Vi är olika känsliga för buller

Vi är olika känsliga både när det gäller buller som kan vara skadligt för hörseln och störande buller. Hur mycket vi störs av buller beror också på allmäntillstånd och humör det vill säga om vi är trötta eller utvilade, ledsna eller glada, stressade eller i balans. Ljud som inte stör en person med normal hörsel kan vara mycket störande för den som är hörselskadad.

Bullerskador

Risk för hörselskada

Vid för starkt ljud kan de ljudkänsliga hårcellerna i innerörat och nervceller i hörselnerven skadas. Ju starkare ljudet är desto kortare tid behövs för att en skada ska uppstå. Direkt efter att du blivit utsatt för ett kraftigt ljud kan du få lock för örat och nedsatt hörsel. Det kan också susa eller ringa i örat. Det är vanligen bara tillfälligt och försvinner oftast efter en tid. Men det visar att örat blivit utsatt för mer ljud än det klarar av. Det är en varningssignal.

Det finns nya resultat som tyder på att en kraftig tillfällig hörselnedsättning kan innebära kvarstående skador. Det märks inte direkt, utan efter en längre tid. Därför bör du vara försiktig med att utsätta dig för ljud som ger tillfällig hörselnedsättning.

Läs mer om hörselskadligt och störande buller i Arbetsmiljöverkets rapporter.

Hörsel och hörselskador i arbetslivet (RAP 2013:2), kunskapssammanställning

Störande buller i arbetslivet (RAP 2013:3), kunskapssammanställning

Hörselnedsättning

Om du ofta utsätts för kraftigt buller kan det innebära att örat så småningom inte återhämtar sig. Den försämrade hörseln blir bestående och går inte att bota. Susningar eller ringningar i örat blir permanenta. En sämre hörsel där orsaken är alltför starka ljud, drabbar framförallt örats högre frekvenser, det vill säga diskantljuden.

Även om du inte får så mycket sämre hörsel kan det vara besvärligt, eftersom det kan bli svårt att uppfatta vad som sägs i samtal. Extra besvärligt är det när flera talar samtidigt, eller om det finns annat buller i bakgrunden. Ofta upptäcker den som blivit hörselskadad själv skadan i ett sent skede. Det beror på att man gradvis vänjer sig vid att ha en sämre hörsel. En hörselskada går bara att kompensera bristfälligt med tekniska hjälpmedel som hörapparat.

Tinnitus

Tinnitus innebär att man upplever ljud, fast det inte finns något verkligt ljud. Det kan till exempel vara susningar, ringningar och toner. Tinnitus är ofta en del i en bullerskada, men kan också förekomma i samband med hörselskador som man fått av andra orsaker. Man kan också ha tinnitus utan att det går att mäta att hörseln blivit sämre.

Ljudöverkänslighet

Ett annat problem med hörseln är när man är överkänslig för ljud som inte är så höga, men som man ändå upplever som obehagligt starka. Det förekommer ofta, men inte alltid, tillsammans med tinnitus.

Ljudförvrängning

Man kan också drabbas av att ljuden förvrängs. Även när det tydligt går att höra ljuden, så hör man dem med sämre kvalitet på grund av skadan i örat. En form av förvrängd hörselupplevelse är dubbelhörande. Då kan man uppfatta en ren ton som två toner som tillsammans låter mycket illa. Ett annat exempel är när man upplever att en och samma ton har olika tonhöjd i höger och vänster öra. Det kan vara mycket besvärligt till exempel när man lyssnar på musik.

Du som vill fördjupa dig kan läsa mer i rapporten:

Hörsel och hörselskador i arbetslivet (RAP 2013:2), kunskapssammanställning

När riskerar man att få en hörselskada? 

Om du under längre tid utsätts för buller som är högre än cirka 85 dB (A)  riskerar du att få en hörselskada. Sådana höga ljud förekommer till exempel vid plåtbearbetning, betongbilning och kapning av trä och metall. Är man särskilt känslig kan man riskera att få en hörselskada även vid ljud som ligger inom 75-80 dB (A).

Därför bör man vara försiktig och inte utsätta sig för genomsnittliga ljudnivåer över 80 dB (A) under sin arbetsdag. Impulsljud, till exempel slagljud är speciellt riskabla. Det kan räcka med enstaka, tillräckligt starka knallar för att man ska få en bestående hörselskada.

Risken för hörselskada beror på hur starkt bullret är och på den tid man blir utsatt för bullret. Om ljudnivån till exempel ökar från 85 till 88 dB (A), måste man halvera den tid man blir utsatt för bullret för att risken att få en hörselskada ska vara oförändrad.

Ljudnivå och decibel

Bullertermometern, exempel på ljudnivåer

Hörselundersökning

Om du i ditt arbete blir utsatt för ljud som kan skada hörseln, ska arbetsgivaren erbjuda dig hörselundersökningar. De ska göras med jämna mellanrum. Varje gång du är på en undersökning blir det en påminnelse om vilka risker som finns och hur viktigt det är med god hörselhälsa. Både för dig som arbetstagare och för din arbetsgivare.

Även om du som arbetstagare inte utsätts för ljudnivåer som kan vara skadliga, men ändå upplever att du har problem med hörseln, kan det vara aktuellt att kontrollera den. Det kan vara ett underlag för en riskbedömning, eller för att anpassa din arbetssituation.

Störande buller

Buller påverkar oss på flera sätt

Hur buller påverkar oss beror på ett komplicerat samspel mellan många faktorer. En faktor är hur starkt bullret är och vilka frekvenser det innehåller men också hur det varierar med tiden. Andra faktorer är hur förutsägbart det är, hur svår och koncentrationskrävande arbetsuppgiften är samt om bullret upplevs som att det är nödvändigt eller inte. Vi påverkas olika beroende på om vi är trötta eller utvilade, ledsna eller glada, stressade eller i balans.

Buller kan öka olycksrisken och leda till trötthet

Risken för olyckor ökar i en bullrig miljö. Det blir svårare att höra och korrekt uppfatta tal. Det kan leda till att en muntlig instruktion missförstås, vilket i sin tur kan leda till att en olycka inträffar. Det blir också svårare att uppfatta varningssignaler och andra viktiga ljud till exempel ljud från ett fordon som närmar sig.

Buller kan störa koncentrationen och göra arbetsuppgifterna mer ansträngande och tröttande. Det kan i sin tur leda till att man presterar sämre och till att kvalitén sjunker på det arbete man utför.

Buller kan bidra till stress

Ljud i arbetsmiljön kan vara en stressfaktor även om ljudnivån inte är så hög att det finns risk för hörselskada. Man kan till exempel bli störd av andras tal och telefonsamtal, musik, barnskrik, trafikbuller, ventilationsljud, ringande telefoner och buller från kontorsmaskiner. De effekter som uppstår beror dock oftast på en kombination av bullerstörningen och andra faktorer. Störande och stressande buller kan även påverka kroppen på olika sätt, till exempel ge ökad hjärtfrekvens, förhöjt blodtryck och utsöndring av stresshormoner.

Särskilt drabbade av dålig ljudmiljö

Läs mer om störande buller i rapporten Störande buller i arbetslivet.

Störande buller i arbetslivet (RAP 2013:3), kunskapssammanställning