Hudbesvär och hudskador

Din hud kan skadas när den utsätts för kemiska ämnen eller allergiframkallande ämnen eller våtarbete. Skadad hud kan bli ett hinder i ditt arbete och i ditt vardagsliv. Du kan förebygga hudskador genom att se till att minimera din hudexponering för skadliga ämnen. Det är också av betydelse att du vårdar din hud om den blir torr.

Bild på hand med eksem

Informationen på denna sida kan vara inaktuell efter den 1 januari 2025

Arbetsmiljöverket har gjort om sina regler. Det betyder att  informationen på den här sidan kan vara inaktuell efter den 1 januari 2025.

I Arbetsmiljöverkets paragrafnyckel kan du se var paragraferna i de föreskrifter som gäller till och med den 31 december 2024, har hamnat i de 15 nya föreskrifter som träder i kraft den 1 januari 2025.

Paragrafnyckel 

Stödjande material till våra nya föreskrifter:

Stöd och verktyg för ditt arbetsmiljöarbete

Hudskador och hudsjukdomar är den tredje vanligaste orsaken bland anmälda arbetssjukdomar. De orsakar stora ekonomiska förluster genom långa sjukskrivningar, både för den drabbade individen och för samhället. Hudskador kan ge personligt lidande och påverkar hur du kan leva ditt liv.

Handeksem vanligaste hudsjukdomen

Handeksem är den vanligaste arbetsrelaterade hudsjukdomen. Kvinnor drabbas betydligt oftare än män. Handeksem är vanligast hos unga kvinnor.

Många kemikalier kan påverka hudens yta medan andra tränger längre in i huden. Många kemikalier kan gå igenom huden, nå in i kroppen och skada inre organ. Hudskador kan uppstå genast eller med fördröjning. När skadan inte blir synlig omedelbart, kan det vara svårt att inse sambandet mellan den exponering som du tidigare utsatts för och den skada som syns efter en tid.

Arbetsgivaren ska undersöka och bedöma risker i verksamheten

Arbetsgivaren är skyldig att göra en riskbedömning av verksamheten på arbetsstället. I riskbedömningen går man igenom vilka risker som finns i arbetet och vilka åtgärder som behövs för att minimera riskerna. Resultatet av riskbedömningen ska dokumenteras och finnas tillgängligt för personalen samt för Arbetsmiljöinspektörer.

Det är arbetsgivaren som ska förse dig med den personliga skyddsutrustning som man i riskbedömningen kommit fram till att du behöver.

Personlig skyddsutrustning

Använd dig av informationen i säkerhetsdatabladet

För varje hälsofarlig produkt som finns på arbetsstället, ska det finnas ett säkerhetsdatablad från leverantören. Reglerna om säkerhetsdatablad finns i Reach-förordningen. Där finns också krav på producenten att lämna annan information om sådan är nödvändig för att användaren ska kunna avgöra vilka riskbegränsande åtgärder som behövs. Säkerhetsdatabladet tar upp

  • vilka risker som finns med kemikalien
  • vilka skyddsåtgärder som krävs
  • vilka hälsofarliga ämnen som ingår i kemikalien
  • vilka farliga egenskaper kemikalien har.

Med utgångspunkt från säkerhetsdatabladen och från hur det ser ut på den egna arbetsplatsen, ska arbetsgivaren lämna hanterings- och skyddsinstruktioner till personalen, som beskriver hur man ska utföra riskfyllda arbetsmoment. Där ska framgå om man behöver skydda sig mot hudexponering.

Kemiska produkter ska vara märkta om de kan skada huden eller är allergiframkallande. Informationen i märkning och i säkerhetsdatablad är dock ofta ofullständig.

Du som är allergisk ska undvika yrken där du riskerar att bli sjuk

Det är viktigt att du som är allergiker redan när du gör ditt yrkesval försöker undvika att hamna i ett arbete där du riskerar att bli sjuk. Information om yrken där risker finns att drabbas av hälsoskador via hudkontakt, finns på webbplatsen jobbafrisk.se. Där ges råd om yrkesval och information om risker för att få astma och eksem i olika arbeten.

