Att arbeta på ett lutande tak är ansträngande. Om ett arbete som ska utföras på en liten yta väntas pågå i mer än fyra timmar, och om taket lutar mer än 1:4, måste man ordna ett horisontellt arbetsplan. Detta kan bli aktuellt till exempel när en skorsten eller en takkupa ska kläs in med plåt.

Personlig skyddsutrustning

Skyddshjälm och skyddsskor ska användas om det inte är uppenbart att det är onödigt. Annan personlig skyddsutrustning, till exempel ögonskydd, hörselskydd och handskar, ska användas när det behövs.

Skyddsnät

I föreskrifterna finns bestämmelser om hur ett skyddsnät ska vara konstruerat.

En skriftlig instruktion på svenska ska medfölja nätet vid leveransen. Instruktio­nen ska bland annat beskriva hur nätet är avsett att monteras. Även i föreskrif­terna finns bestämmelser om montering.

Ett skyddsnät får endast monteras under överinseende av en kompetent person. En sådan person ska också kontrollera nätet innan det får användas igen om det fångat en fallande person eller ett föremål som kan ha givit motsvarande påfrestning.

Ett skyddsnät åldras, särskilt när det utsätts för dagsljus (ultraviolett strålning). Att nätet åldras medför att töjbarheten hos maskorna minskar. Den tid som ett skyddsnät får användas är därför begränsad.

Om skyddsnät ska användas när det är kallare än -10°C, måste ett nät väljas som fungerar vid sådana temperaturer.

Alla ytor som man kan gå på ska normalt ha betryggande bärighet så att man inte 60§ kan trampa igenom. Ytor som inte har betryggande bärighet ska spärras av och utmärkas om det inte är uppenbart onödigt. Om man ändå måste arbeta på en yta med dålig bärighet krävs särskilda skyddsåtgärder.

Planera arbetet rätt - undvik skadliga belastningar

Byggnadsarbete är ofta tungt och belastande för kroppen. Därför ska det finnas lämplig utrustning för att lyfta och transportera byggprodukter och annat mate­rial om det behövs för att de som arbetar inte ska utsättas för hälsofarliga eller onödigt tröttande belastningar. Handhållna maskiner och verktyg ska vara ergono­miskt utformade.

Att arbeta från stege någon längre stund är inte bra för kroppen. En plan yta att stå på, som inte är för liten, ger bättre förutsättningar för att få en bra arbetsställning.

När man arbetar med installationer över axelhöjd, til I exempel i tak kan man anpassa arbetshöjden väl om man använder en steglöst höj- och sänkbar platt­form. Det går inte lika bra med en vanlig rullställning, men möjligheterna att få en hygglig arbetsställning ökar om man väljer en ställningsmodell som har liten höjdskillnad mellan plattformslägena. Använd skivhissar och stativ för skruvdra­gare som avlastar vid arbete i tak.

Skruvdragare med magasin är tunga. En skruvdragare utan magasin är lättare att hantera och man får dessutom en kort paus varje gång skruven ska sättas i.

Variera arbetet

Det är viktigt att få möjlighet att återhämta sig efter ansträngning. Detta tar tid, särski It om ansträng-n ingen pågått länge. Exempelvis kan långvarig eller återkommande skruvning med skruvdragare med­föra belastningsskada i nacke och skuldra om musklerna i axeln inte hinner återhämta sig. När rörelse­variation ges i arbetet sprids belast­ningen på olika delar av kroppen. Bestämmelser om förebyggande åtgärder mot belastningsskador finns i kapitlet om belastningsergonomi i föreskrifterna om risker i arbetsmiljön (AFS 2023:10).

Det ska finnas säkra förbindelseleder på byggen. Mellan olika plan ska det nor­malt finnas trappa eller ramp. Om nivåskillnaden mellan två plan är mer än tio meter och detta medför att arbetstagarna måste gå mycket i trappor ska utöver trappor finnas tillgång till hiss. Kring förbindelseleder avsedda för motorfordon ska det finnas antingen tillräckligt säkerhetsavstånd eller tillräckliga skyddsan­ordningar.

