluft om den innehåller

1. ämnen i grupp A eller B i bilaga 6 till Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:10) om risker i arbetsmiljön,

2. smittämnen i riskklass 4 och luftburna smittämnen i riskklass 3 i bilaga 7 till Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:10) om risker i arbetsmiljön,

3. luft från lokaler där arbete med försöksdjur bedrivs,

4. luft från en säkerhetsbänk som cytostatika hanteras i, eller

5. svetsrök från ett fast installerat utsug.

 Om ett fel i reningens funktion kan medföra att skadliga halter av luftföroreningar uppstår i vistelsezonen, ska eventuellt genomsläpp av luftföroreningar snabbt kunna konstateras och arbetstagarna göras uppmärksamma på detta. Frånluften ska då föras till en annan reningsanordning eller direkt till det fria, eller så ska processen eller hanteringen stoppas.

 Arbetsplatser inomhus ska ha ett lämpligt termiskt klimat. Temperaturen och lufthastigheten ska anpassas till typen av arbete, om arbetet är lätt eller tungt eller om det är rörligt eller utförs stillasittande. Omgivande ytor ska ha sådana temperaturer att strålningsasymmetri, det vill säga skillnad i värmestrålning till och från olika ytor, undviks. Om olika arbetsuppgifter sker i olika delar av en lokal, kan de behöva ha olika termiskt klimat.

 En permanent arbetsplats ska ha skydd mot besvärande drag om den är placerad nära en dörr eller en port till det fria eller en lokal med väsentligt högre eller lägre temperatur.

 Om det av produktionstekniska skäl inte är möjligt att skapa ett lämpligt termiskt klimat i hela lokalen, ska ett lämpligt klimat eftersträvas i de delar av lokalen där arbete huvudsakligen bedrivs.

Om detta inte kan ordnas, ska arbetsgivaren vidta andra åtgärder för att minska risken för ohälsa och olycksfall.

 Arbetsgivaren ska planera, bedriva och följa upp arbete som kan medföra risk för skadlig inverkan av värme, så att högsta tillåtna värde för tidsvägt värmeindex i bilaga 1 till dessa föreskrifter inte överskrids.

 Arbetsgivaren ska se till att ingen arbetstagare utför arbete ensam, om arbetet leder till en hög värmebelastning som är ofrånkomlig på grund av arbetets art och medför en risk att det högsta tillåtna värdet för tidsvägt värmeindex överskrids.

 Arbetsgivaren ska se till att inget arbete utförs som medför risk för att högsta tillåtna värde för tidsvägt värmeindex överskrids innan arbetstagaren har värmetränat. Värmeträning ska ske genom stegvis ökning av den dagliga arbetstiden i värme.

 Arbetsgivaren ska se till att personlig skyddsutrustning i form av speciella värmeskyddskläder används, när överskridande av tidsvägt värmeindex eller brännskada inte kan hindras med andra åtgärder.

 Arbetsplatser ska ha en belysning som är anpassad till verksamheten och de synkrav arbetsuppgifterna innebär samt de enskilda arbetstagarnas syn och övriga förutsättningar. Belysningen ska göra det möjligt att förflytta sig säkert inom arbetsplatsen.

 Belysningen ska vara av god kvalitet, vilket innebär att hänsyn tagits till belysningsstyrka, färgåtergivning anpassad till verksamheten, besvärande flimmer, bländfrihet, ljusfördelning och kontraster.

 Arbetsplatser ska vara utformade så att de kan ge tillfredsställande dagsljus och utblick under arbetsdagen.

Om kravet i första stycket inte går att uppfylla på grund av att varken ombyggnad eller flytt till lokaler med dagsljus och utblick är rimlig, eller att verksamhetens art medför att det inte är möjligt med dagsljus och utblick, ska åtgärder vidtas som så långt som möjligt kompenserar för bristen på dagsljus och utblick.

 Nödbelysning av tillräcklig styrka ska finnas på sådana arbetsplatser, där de som arbetar är speciellt utsatta för risker i händelse av fel på den ordinarie belysningen.

 Tappställen för vatten som inte är drickbart ska vara tydligt skyltade så att de inte förväxlas med tappställen för dricksvatten, se bilaga 3.

 Vid duschar och andra aerosolskapande installationer ska varmvattensystemet vara utformat och tempererat så, att risken för tillväxt och spridning av legionellabakterier förhindras.

