Det är särskilt viktigt med god hand­hygien och att känna till vad man ska göra för att undvika smitta. Tvätta händerna efter smutsigt arbete och tänk på att aldrig stoppa fingrarna i munnen innan du tvättat händerna. Skydds­utrustning som handskar ska användas när det behövs och alltid vid kontakt med kropps­vätskor.

Arbetsgivaren ska veta vilka smitt­risker som kan finnas på arbets­platsen och vidta de åtgärder som krävs för att förebygga att arbets­tagarna utsätts för smitta. Arbetsgivaren ska också se till att alla följer givna instruktioner. 

Ja, använda kanyler och vassa föremål ska genast läggas i en behållare för smittförande/stickande och skärande avfall. Vassa föremål ska vara försedda med ett stick­skydd. Skydds­hylsan på kanylen ska inte sättas tillbaka. 

Enligt 15 § i föreskrifterna om cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt (AFS 2005:5) ska behållaren märkas så att det framgår att den innehåller avfall från läkemedel.

Cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt (AFS 2005:5), föreskrifter

Om behållaren innehåller avfall med cytostatika eller andra cyto­toxiska läkemedel kan märkningen utformas: ”Läkemedelsavfall: cytostatika/cytotoxiska läkemedel”. 

Innehåller behållaren avfall från läkemedel som medför risk för överkänslighet kan märkningen utformas: ”Läkemedels­avfall: risk för över­känslighet”. 

Benämningen ”riskavfall” finns inte kvar i avfalls­förordningen SFS 2001:1063 och har i och med detta mist sin juridiska betydelse. 

Tidigare har rapporterats om en ökad risk för missfall, och möjligen även för miss­bildningar, hos sjukvårds­personal som exponerats för anestesi­gaser. Exponerings­nivåerna är idag avsevärt lägre, och nyare studier har inte visat samma risker. Kunskapen om effekter av nyare anestesi­medel är ofullständig. Eftersom negativa graviditets­effekter inte helt kan uteslutas bör exponeringen minimeras.

Din arbetsgivare ska göra en individuell riskbedömning när du berättar att du är gravid. Om bedömningen visar att exponeringen är av sådan omfattning så att det innebär en risk för dig så ska du omplaceras till ett annat arbete. 

I våra föreskrifter om anestesigaser (AFS 2001:7) kan man se vilka förebyggande åtgärder som ska göras för att exponeringen ska vara så låg som möjligt. 

Anestesigaser (AFS 2001:7), föreskrifter

Mer information finns i våra föreskrifter om gravida och ammande arbetstagare (AFS 2007:5). 

Gravida och ammande arbetstagare (AFS 2007:5), föreskrifter

Om det i arbetet finns en påtaglig risk för att arbetstagare kan utsättas för våld, hot eller andra starkt psykiskt påfrestande förhållanden får arbetet inte utföras som ensamarbete.

De som arbetar inom hemsjukvården kommer i nära kontakt med enskilda personer. I vissa hem finns missbruksproblem eller psykiska sjukdomar. Arbetstagarna riskerar då att utsättas för hot, våld eller andra psykiskt påfrestande förhållanden. Det är viktigt att arbetsgivaren ser till att arbetstagarna har kunskap om hur olika psykiska sjukdomar yttrar sig och i vilka fall de utgör ett hot mot arbetstagarna. Detta kan minska arbetstagarnas eventuella rädsla eller känsla av otillräcklighet. 

Det är också viktigt att arbetsgivaren har en arbetsorganisation som ger utrymme för fortlöpande handledning och stöd. Handledning och stöd till såväl arbetsledare som arbetstagare kan lämnas av någon inom den egna arbetsorganisationen eller av någon utanför denna, till exempel företagshälsovården. 

För att underlätta samarbetet med vårdtagaren behöver arbets­givaren informera vårdtagaren om arbetsmiljö­ansvaret och vilka rutiner som gäller.

Se även våra föreskrifter om ensamarbete (AFS 1982:3).

Ensamarbete (AFS 1982:3), föreskrifter

Om du blir slagen av en patient ska du vända dig till din arbetsgivare för att få hjälp. Om arbetsgivaren inte själv kan ordna med detta, till exempel krisstöd, bör ni tillsammans kontakta företagshälsovården. Det är viktigt att ni gemensamt pratar igenom hur ni ska förebygga att en liknande skada händer på nytt. Glöm inte heller att anmäla det inträffade som en arbetsskada.

