Vad innebär repetitivt, starkt styrt eller bundet arbete?

Repetitivt arbete innebär att man upprepar liknande arbetsrörelser om och om igen. Tiden för varje arbetsmoment är kort och rörelserna sker i sådan omfattning att arbetstagaren kan drabbas av belastningsbesvär.

Starkt styrt arbete innebär att arbetstagaren har små eller inga möjligheter att påverka sådana faktorer som arbetstakt, arbetsuppgifters inbördes ordning, inflöde av arbetsuppgifter, tidpunkt för när arbetet ska vara slutfört, hur arbetet ska utföras och tider för pauser och återhämtning.

Bundet arbete innebär att arbetstagaren utför det mesta av arbetet på en och samma begränsade plats under hela arbetsdagen som exempelvis för vissa kranförare, tågförare och piloter. Där kan det exempelvis vara svårt att lämna platsen och få avlösning.

Exempel på arbete som kan vara repetitivt, starkt styrt eller bundet arbete är arbetsuppgifter som utförs vid ett löpande band och där takten styrs av en maskin samt att liknande arbetsrörelser upprepas ofta – såsom viss paketering, montering, manuell inspektion med mera.

Vilka besvär kan man få?

Belastningsbesvär är särskilt vanliga i händer, armar och skuldror (axlar) vid repetitivt arbete. Exempel på faktorer som kan ha stor påverkan på att utveckla belastningsbesvär är:

• om arbetet kräver stor kraft

• snabba rörelser med hand och arm

• exponering för hand- och armvibrationer

• om dessa faktorer kombineras med varandra eller med andra riskfaktorer

Upprepade liknande arbetsrörelser ger upphov till en likformig belastning. Även i de fall där laster med mycket låg vikt hanteras, kan tyngden från de egna kroppsdelarna såsom armar eller överkropp vara tillräcklig för att rörelseorganen ska belastas på ett ogynnsamt sätt om arbetet är repetitivt.

Om möjligheten för tillräcklig återhämtning uteblir, kan det leda till gradvis inträdande av lätta övergående besvär som gradvis kan övergå till långvariga eller livslånga besvär och skador. Den som en gång skadats på detta sätt återfår lätt sina besvär vid liknande belastningar.

Till exempel visar Arbetsmiljöverkets statistik från 2019 att repetitivt arbete var den vanligaste orsaken till anmälda arbetssjukdomar bland unga (16–24 år) i arbete.

Korta arbetsskadefakta Nr 2/2019

Undersökning och riskbedömning på grund av repetitivt, starkt styrt eller bundet arbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär bland annat att undersöka och riskbedöma arbetet. När det gäller belastningsergonomi ska arbetsgivaren bedöma om det finns risk för skador i rörelseorganen.

Arbetsgivaren ska undersöka om arbetstagarna utför arbete som kan vara hälsofarligt eller onödigt tröttande på grund av repetitivt arbete. Arbetsgivaren ska bedöma om belastningarna på grund av arbetet, enskilt eller i kombination, kan leda till eller förvärra belastningsbesvär. Bedömningen görs utifrån belastningarnas:

• duration (hur länge),

• frekvens (hur ofta) och

• intensitet (hur mycket).

I bedömningen ska också andra faktorer tas med. Till exempel, arbetsutrustning, belysning, termiskt klimat, vibrationer, buller, samt organisatoriska och sociala faktorer.

I föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete finns information om åtgärder, uppföljning och dokumentation. Där finns också bestämmelser om arbetsgivarens skyldighet att vid behov anlita företagshälsovård eller motsvarande sakkunnig hjälp utifrån.

Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1), föreskrifter

Den metod som används för att bedöma risk för belastningsbesvär bör ha bästa tillgängliga evidens, det vill säga vetenskapligt stöd.

Ett repetitivt arbete kan innehålla flera olika typer av arbetsmoment. Det kan vara både lätt eller tungt lyftarbete, men också till exempel handintensivt arbete. Val av metod för att bedöma risk för belastningsbesvär bör utgå från vilka typer av belastningar som arbetet medför. I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om belastningsergonomi (AFS 2012:2) finns en bedömningsmodell för att identifiera och bedöma repetitivt arbete. Du hittar mer information om exempelvis handintensivt arbete, lyftarbete och andra typer av manuell hantering samt andra faktorer i arbetet på av.se

Belastningsergonomi (AFS 2012:2), föreskrifter

Du hittar även metoder under checklistor (Belastningsergonomi) där exempelvis HARM och KIM III har utformats för bedömning av repetitivt arbete med främst fokus på överkroppen.

Checklistor

Exempel på metoder med evidens för att bedöma risk för belastningsbesvär hand och arm är: Strain Index (SI), ACGIH TLV for HAL (hand activity level) och Distal Upper Extremity tool (DUET). Vägledning i val av lämplig bedömningsmetod kan ges av den regionala Arbets- och miljömedicinska kliniken.

Åtgärder vid repetitivt, starkt styrt eller bundet arbete

Arbetsgivaren ska förebygga och undanröja hälso- och olycksfallsrisker i arbetet, och se till att det normalt inte förekommer arbete som är repetitivt, starkt styrt eller bundet. Om en arbetstagare ändå måste utföra sådant arbete, på grund av särskilda omständigheter, ska arbetsgivaren förebygga riskerna för ohälsa eller olycksfall till följd av hälsofarliga eller onödigt tröttande belastningar. Åtgärder behöver ofta göras inom flera områden och det kan gälla både tekniska och organisatoriska åtgärder. Det förebyggande arbetet ska leda till ökad variation i arbetet till exempel genom:

• arbetsberikning – där arbetstagaren får utökade arbetsuppgifter och med olika skicklighets- och kvalifikationskrav. Exempelvis genom att man tillför moment som viss planering av arbetets uppläggning, kontroll av arbetsresultat eller kundkontakter.

• arbetsutvidgning – där flera kompletterande arbetsuppgifter förs samman så att arbetstagaren utför en större del av ett arbetsflöde än tidigare.

• arbetsväxling (arbetsrotation) – där arbetstagaren byter mellan skilda arbetsuppgifter med likartat innehåll. Arbetsväxling har dock ofta begränsad effekt när det gäller att skapa tillräcklig variation.

• ofta återkommande pauser – för att skapa återhämtning

Det är viktigt att åtgärderna leder till ökad variation för exempelvis arbetsrörelserna så att riskerna för ohälsa eller olycksfall förebyggs.

Kunskaper och information vid repetitivt, starkt styrt eller bundet arbete

Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna har tillräckliga kunskaper om:

• lämpliga arbetsställningar och arbetsrörelser,

• hur teknisk utrustning och hjälpmedel ska användas,

• vilka risker olämpliga arbetsställningar, arbetsrörelser och olämplig manuell hantering medför, och

• tidiga tecken på överbelastning av leder och muskler.

Arbetstagarna ska få instruktioner och möjlighet att träna in en lämplig arbetsteknik för den aktuella arbetsuppgiften. Arbetsgivaren ska följa upp att instruktionerna efterlevs. Mer information om kunskaper och information hittar du nedan.

Arbetsställning och belastning - ergonomi