Systematiskt arbetsmiljöarbete

För att arbeta systematiskt med arbetsmiljön måste arbetsgivaren

• upprätta en arbetsmiljöpolicy som beskriver målet för arbetsmiljöarbetet och hur man ska nå dit
• informera alla om policyn
• göra en tydlig fördelning av arbetsmiljöuppgifterna
• se till att alla som ska delta i arbetsmiljöarbetet får kunskaper kontinuerligt
• undersöka arbetsförhållandena
• bedöma identifierade risker
• åtgärda risker som kommit fram
• ta fram handlingsplaner för åtgärder som inte genomförs genast
• följa upp och utvärdera det arbetsmiljöarbete som dokumenteras.

Läs mer på vår sida om systematiskt arbetsmiljöarbete.

Arbeta med arbetsmiljön

När man undersöker arbetsförhållandena kan checklistor vara en hjälp. Checklistor som TilThermometern och PTAI (Patient transfer assessment instrument) är verktyg som du kan använda för att bedöma dels hjälpmedelsbehov, dels belastning vid förflyttningar.

TilThermometer, checklista, öppnas i nytt fönster

Bedöm arbetstagares belastning vid personförflyttning PTAI, checklista, pdf, öppnas i nytt fönster

Arbetsgivaren måste alltid göra en riskbedömning av de olika arbetssituationerna enligt föreskrifterna, AFS 2018:4 Smittrisker. Riskbedömningen ligger sedan till grund för vilka åtgärder som ska vidtas. För att minska risken för att personalen ska bli smittad vid kontakter med patienter finns det särskilda regler för god vårdhygienisk arbetsmiljöpraxis.

På ämnessidan om mikrobiologiska arbetsmiljörisker kan du läsa mer om beredskap mot smitta, skydd mot blodsmitta, till exempel i samband med stickskador samt om risker för gravida.

Sjukdomar, smitta och mikrobiologiska risker

Smittrisker (AFS 2018:4), föreskrifter

Kunskap och kompetens för att arbeta riskfritt

Alla arbetstagare ska ha tillräcklig kunskap och kompetens för att kunna arbeta så riskfritt som möjligt. Det innebär att de ska känna till vilka risker som finns och hur de kan skapa en god arbetsmiljö. Kunskap om lämpliga arbetsställningar och förflyttningar behöver förnyas och fördjupas regelbundet. Omfattningen av utbildningen beror på de risker som finns och arbetstagarnas tidigare kunskaper och erfarenheter. Möjlighet att praktiskt träna förflyttningar är viktigt för att säkerställa att arbetstagarna kan använda en skonsam arbetsteknik.

När ny teknik och nya arbetsmetoder införs måste det också finnas tid för personalen att lära sig det nya. Det gäller även nya dataprogram och ny medicinsk teknik. 

Även arbetsgivaren behöver ha tillräcklig kunskap och kompetens för att skapa och bibehålla en bra och säker arbetsmiljö. 

Arbetsutrustning ska finnas för att underlätta arbetet

Arbetsutrustning eller hjälpmedel ska finnas för att underlätta arbetet. Det är därför viktigt att utrustningen är användbar, tillgänglig och anpassad till verksamhetens krav. 

Alla som använder hjälpmedel vid förflyttningar måste kunna använda dem på ett säkert sätt. Till vissa situationer behöver det finnas särskilda instruktioner och rutiner för hur personalen ska göra och vilken utrustning som ska användas. Det kan till exempel vara när en patient har ramlat eller om en patient är mycket överviktig.

Det måste finnas tillräckligt med arbetsutrymme

Det måste finnas tillräckligt med fritt utrymme för skonsamma arbetsrörelser och för att använda arbetsutrustning och hjälpmedel. För arbetstagaren behövs ett fritt utrymme på 0,8 meter vid exempelvis sängen eller toalettstolen för arbetsmoment som innebär kraftutövning, som att skjuta eller dra något eller att huka sig. Läs mer om utrymmesbehov på sidan om omsorg och sociala tjänster.

Omsorg och sociala tjänster

Säkra personförflyttningar inom hälso- och sjukvård samt omsorg

Myndigheten för arbetsmiljökunskap har tagit fram en guide till hur man kan arbeta för att skapa säkra personförflyttningar. Den beskriver hur arbetsgivare, arbetstagare och skyddsombud tillsammans kan arbeta för att personförflyttningar sker säkert. Tyngdpunkten ligger på det praktiska arbetet.

Guiden har sin utgångspunkt i det systematiska arbetsmiljöarbetet och ger särskild kunskap om hur man kan utföra riskbedömningar som handlar om personförflyttningar. Det finns också vägledning om åtgärder på individ-, grupp- och/eller organisationsnivå. ”

Myndigheten för arbetsmiljökunskap, extern webbplats, öppnas i nytt fönster

Företagshälsovården kan vara en resurs i det förebyggande arbetet

En bra resurs i det förebyggande arbetsmiljöarbetet är företagshälsovården. De har en bred kompetens inom olika områden och kan hjälpa till med riskbedömningar, men även åtgärder som till exempel utbildningar i ergonomi. När företagshälsovården anlitas för utbildning är det viktigt att det finns tid och möjlighet för deltagarna att praktiskt träna arbetsrörelser under utbildningen, men även att deltagarna får handledning i att tillämpa ett skonsamt arbetssätt i det dagliga arbetet.

Det är viktigt att uppmärksamma tillbud

Tillbud, det vill säga när en olycka varit nära att inträffa, är viktiga att registrera och prata om så att de går att åtgärda innan en allvarlig skada uppstår. Tillbud är något man kan lära av för att bli bättre på att arbeta säkert. Läs mer om säkerhetskultur. Det är också en god idé att ta upp arbetsmiljöfrågor på varje personalmöte.

Rutiner för hjälp och stöd när något har hänt

Efter en olycka eller en traumatisk händelse är det viktigt att medarbetaren och eventuellt kollegorna får tillgång till krisstöd för att komma i psykisk och fysisk balans igen. Det kan vara viktigt att arbetsgivaren återigen erbjuder krisstöd en tid efter händelsen. Då kan ofta den drabbade bättre bedöma sin situation. Företagshälsovården kan hjälpa till med krisstöd.

Det ska finnas rutiner för hur en anställd snabbt ska kunna begära och få hjälp om han eller hon blir utsatt för våld eller hot.

Anmäl arbetsolyckor och allvarliga tillbud till Arbetsmiljöverket på www.anmalarbetsskada.se. Där kan du även anmäla arbetsskador till Försäkringskassan. 

Anmäl arbetsskada, öppnas i nytt fönster