 Golv som behöver spolas eller av andra skäl behöver avrinning ska normalt ha en golvbrunn och lutning mot denna. Om det behövs ska det finnas en golvgrop eller golvränna med brunn. Golvbrunnar ska vara åtkomliga för rensning.

 Över golvgropar och större golvrännor där gångtrafik förekommer ska det finnas halksäkra golvgaller som är lätta att lyfta upp. Om det finns behov av att tömma ut stora mängder vätska, ska de vara utformade så att de inte ger återstänk. De redskap som behövs för att lyfta golvgaller ska finnas lätt åtkomliga.

 Arbetsplatser ska ha en ljudmiljö som är lämplig med hänsyn till den verksamhet som bedrivs och arbetstagarnas förutsättningar.

Arbetsplatser ska vara utformade så att bullerexponeringen är reducerad till lägsta praktiskt möjliga ljudnivå, och så få som möjligt utsätts för buller. Hänsyn ska tas till alla förekommande bullerkällor.

Ytterligare bestämmelser om buller finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:10) om risker i arbetsmiljön i kapitlet om buller.

 Installationer ska vara utförda så att ljudnivån på arbetsplatser blir så låg som praktiskt är möjligt med avseende på bulleralstring och bulleröverföring.

 Elinstallationer ska vara utförda så att risken för brand, explosion eller ström genom kroppen undanröjs. Uttag och andra elinstallationer ska vara placerade så att användningen medger en god arbetsmiljö.

Bestämmelser för arbetsplatser där exponering för elektromagnetiska fält förekommer finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:10) om risker i arbetsmiljön i kapitlet om elektromagnetiska fält.

 Arbetsplatser ska vara utformade så att risken för våld eller hot om våld så långt som det är möjligt förebyggs.

Bestämmelser om larm för att tillkalla hjälp vid våld och hot om våld finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:2) om planering och organisering av arbetsmiljöarbete – grundläggande skyldigheter för dig med arbetsgivaransvar i kapitlet om våld och hot om våld.

 Arbetsplatser ska vara utformade så att risken för fall minimeras. Det gäller fall till lägre nivå, från samma nivå genom att man halkar eller snubblar och till bassänger, kar och liknande anordningar, vars innehåll innebär särskild fara.

 Plattformar, avsatser, trappor, balkonger, förbindelsebryggor, ramper, öppna bassänger eller kar, större nivåskillnader och liknande samt öppningar i golv och väggar ska normalt ha skyddsräcke om de inte avgränsas av väggar. Det ska finnas skydd som hindrar att man oavsiktligt beträder ytor med låg bärighet, såsom glas- och plastytor.

 En fast stege som är högre än 6 meter ska ha skydd som hindrar fall.

 Om det är möjligt från godshanteringssynpunkt ska det finnas avkörningsskydd vid kanter där det finns risk för att fordon störtar ned. Avkörningsskydden ska vara minst 0,3 meter höga, varningsmarkerade, och utförda så att de hindrar att fordon störtar ned om de körs eller glider mot skydden oavsiktligt.

 Ett skyddsräcke ska vara utformat så att det begränsar risken att falla över, genom eller under räcket och, när det behövs, inte går att klättra på.

 Ett skyddsräcke ska vara dimensionerat så att det håller för den belastning som det kan bli utsatt för. Räcket ska normalt vara fast. Om man kan ta loss, fälla eller vrida räcket, ska det lätt kunna återföras till skyddsläget och säkras.

 Arbetsplatser ska vara utformade så att föremål inte kan falla ned och skada arbetstagare.

 Ytterdörrar och portar ska normalt ha skydd mot snöras och fallande istappar.

 Genomsynliga dörrar, portar och väggpartier ska där det behövs vara tydligt markerade så att de är lätta att upptäcka.

 Om det finns risk för att arbetstagarna kommer i kontakt med glasytor på ett sådant sätt att glasytorna kan splittras, ska glasytorna antingen förses med skydd eller vara så utförda att skärskador undviks.

 Kalla eller heta ytor och installationer ska vara placerade och utformade så att kylskador eller brännskador undviks. De ska vara isolerade eller ha skydd mot oavsiktlig beröring, om det behövs för att förhindra skada.

 Vid arbetsplatser där det finns särskilt stor risk för brännskador ska det i anslutning till arbetsplatsen finnas tillgång till tempererat vatten i tillräcklig omfattning.

