Påfrestande fysisk belastning

Arbetssjukdomar orsakade av belastning stod för en tredjedel av de sjukdomar som anmäldes 2008–2013 inom hälso- och sjukvården. 

Det är vanligt att vårdpersonal måste arbeta i påfrestande arbetsställningar under långa perioder, särskilt när det är viktigt att se bra som vid såromläggning, tandvård och operation. Det förekommer även långvarigt sittande framför bildskärmar. Dåliga synförhållanden påverkar arbetsställningen negativt och kan leda till besvär i nacke och rygg. Besvär i axlar och skuldror kan man få om man arbetar ofta och länge med armarna långt från kroppen som till exempel vid ultraljudsundersökning. 

Arbetet kan också vara tungt och påfrestande när patienter behöver hjälp att förflytta sig, till exempel i eller upp ur sängen samt vid toalettbesök. Sådana förflyttningar är en vanlig orsak till att drabbas av besvär i axlar, armar, rygg och nacke. Att hjälpa patienter som har dålig balans och är svaga i benen kan också innebära risker för olycksfall. Om det är trångt i rum och på toaletter ökar belastningen på skuldror och rygg då det inte finns plats att röra sig fritt eller använda hjälpmedel.

Läs mer om utrymme för personal och hjälpmedel.

Förebyggande insatser inom omsorg och sociala tjänster

Läs mer om risker för belastningsbesvär på vår ämnesrelaterade sida om ergonomi.

Arbetsställning och belastning - ergonomi

Sociala och organisatoriska påfrestningar

Skiftarbete, oregelbundna tider, hög arbetsbelastning, samarbetsproblem och konflikter samt ständiga förändringar ökar de psykiska och fysiska påfrestningarna.

Hög arbetsbelastning uppkommer när resurserna inte räcker för att möta kraven i arbetet, det vill säga organisatoriska brister. Ständiga överbeläggningar är en orsak till en hög arbetsbelastning bland vårdpersonal. Krav på ökad effektivitet och besparingar har ökat arbetsbelastningen i form av ett högt tempo och en stor arbetsmängd. Det är svårt att få tid till återhämtning och reflektion.

Olika slag av bildskärmar övervakar och skickar information som behöver tolkas. Stora och små beslut behöver tas hela tiden. System som är krångliga att använda och som inte motsvarar verksamhetens krav påverkar arbetsbelastningen för användarna. Allt detta bidrar till en hög kognitiv belastning och kan leda till stress. Läs mer på de ämnesrelaterade sidorna om stress respektive dator- och bildskärmsarbete.

Psykisk ohälsa, stress, hot och våld

Dator- och bildskärmsarbete

Våld och hot

Risker för våld och hot förekommer inom vården. Några som löper särskilt hög risk är personal inom akutmottagningar, psykiatrisk och geriatrisk vård och ambulansverksamhet. Hot- och våldssituationer får inte accepteras som en del i arbetet. De ska rapporteras till närmaste chef så att han eller hon kan vidta förebyggande åtgärder. 

Läs mer om risker för våld och hot under den ämnesrelaterade sidan om hot och våld.

Hot och våld

Smitta

Under de senaste åren har smitta inom vården blivit ett allt större problem. Vid allt vårdarbete finns det risk för smitta eftersom personalen kommer i nära kontakt med andra människor. Risken är extra hög vid arbeten där man hanterar smittämnen eller smittat material, eller när man hanterar använda sprutor och kanyler. Läs mer om smitta och hygien på den ämnesrelaterade sidan om mikrobiologiska arbetsmiljörisker. 

Smitta, sjukdomar och mikrobiologiska risker