Huvudsakliga risker för gravida och ammande arbetstagare

Det kan finnas särskilda risker i arbetsmiljön för den som är gravid eller ammar. Kända eller misstänkta riskfaktorer finns angivna i föreskrifterna om gravida och ammande arbetstagare (AFS 2007:5).

Föreskrifterna gäller så snart en arbetstagare har berättat för arbetsgivaren om sin graviditet.

Gravida och ammande arbetstagare (AFS 2007:5), föreskrifter

Förekomsten av en riskfaktor i arbetsmiljön betyder inte att den alltid medför risk. Det är den faktiska exponeringen som är avgörande. Det kan vara nödvändigt att anlita sakkunnig hjälp från företagshälsovård, arbets- och miljömedicinsk klinik eller annan expertis inom medicin eller arbetsmiljö vid bedömningen. Det är viktigt att den individuella utredningen inte drar ut på tiden.

Faktorer som kan innebära risker i arbetsmiljön för gravida och ammande

På våra ämnessidor kan du läsa om faktorer som kan innebära risker för gravida och ammande arbetstagare:

Buller

Vibrationer

Temperatur och klimat

Arbetsställning och belastning

Biologiska ämnen kan medföra risker. Också andra smittor än rubella och toxoplasma behöver beaktas.

Sjukdomar, smitta och mikrobiologiska risker

Arbetsförhållanden som kan medföra eller har medfört psykisk uttröttning, starka psykiska påfrestningar, våld, hot eller kränkande särbehandling kan innebära särskilda risker för gravida arbetstagare. Läs mer på våra sidor om dessa ämnen.

Psykisk ohälsa, stress, hot och våld

Ytterligare faktorer som kan innebära risker är:

• joniserande och icke joniserande strålning
• kemiska ämnen, särskilt cancerframkallande, mutagena, reproduktionsstörande eller organtoxiska ämnen, kvicksilver och kvicksilverföreningar, cytostatika, kolmonoxid och kemiska ämnen som tas upp genom huden
• vissa processer där det uppkommer cancerframkallande ämnen
• gruvarbete under jord.

För de arbetsmiljöfaktorer som nämns ovan finns regler i våra föreskrifter. Gravida och ammande arbetstagare kan i de flesta fall få en riskfri arbetsmiljö genom att dessa arbetsmiljöregler följs nog­grant. Syftet med våra regler är att arbets­miljön ska vara så bra att alla ska kunna arbeta utan risk för att bli skadad eller sjuk: kvinnor och män, äldre och yngre – och gravida.

Förbjudna arbeten

Vissa kemiska ämnen och andra faktorer kan vara mer skadliga för fostret än för modern. Därför är vissa arbeten med riskfylld exponering förbjudna för gravida enligt särskilda föreskrifter.

Förbjudna arbeten finns i föreskrifterna om gravida och ammande arbetstagare (AFS 2007:5). Läs mer under blyarbete (8 §). Bly kan lagras i skelettet så exponering före graviditet kan ha betydelse för risken.

Gravida och ammande arbetstagare (AFS 2007:5), föreskrifter

Andra föreskrifter som tar upp riskfyllda arbeten för gravida

Det finns flera andra föreskrifter som är relevanta för gravida och ammande arbetstagare som arbetar med särskilda uppgifter.

Berg- och gruvarbete (AFS 2010:1), föreskrifter

Dykeriarbete (AFS 2010:16), föreskrifter

Smittrisker (AFS 2018:4), föreskrifter

Rök- och kemdykning (AFS 2007:7), föreskrifter

För verksamhet med joniserande strålning finns det särskilda regler som gäller för gravida arbetstagare och arbetstagare som ammar.

Se kapitel 4, paragraf 7-11, strålskyddslagen (2018:396). Gravida arbetstagare har rätt att omplaceras så att stråldosen blir så liten som möjligt.

Strålskyddslag (2018:396), Riksdagens webbplats, öppnas i nytt fönster

Nattarbete

Du som arbetsgivare får inte sysselsätta en arbetstagare som är gravid eller har fött barn högst 14 veckor tidigare i nattarbete, om ett läkarintyg visar att arbetet skulle vara skadligt för arbetstagarens hälsa eller säkerhet. Du som är arbetsgivare ska erbjuda arbete under dagtid där det är möjligt.