Jobba Frisks webbplats, öppnas i nytt fönster

Hindra att din hud skadas

Det bästa sättet för dig att undgå hudskada är att undvika eller byta ut frätande, irriterande och allergiframkallande ämnen. Det allra bästa är om det går att byta till ämnen som saknar dessa skadliga egenskaper.

Du kan minimera våtarbete som innebär mycket hudkontakt med tvål och vatten, rengöringsmedel, oljor, lösningsmedel och livsmedel. Våtarbete är en vanlig orsak till handeksem.

Om det inte går att byta ut ett ämne som skadar huden, kan exponeringen minskas genom att man väljer bättre tekniska lösningar och arbetssätt. Nyare utrustning ger i bästa fall mindre risk för exponering.

Finns det ändå risk för hudkontakt, måste du använda personlig skyddsutrustning. Det är arbetsgivaren som håller dig med den.

Oavsett vilka åtgärder som arbetsgivare och arbetstagare kommer överens om gäller det att planera arbetet väl. Om ändringar sker i arbetet måste arbetsgivaren göra en ny riskbedömning.

Viktigt med tvättmöjligheter och hudvård

Det är viktigt att du snabbt kan skölja bort ämnen som kommit på huden. För en del ämnen är det inte tillräckligt att enbart skölja med vatten, utan man måste också använda något rengöringsmedel, till exempel flytande tvål.

Nöddusch och ögonspolning ska vara lätt tillgängliga vid arbeten med skadliga kemikalier.

Om du jobbar med frätande ämnen är det särskilt viktigt att sköljningen med vatten påbörjas omedelbart och pågår under lång tid. Vid stänk i ögonen från frätande ämnen är kravet minst 15 minuters spolning. Nöddusch och möjlighet att spola ögonen måste finnas nära där du utför arbeten med frätande ämnen. Det finns speciella spolvätskor som har visat sig vara effektiva för behandling av akut exponering för fluorvätesyra och andra starka syror och baser. Läs mer om det på vår kunskapssammanställning om spolarvätskor.

Spolvätskor för behandling av akut exponering för fluorvätesyra och andra starka syror och baser, pdf, öppnas i nytt fönster

Sköt om din hud: tvätta – torka – smörj

Du kan förebygga handeksem genom att vårda din hud. Det är viktigt att du har god handhygien, det vill säga att du tvättar dina händer ofta. Tvätta huden med mild oparfymerad tvål och ljummet vatten. Handsprit som innehåller återfuktande ämnen (till exempel glycerol) kan vara mer skonsamt än tvål och vatten. Torka händerna noga, även mellan fingrarna. Ha inte ringar på dig i vått och smutsigt arbete, eftersom smuts och fukt under ringar kan irritera huden.

Återfetta huden genom att smörja in med hudkräm så ofta som det är praktiskt möjligt. Efter varje arbetspass, efter arbetsdagens slut och till natten är en god rekommendation. Använd inte hudkräm omedelbart innan du sätter på dig skyddshandskar.

Välj hudrengöringsmedel och hudkräm som är fria från parfym. Konserveringsmedlet i hudkrämen ska vara ett som är känt för att inte så lätt framkalla allergi. Det är arbetsgivaren som ska förse dig med lämpliga tvålar och hudkrämer.

Så kallade barriärkrämer skyddar inte huden, men kan underlätta rengöring av nedsmutsad hud.

Använd personlig skyddsutrustning vid behov

Om du inte kan undvika hudkontakt med irriterande ämnen eller allergener, ska du använda personlig skyddsutrustning.

Den personliga skyddsutrustning som bidrar till att skydda huden är främst

  • skyddshandskar
  • skyddsförkläde
  • skyddskläder
  • ansiktsskärm/skyddsvisir eller skyddsglasögon
  • skyddsskor

Det är viktigt att den personliga skyddsutrustning som du använder skyddar mot de kemikalier du jobbar med. Du kan se på märkningen vilka krav skyddsskorna uppfyller.