Transport upp till eller ner från plan som ligger mer än två meter över markpla­net eller motsvarande ska utföras på ett sådant sätt att skyddsräcke eller annan skyddsanordning inte behöver tas bort. Om detta inte går ska transporten istället ske via intagsbryggor, lastöppningar i fasader, särskilt iordningställda ramper eller särski It anordnade transportsystem.

På intagsbryggor ska det normalt finnas grind eller bom. Det är endast i vissa sär­skilt angivna undantagsfall som man får ta bort ett skyddsräcke eller en skydds­anordning vid sådana här transporter. I föreskrifterna finns detaljerade bestäm­melser om detta.

TiIlträdesleder

Till varje plats där arbete utförs ska det finnas säker tillträdesled, till exempel trappa eller landgång. Anliggande stege är i allmänhet inte lämplig som till-trädesled.

Utrymning

Alla arbetsplatser ska kunna utrymmas i händelse av fara, till exempel brand. Alla ska snabbt och säkert kunna nå säkert område. Särskilt anordnade utrymnings­vägar samt återsamlingsplatser ska vara markerade med skyltar. Dörrar för utrym­ning ska lätt och omedelbart kunna öppnas utåt i utrymningsriktningen.

Första hjälpen

Första hjälpen ska kunna ges. Personal som är utbildad att ge första hjälpen ska alltid kunna tillkallas. Utrymmen och utrustning för första hjälpen ska vara ut­märkta med skyltar. Det ska även finnas anslag med telefonnummer till ambulans och räddningstjänst samt adress och om det behövs färdbeskrivning.

Bestämmelser om första hjälpen finns även i kapitlet om första hjälpen och krisstöd i föreskrifterna om planering och organisering av arbetsmiljöarbete – grundläggande skyldigheter för dig med arbetsgivaransvar (AFS 2023:2).

Brand

Brandredskap ska finnas och vara lättåtkomliga. Platserna där de finns ska mär­kas ut med skyltar. Om det behövs ska även branddetektorer och alarmsystem finnas. De kan behövas till exempel där brandfarliga ämnen används, där utrym­ningsvägarna är långa eller där ett stort antal personer uppehåller sig samtidigt. Lämpliga övningar ska genomföras regelbundet.

Nödbelysning

Nödbelysning av tillräcklig styrka ska finnas där särskilda risker uppstår vid strömavbrott. Om ljuset plötsligt slocknar där arbete med till exempel byggsåg eller uppförande av byggnadsställning pågår kan svåra olyckor inträffa om inte nödbelysning finns. I utrymningsvägar där belysning är nödvändig ska det också finnas nödbelysning.

Kontrollera utrustning och installationer

Bland annat brandredskap, alarmsystem, elinstallationer, förbindelseleder, trafik-anordningar, skyddsnät och varselmärkning ska kontrolleras och underhållas regelbundet. Det är lämpligt att göra en plan för när och hur dessa kontroller ska genomföras.

Om någon brist som kan innebära allvarlig fara för säkerhet eller hälsa upptäcks vid kontrollen ska arbetet avbrytas omedelbart. Arbetet får inte starta på nytt innan bristen har rättats till.

Lagring och uppställning av material

Allvarliga olyckor kan hända om uppställda eller staplade byggprodukter kommer i rörelse. Om det finns sådana risker ska byggprodukterna stabiliseras. Åtgärder kan också behövas vid arbete med byggprodukter eller utrustning som innehål- ler lagrad energi. Det kan till exempel gälla spännarmering och fjäderbelastade portar.

Tänk på att förankringar av byggprodukter med mera måste kunna klara förekom­mande belastningar på grund av vind.