 Skydd mot instängning ska finnas i lokaler där de som arbetar är speciellt utsatta för risker vid instängning. När instängning innebär en allvarlig hälsorisk ska det finnas en ljus- och ljudsignalanordning som är tillförlitlig, synlig och lätt åtkomlig inifrån.

Signalanordningen ska vara placerad cirka 0,5 meter över golvet. Signalerna ska nå en plats där de säkert kan uppmärksammas. Signalanordningen ska vara märkt ”Nödsignal”.

Dörrar till kyl- och frysrum ska enkelt kunna öppnas inifrån.

 Arbetsgivaren ska se till att larm från kyl- och frysrum kontrolleras regelbundet.

 På alla arbetsplatser ska det finnas utrustning för första hjälpen i tillräcklig omfattning. Utrustningen ska vara anpassad efter riskerna i verksamheten. Den ska vara skyltad och lätt att komma åt.

I den utsträckning som motiveras av eventuella lokalers storlek, verksamhetens art samt de särskilda riskerna ska det finnas ett eller flera utrymmen för första hjälpen. Dessa ska vara skyltade enligt bilaga 3.

 På väl synliga ställen ska det finnas anslag med uppgift om var det finns utrustning för första hjälpen och vilka personer som kan ge första hjälpen. Telefonnummer till larmcentral och taxi, adress och, om det behövs, färdbeskrivning och GPS–koordinater till arbetsplatsen, ska också finnas på anslaget.

Anslaget ska vara utformat så att det lätt känns igen.

 En lättåtkomlig nöddusch ska finnas i direkt anslutning till verksamheter där det finns risk för översköljning av ämnen som kan skada huden eller lätt tas upp genom denna, brännskada eller brand i kläderna, hår eller skägg.

Vägen till nödduschen får inte vara blockerad. Nödduschen ska vara lätt att utlösa både av stående och krypande person, och den ska ge tillräckligt med vatten för att hindra skada eller en fortsatt skadeutveckling.

Vattnet i nödduschen ska vara av god kvalitet. Vattnet i nödduschen ska normalt vara tempererat.

 Där det finns risk för att partiklar eller ämnen kan stänka eller på annat sätt komma in i ögonen och ge ögonskador ska det finnas en lättåtkomlig ögonspolningsanordning. Den ska normalt vara fast installerad.

Vid behov ska det finnas kompletterande utrustning med ögonspolningsvätska i omedelbar närhet av den plats där arbetet utförs.

Vätska i ögonspolningsanordning som avses i första stycket och ögonspolingsvätska som avses i andra stycket ska vara tempererad och av god kvalitet samt finnas i den mängd som risken kräver.

Vägen till ögonspolningsanordningen får inte vara blockerad. Anordningen ska vara lätt att utlösa och att använda.

 Arbetsgivaren ska se till att nödduschar och ögonspolningsanordningar kontrolleras regelbundet, och att kontrollen dokumenteras minst en gång per halvår.

Arbetsgivaren ska ha tillgång till dokumentationen.

 Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna informeras om hur nödduschar och ögonspolningsanordningar ska användas.

 I detta kapitel har följande begrepp dessa betydelser.

 Arbetsgivaren ska se till att det finns skyltar, märkning och signaler i tillräcklig omfattning på arbetsplatsen. Skyltar, märkning och signaler ska användas när riskerna för ohälsa eller olycksfall inte kan undvikas eller begränsas tillräckligt mycket genom andra åtgärder. Tydlig markering ska finnas för områden där sådana risker finns.

I bilagorna 2–9 finns bestämmelser om hur skyltar, märkning och signaler ska vara utformade.

 Arbetsgivaren ska, där det behövs för säkerheten, även se till att märkning, skyltar och signaler för väg-, järnvägs-, sjö- och lufttrafik används inom fabriksområden eller motsvarande.

 Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna får information och instruktion om de skyltar, den märkning och de signaler som används på arbetsplatsen och som har betydelse för hälsa och säkerhet.

Informationen och instruktionen ska förklara vad skyltar, märkning och signalering betyder, instruera hur man ska uppträda med anledning av dem och informera om vilka särskilda åtgärder de ska leda till.

Informationen och instruktionen ska vara utformad så att den kan tillgodogöras av alla berörda, och ges så ofta att arbetstagarna har aktuell kunskap.