Skydda dina händer – använd skyddshandskar med bomullsvantar inuti

Händerna är den del av din kropp som är mest utsatt för kemikalier. Det är därför väldigt viktigt att du använder skyddshandskar av rätt material, storlek och passform. Kontrollera märkningen i handskarna, så kallade piktogram, för att visa vad de skyddar mot. Ta reda på vilket material som handsken ska vara gjord av för att skydda mot det ämne du ska använda. Ta hänsyn till även andra risker som handsken ska kunna motstå som nötning, genomskärning, rivhållfasthet, punktering, kyla eller hetta. Olika handskyddsmaterial skyddar mot olika kemikalier. Exempelvis kan lösningsmedel gå igenom handskar av olämpligt material. Verkan av ett ämne på huden inuti en skyddshandske är ofta värre än på händer utan handskar. Handskar som används som skydd mot kemikalieblandningar ska därför bytas oftare. Ofta finns rekommendationer om handskmaterial i säkerhetsdatabladen.

När du väljer handskar finns det flera saker att tänka på:

  • Vilka kemikalier ska handskarna skydda mot?
  • Hur länge ska handskarna skydda?
  • Finns det risk att handskarna går sönder för att du jobbar med något vass, nötande eller hett/kallt?
  • Vilket är bäst, engångshandskar som du kan använda en kort stund, eller endagshandskar som du kan använda några timmar?

Det är inte meningsfullt att tvätta skyddshandskar och sedan använda dem igen. Det är inte säkert att du lyckas tvätta bort kemikalien som du använt. Handskmaterial kan stå emot kemikalien en begränsad tid. Kassera handskarna innan kemikalien börjar läcka till handskens insida. Annars kan dina händer bli intensivt utsatta.

Det är vanligt att man får kemikalier på huden när man tar av sig skyddshandskar. Ofta sker det utan att du märker det.

Skyddshandskar av plast eller syntetiskt gummi är bättre än handskar av naturgummi eller latex, som kan orsaka allvarliga allergiska reaktioner.

Man blir ofta fuktig om händerna inuti skyddshandskarna. Fukt irriterar huden. Det är därför väldigt bra att ha bomullsvantar inuti skyddshandskarna. Bomullsvanten gör det också lättare att ta på och ta av skyddshandsken.

Ögonskydd

Det är viktigt att ögonskyddet skyddar ögonen till exempel mot stänk av kemikalier, flygande partiklar, damm och skadlig strålning. Inga stänk får komma in ovanifrån, underifrån eller från sidan. Synfältet får inte försämras. Om du bär glasögon är visir (ansiktsskärm) eller skyddsglasögon med sidoskydd att föredra. Ögonskyddet ska hållas rent och tvättas av efter varje användning. Läs mer på sidorna om skyddshandskar och personlig skyddsutrustning.

Skyddshandskar

Ögon och ansiktsskydd

Frätande ämnen förekommer i många branscher

Det är viktigt att skydda dina ögon mot frätande ämnen. Frätande ämnen hanteras i vitt skilda verksamheter. De förekommer inom kemisk industri, byggnadsindustri, pappers- och massaindustri, bryggerier, mejerier och jordbruk. Frätande ämnen används vid ytbehandling, avfettning, laddning av bilbatterier, på laboratorier och i badanläggningar.