Vid arbete utomhus ska arbetstagarna skyddas mot väder och vind med mera som kan vara skadligt för hälsa och säkerhet. Det kan till exempel gälla hård blåst, stark värme eller kyla, kraftigt eller underkylt regn eller kraftigt snöfall. En bra åtgärd är intäckning av arbetsplatsen med väderskydd.

Det är viktigt att skyddet är tillräckligt kraftigt dimensionerat och förankrat mot de snö- och vindlaster det kan utsättas för.

Även långvarig eller intensiv exponering för solljus kan vara farlig. Tänk också på risken för blixtnedslag.

Områden där det finns risk för fal I ande föremål ska spärras av och markeras på något sätt. Om sådana områden måste beträdas så ska skyddstak, täckta gångar eller liknande anordnas.

Gräv säkert

Markarbete ska planeras och genomföras så att stabiliteten i marken blir tillräcklig med hänsyn till de belastningar den kan komma att utsättas för. Det ska vara kontrollerat om det finns till exempel ledningar eller farliga ämnen i marken. Stödkonstruktioner, till exempel spant, ska användas om inte risken för farliga ras bedöms som obefintlig. Alternativt får schakten utföras med släntlutning. I båda fallen ska säkerheten mot ras vara betryggande. Fordonstrafik ska håIlas på avstånd från schaktgropen.

Förebyggande åtgärder ska vidtas så att till exempel maskiner för schaktning inte faller ned i gropen.

I ett särskilt avsnitt i föreskrifterna behandlas risker från "extern" fordonstrafik (till exempel bilar och tåg). Det gäller trafik som, utan att ha samband med byggnads­ eller anläggningsarbetet, passerar förbi eller genom platsen eller området där arbetet utförs. Sådana risker kan finnas vid vägarbete eller spårbyggnadsarbete men även vid, till exempel, uppförande av byggnad nära gata. I föreskrifterna anges en mängd åtgärder som ska övervä­gas eller vidtas för att förebygga riskerna. En del av dem ska övervägas i en viss ordning. I första hand ska trafiken ledas om så att arbetet inte berörs.

Varselkläder med reflexer ska bäras bland annat av den som dirigerar trafiken och av dem som arbetar på platser som inte är avskilda från trafiken.

Kemiska arbetsmiljörisker

Bestämmelser om kemiska arbetsmiljörisker som gäller för allt arbete finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om risker i arbetsmiljön (AFS 2023:10), kapitel 7-10 om kemiska riskkällor.

Vem är ansvarig för vad?

För att skapa en god arbetsmiljö på byggarbetsplatsen behöver alla aktörer aktivt delta i det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Varje aktör har arbetsmiljöansvar, med varierande fokus beroende på deras specifika uppgifter och projektets skede. Det är avgörande att aktörerna samarbetar och att byggnadsarbetarna själva deltar aktivt i arbetsmiljöarbetet. Målet är att alla som har möjlighet att påverka arbetsmiljön också tar sitt ansvar för att förebygga risker.

Rollerna i byggprojekt och deras ansvar

Byggherren

Byggherren låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete och har ett övergripande ansvar för att säkerställa en god arbetsmiljö genom hela byggprojektet.

Byggherren skapar förutsättningar för ett bra arbetsmiljöarbete genom att organisera och säkerställa kompetens och resurser för arbetsmiljöarbetet i byggprojektet. Byggherren utser även byggarbetsmiljösamordnare:

• Bas-P: byggarbetsmiljösamordnare för planeringen och projekteringen.
• Bas-U: byggarbetsmiljösamordnare för utförandet av arbetet.

Byggherren har också ansvaret för att förhandsanmäla byggprojekt till Arbetsmiljöverket och ska se till att en arbetsmiljöplan och arbetsmiljödokumentation upprättas.