Läs mer i våra regler: 

Våld och hot i arbetsmiljön (AFS 1993:2), föreskrifter

Första hjälpen och krisstöd (AFS 1999:7), föreskrifter

Det beror på vilken typ av vårdavdelning det rör sig om. Om man inte kan få godtagbar säkerhet, är det inte lämpligt. Ibland kan man ordna säkerheten genom att personalen kan larma annan instans om hjälp, till exempel arbetsledare, annan avdelning eller väktare. Det är viktigt att försäkra sig om att det finns någon som kan besvara larmet och att se till att man kan få nödvändig hjälp inom rimlig tid.

Upplåtare av tekniska hjälpmedel som till exempel eldrivna sängar eller syrgasaggregat har också ett arbetsmiljöansvar vid sidan av arbetsgivaren. De bruksanvisningar som behövs ska följa med när hjälpmedlet avlämnas. 

Tekniska hjälpmedel ska också vara tydligt märkta med uppgifter som är av betydelse för att förebygga ohälsa och olycksfall, till exempel om vad som kan hända om utrustningen används felaktigt. 

Arbets­tagare som hjälper vårdtagare vid förflyttningar behöver ett arbets­utrymme på minst 0,8 meter för att göra en tyngd­överföring (ta kraften från benmusklerna) eller för att huka och böja sig ned. Det gäller till exempel vid sidan av sängen när en vårdtagare behöver hjälp att förflytta sig i eller ur sängen. 

Det ska vara enkelt att manövrera ett hjälp­medel. Hur mycket utrymme som krävs beror på vilket hjälp­medel som används.

En rullstol behöver vanligtvis ett utrymme på 1,3 meter för att svänga runt och en el-rullstol behöver 1,5 meter.

Även dörröppningar ska vara tillräckligt breda så att hjälpmedlet får plats. Minst 0,9 meter fri bredd i öppningen behövs.

Ett fritt utrymme på 2 meter bredvid sängen ger tillräckligt med plats för att använda en normalstor mobil lyft. 0,8 meter fritt vid sängens andra sida ger i allmänhet tillräckligt arbetsutrymme. 

Exempel på planlösning: 

När en taklyft används ska det finnas plats för att ställa en rullstol bredvid sängen och det fria arbetsutrymmet ska vara minst 0,8 meter bakom och framför rullstolen och 0,6 meter bredvid rullstolen. Vid sidan av sängen ska det alltså vara minst 1,4 meter fritt beroende på rullstolstyp. Detta är också det mått som rekommenderas i boken Bygg ikapp handikapp (AB Svensk Byggtjänst och Hjälpmedelsinstitutet). På sängens andra sida bör det finnas ett fritt arbetsutrymme på minst 0,8 meter. 

Olyckor där både arbets­tagare och vård­tagare skadar sig sker ofta i samband med toalett­besök. Därför är det viktigt att arbetsmiljön i toaletter ordnas så att skador och olycks­fall minimeras. Det ska finnas tillräckligt utrymme att svänga runt och manövrera de hjälp­medel som behövs. Det ska finnas tillräckligt med arbets­utrymme runt toalett­stolen för arbets­tagare att hjälpa till. Ofta behöver också arbets­tagare hjälpa till vid dusch, så även där ska tillräckligt arbets­utrymme finnas.

Det är den boendes behov av hjälpare och hjälp­medel som påverkar måttet. Om det behövs en hjälpare på båda sidorna, eller om en person har en funktions­nedsättning som gör att hon eller han endast kan flytta sig åt ena hållet, behövs det fria utrymmet på båda sidorna.

Exempel på olika mått: 

• 0,8 m – är det fria mått som normalt behövs för arbete som innebär kraftutövning eller att man måste böja sig, det vill säga för en hjälpare som arbetar vid toalettstolen.
• 0, 9 m – en rullstolsburen person kan själv köra in rullstolen vid sidan av toalettstolen och flytta över till toaletten.
• 1,0 m – måttet ger utrymme för hjälpare att dra in en rullstol vid sidan av toalettstolen och sedan passera förbi.

Enligt arbetsmiljöreglerna finns det inga generella krav på att det ska få plats en duschvagn i hygienutrymmen. Däremot ska det finnas tillräckligt med utrymme att arbeta på båda sidor om duschvagnen om en sådan används. Det ska också finnas plats för att arbeta vid duschvagnen i vårdrummet när överflyttning sker samt att manövrera den till och från hygienutrymmet.

Arbetsmiljöverkets krav är att det alltid ska finnas tillräckligt med plats för arbetstagare att arbeta på ett för kroppen ergonomiskt bra sätt, oavsett om duschvagn används eller inte.