Arbetsgivaren ansvarar för att en individuell riskbedömning görs

Du som är arbetsgivare har ansvar för att en individuell risk­bedömning av arbets­miljön görs om det på arbets­platsen finns någon eller några av de kända eller misstänkta risk­faktorer som anges i föreskrifterna om gravida och ammande arbetstagare (AFS 2007:5). Risk­bedömningen ska göras så snart arbets­tagaren har berättat för dig om sin graviditet.

Riskbedömningar är en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet (AFS 2001:1) som du ansvarar för. När du sedan står inför uppgiften att utföra en individuell riskbedömning har ni redan kunskap om hur arbetsmiljön ser ut när det gäller risker vid graviditeter.

Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1), föreskrifter

Om ni behöver kan ni anlita sakkunnig hjälp från företagshälsovård, yrkesmedicinsk klinik eller annan expertis inom medicin eller arbetsmiljö vid bedömningen.

De förebyggande insatserna ska göras i tre steg. Läs mer på sidan Förebyggande. Om du kommer fram till att det inte går att ta bort risker i arbetsmiljön eller att låta kvinnan utföra andra arbetsuppgifter får den gravida arbetstagaren inte arbeta kvar. Du måste då dokumentera skälen till varför ni inte kunnat ta bort risker i arbetsmiljön eller givit kvinnan andra arbetsuppgifter.

Frågan om ersättning till kvinnan vid denna form av nödvändig ledighet regleras i lagen om allmän försäkring. Den lokala försäkringskassan avgör om graviditetspenning kan beviljas. Även om kvinnan är utredd av sakkunnig hjälp från företagshälsovård eller arbets- och miljömedicinsk klinik ska du fylla i dokumentationen.

Försäkringskassans webbplats, öppnas i nytt fönster

Läs mer om vilka risker i arbetsmiljön som ska utredas och bedömas under huvudsakliga risker ovan. Där står också om arbeten som är förbjudna för gravida arbetstagare.

Förebyggande insatser för att gravida kan vara kvar i arbete

Många studier visar att förvärvsarbete under graviditeten är positivt för hälsan. Därför är det viktigt att kvinnan kan vara kvar i sitt arbete så länge som möjligt under graviditeten. Det förebyggande arbetet genomförs i tre steg.

Steg 1: Förändringar i arbetsmiljön

Arbetsgivaren ska i första hand göra förändringar i arbetsmiljön, så att den skadliga exponeringen upphör. Det kan till exempel vara åtgärder mot buller och andra stressfaktorer, installation av lyfthjälpmedel, utbyte av ett farligt ämne mot ett mindre farligt, åtgärder mot luftföroreningar, förändring av eller uteslutning av vissa arbetsmoment för den som är gravid. På varje arbetsplats måste man hitta egna lösningar anpassade till den aktuella situationen för att skapa en arbetsmiljö utan risker.

Steg 2: Omplacering

Om det inte är möjligt att göra förändringar så att den skadliga exponeringen upphör ska arbetsgivaren erbjuda omplacering till riskfria arbetsuppgifter.

Steg 3: Ledighet

Om arbetsgivaren inte kan göra förändringar i arbetsmiljön eller ge den gravida andra arbetsuppgifter, så får kvinnan inte vara kvar i arbetet så länge risken finns kvar.

Läs mer hos Försäkringskassan vilken ersättning den gravida kvinnan kan få:

Försäkringskassans webbplats, öppnas i nytt fönster

Arbetsgivaren måste dokumentera skälen till varför man inte kunnat göra förändringar i arbetsmiljön eller ge den gravida andra arbetsuppgifter. Arbetsgivaren ska också kontinuerligt pröva möjligheterna att göra förbättringar i arbetsmiljön, och även ta vara på alla tillfällen till omplacering. Detta för att kvinnan ska kunna återgå till arbetet.

Information till dig som väntar barn

Informationsblad från Försäkringskassan och Arbetsmiljöverket, pdf, öppnas i nytt fönster

Egenföretagare har också rätt till graviditetspenning

Även egenföretagare som inte kan åtgärda arbetsmiljörisker omfattas av rätten till graviditetspenning. Det är Försäkringskassan som avgör om graviditetspenning kan beviljas. Eftersom det inte finns någon arbetsgivare ska det finnas ett intyg från sakkunnig på arbets- och miljömedicinsk klinik om att arbetet medför en oacceptabel risk för att beslut om graviditetspenning ska kunna tas.