Bas-P (byggarbetsmiljösamordnaren för planeringen och projekteringen)

Samordnar projektörer (arkitekter, konstruktörer och andra som medverkar under planeringen och projekteringen) och ser till att arbetsmiljörisker beaktas i det skedet, att en arbetsmiljöplan och arbetsmiljödokumentation upprättas, så att byggnaden eller anläggningen kan uppföras och användas utan risk för ohälsa och olycksfall.

Projektörer

Arkitekter, konstruktörer och andra som planerar och projekterar har ansvar för att utforma säkra lösningar som förebygger risker i bygg- och bruksskedet.

Samarbetar med andra projektörer och Bas-P för att eliminera arbetsmiljörisker som annars kan uppstå i byggskedet eller bruksskedet.

Den som tillverkar monteringsfärdiga byggnader eller anläggningar

Aktör som finns när prefabricerade byggelement tillverkas på fabrik.

Samordnar projekteringen av delarna och förebygger arbetsmiljörisker som kan uppstå vid monteringen och under den famtida användningen av byggnaden eller anläggningen.

Bas-U (byggarbetsmiljösamordnaren för utförandet av arbetet)

Samordnar entreprenörer ur arbetsmiljösynpunkt och kontrollerar att de arbetar enligt arbetsmiljökrav och inte skapar risker för varandra under byggskedet. Anpassar arbetsmiljöplanen till hur arbetena verkligen utförs, och uppdaterar arbetsmiljödokumentationen.

Entreprenörer

Entreprenörer, det vill säga arbetsgivare, ensamföretagare och familjeföretagare som utför byggnads- eller anläggningsarbete, ansvarar för arbetsmiljön för sig själva och sina anställda. Arbetsgivarens arbetsmiljöansvar gäller fullt ut trots att andra också har arbetsmiljöansvar i byggprojekt. Ensam- och familjeföretagare som utför byggnads- eller anläggningsarbete ska följa samma regler som arbetsgivare.

Entreprenörer ska lämna uppgifter om de arbetsmiljörisker som den egna verksamheten kan medföra och ska följa ordnings- och skyddsregler, arbetsmiljöplanen och anvisningar från Bas-U. De ska också se till att den egna verksamheten inte medför arbetsmiljörisker för någon annan på den gemensamma byggarbetsplatsen.

Andra viktiga aktörer

• Byggnads- och anläggningsarbetare: Ska medverka i arbetsmiljöarbetet, följa gällande föreskrifter och använda de skyddsanordningar som behövs. 

• Skyddsombud: Företräder arbetstagarnas i skyddsfrågor. Skyddsombud har bland annat rätt att stoppa arbete om det finns en omedelbar och allvarlig fara för arbetstagarnas liv eller hälsa. Bas-U ska ge dem möjlighet att medverka i byggprojektets skyddsverksamhet och ska samråda med dem. 
• Tillverkare, importörer och uthyrare av tekniska anordningar: Har ansvar för att deras produkter är säkra och ska lämna produktinformation som behövs för säker användning. 

I många bygg- och anläggningsprojekt krävs det en arbetsmiljöplan. Arbetsmiljöplanen ska beskriva arbetsmiljöarbetet och syftet är att förebygga arbetsmiljörisker i byggskedet.

Byggherren ska se till att en arbetsmiljöplan upprättas tidigt under planeringen och projekteringen och finns tillgänglig på byggarbetsplatsen. Bas-P ska påbörja arbetsmiljöplanen så fort Bas-P startar sitt uppdrag. Bas-U tar över ansvaret för arbetsmiljöplanen från att det första byggnads- eller anläggningsarbetet startar och ska därefter hålla den tillgänglig för alla och uppdatera den när förändringar uppstår.