Arbeten där yrkeshudsjukdomar förekommer

  • arbete vid bad- och idrottsanläggningar
  • bilservice
  • byggnadsindustri
  • djurskötsel
  • elektronikindustri
  • fiskberedningsindustri
  • glas- och betongarbete
  • gummi- och plastvaruarbete
  • hotell- och restaurangbranschen
  • hushållsarbete och städning
  • hälso- och sjukvård, vård och omsorg
  • kemiskt processarbete
  • keramiktillverkning
  • laboratoriearbete
  • lantbruks- och växthusmiljöer
  • livsmedelsindustri
  • läkemedelsindustri
  • målnings- och golvbeläggningsarbete
  • skönhetsvård - särskilt frisörer och nagelterapeuter
  • stål-, metallverks- och gjuteriarbete
  • städarbete
  • tryckerier
  • tvätterier
  • verkstads- och byggnadsmetallarbete

Exempel på utsatta yrkeskategorier

  • bagare
  • borrare
  • djurskötare
  • el- och telemontör
  • fordons- och maskinoperatör
  • fräsare
  • garvare
  • hårfrisör
  • kallskänka
  • konditor
  • lagerarbetare
  • murare
  • målare
  • postsorterare
  • sjukvårdspersonal
  • skomakare
  • slaktare
  • snickare
  • städare
  • svarvare
  • veterinär

Regler och information om hudbesvär och hudskador

Här hittar du regler om hudbesvär och hudskador och material som kan ha koppling till det som kan hjälpa dig vidare i ditt arbetsmiljöarbete.

Föreskrifter

Användning av personlig skyddsutrustning (AFS 2001:3), föreskrifter

Bekämpningsmedel (AFS 1998:6), föreskrifter

Byggnads- och anläggningsarbete (AFS 1999:3), föreskrifter

Cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt (AFS 2005:5), föreskrifter

Frisörarbete (AFS 1985:18), föreskrifter

Första hjälpen och krisstöd (AFS 1999:7), föreskrifter

Gravida och ammande arbetstagare (AFS 2007:5), föreskrifter

Hygieniska gränsvärden (AFS 2018:1), föreskrifter

Kemiska arbetsmiljörisker (AFS 2014:43), föreskrifter

Medicinska kontroller i arbetslivet (AFS 2019:3), föreskrifter

Smittrisker (AFS 2018:4), föreskrifter

Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1), föreskrifter

Broschyrer

Akta händerna - Välj rätt skyddshandskar mot kemikalier (ADI 549), broschyr

Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här (ADI 606), broschyr

Bra arbetsmiljö för frisörer (ADI 456), broschyr

CE-märkning av personlig skyddsutrustning (ADI 469), broschyr

Ditt grundskydd mot växtskyddsmedel (ADI 643), broschyr

Ditt grundskydd mot växtskyddsmedel - dekal (ADI 641), broschyr

Ditt grundskydd mot växtskyddsmedel - affisch (ADI 642), broschyr

Eksem och hudallergi av jobbet? (ADI 418), broschyr

Jobba rätt med epoxi (ADI 150), broschyr

Kemiska risker i arbetsmiljön (ADI 296), broschyr

Ämnesrelaterade sidor

Allergirisker för nagelskulptörer och fransstylister

Personlig skyddsutrustning

Kunskapssammanställningar

Handeksem - förekomst, risker och förebyggande åtgärder med fokus på våtarbete och vissa allergiframkallande ämnen (RAP 2012:8), kunskapssammanställning

Spolvätskor för behandling av akut exponering för fluorvätesyra och andra starka syror och baser (Rapport 2010:6), pdf, kunskapssammanställning, öppnas i nytt fönster

Affischer

Målare, akta din hud - framsida, pdf, öppnas i nytt fönster

Målare, akta din hud - baksida, pdf, öppnas i nytt fönster

Fakta om huden

  • Huden är människans största organ.
  • Hos en vuxen person som väger 70 kg är huden cirka 1,8 kvadratmeter.
  • Huden är en skyddsbarriär mot omgivningen och håller kvar det livsviktiga vattnet i kroppen.
  • Huden skyddar mot mekanisk påverkan, kyla, värme, solljus, ultraviolett strålning och mot mikroorganismer.
  • Huden skyddar mot många kemikalier.
  • Huden reglerar kroppens temperatur.
  • Huden registrerar beröring, tryck, temperatur och smärta.

Senast uppdaterad 2024-12-20