En arbetsmiljöplan för ett bygg- eller anläggningsprojekt ska innehålla:

• En beskrivning av hur byggprojektets arbetsmiljöarbete ska organiseras och bedrivas
• Odnings- och skyddsregler
• En beskrivning av samordning med annan verskmahet som eventuellt pågår samtidigt
• Åtgärder till arbeten med särskild risk:
• arbete med risk för att falla 2 meter eller mer
• arbete med risk för ras eller att någon sjunker ner i lös mark
• arbete med tunga byggelement eller formbyggnadselement
• arbete med vissa kemiska eller biologiska ämnen
• rivning av bärande konstruktioner eller hälsofarliga material eller ämnen. 
• arbete i närheten av högspänningsledningar
• arbete på plats eller område med passerande fordonstrafik
• arbete där sprängämnen används
• arbete i brunnar och tunnlar eller anläggningsarbete under jord
• arbete som medför risk att drunkna
• arbete med dykarutrustning
• arbete i kassun
• arbete där någon exponeras för joniserande strålning.

Om byggnads- eller anläggningsarbetet ska utföras på en plats där annan verk­samhet kommer att pågå samtidigt ska detta beaktas i arbetsmiljöplanen.

Förhandsanmälan

Byggherren ska, utom vid mindre arbeten, lämna förhandsanmälan till Arbets­miljöverket innan arbetet påbörjas. Byggherren ska också se till att kopia av anmälan anslås på byggarbetsplatsen och att denna hålls uppdaterad.

Arbetets planering

Alla arbeten ska planeras så att de kan utföras i en sund och säker miljö. Plane­ringen behöver grunda sig på en riskbedömning. Det är viktigt att planera i god tid.

Det kan vara lämpligt att upprätta en dispositionsplan för arbetsplatsen (APD­plan) när man planerar in till exempel utrymme för bodar, verkstäder och upplag samt för förbindelseleder och transportanordningar. Det är viktigt att lösa hur man ska ta sig ti 11 al la platser där man behöver arbeta. Vägar för fordonstrafi k ska separeras från leder för gående.

Arbetet ska planeras så att olika verksamheter inte sammanfaller i tid och rum på ett sådant sätt att risk för ohälsa eller olycksfall uppkommer. Tidsplaneringen är särskilt viktig om byggtiden är kort i förhållande till arbetenas omfattning.

Val av arbetsmetoder och utrustning

Sådana arbetsmetoder och sådan utrustning ska väljas som

• motverkar olycksfall på grund av fall eller ras,
• innebär att hälsofarliga eller onödigt tröttande belastningar på kroppen undviks,
• medför låg exponering för buller, vibrationer, farliga ämnen och luftföroreningar.

Information och instruktion

Begriplig information ska lämnas till arbetstagarna om arbetet och de arbetsmiljö­åtgärder som är vidtagna eller planerade och om vilka regler som gäller. Särskild utbildning eller instruktion behövs i allmänhet när nya produkter eller arbetsme­toder ska användas.

Arbetsmiljödokumentation för framtida arbeten

När arbetet avslutats ska byggherren ha en färdigställd dokumentation med infor­mation av betydelse för arbetsmiljön vid drift, underhåll, reparation, ändring och rivning av byggnaden eller anläggningen. Dokumentationen ska därför beskriva objektets konstruktion och utformning samt de byggprodukter som använts. Dokumentationen ska utarbetas av Bas-P. Bas-U ska se till att erforderliga anpassningar i dokumentationen görs. Dokumentationen ska förvaras så länge byggnaden eller anläggningen finns kvar.

Skyddsronder

På en byggarbetsplats är det särskilt viktigt med regelbundna skyddsronder efter­som det sker ständiga och snabba förändringar med många risker. När byggandet pågår som aktivast kan det vara lämpligt att gå varje dag eller flera gånger i veckan på en större eller föränderlig byggarbetsplats med någon veckas mellanrum. Om man använder checklistor som anpassats för olika riskområden, verksamheter eller utrustningar så underlät-

tas skyddsrondsarbetet. I skyddsrondsprotokollet är det lämpligt att ta upp både förebyggande och avhjälpande åtgärder.