Överhudens allra översta lager är hornlagret. Det består av tätt packade döda celler. Hornlagret är, genom sin uppbyggnad av tätt packade döda celler och skikt av fetter, kroppens barriär mot kemikalier. 

Läderhuden bidrar till hudens fasthet och stötdämpande effekt. Här finns talgkörtlar, hårsäckar, blodkärl, svettkörtlar och nerver. 

Underhuden innehåller mest fettceller.

Både hudens och hornlagrets tjocklek varierar mellan kroppens olika delar. Hudens tjocklek har betydelse när kemiska ämnen kommer i kontakt med huden. Risken att huden skadas kan påverkas av en persons ålder, vilken årstid det är (vintertid är inomhusluften torr) och i vilken kondition huden är. Människor är olika känsliga. Ärftliga faktorer har betydelse för vad huden tål. Kemikalier går lättare igenom hårklädd hud.

Vad är hudexponering? 

Det kallas hudexponering när en kemikalie kommer i kontakt med huden. Om du inte känner till vilka risker för hudskador som en viss kemikalie medför, ökar risken för att din hud kan bli skadad. Om du inte vet det säkraste sättet att utföra ditt arbete på, ökar också risken för exponering.

Det är viktigt att du sköter om din hud även utanför arbetstid. Det ökar dina möjligheter att hålla huden frisk.

Huden kan utsättas för kemikalier genom:

• direkt kontakt med det skadande ämnet 
• arbete i en miljö där det skadande ämnet finns i luften. Ämnet kan finnas som ånga, luftburet damm, partiklar eller som vätskedroppar. 
• att oskyddad hud kan komma i kontakt med hudskadande ämnen som finns på förorenade ytor. 

De mest utsatta delarna av din kropp är händerna – skydda dem!

Om din hud utsätts ofta för skadliga kemikalier ökar risken för skada. Många små hudskadande händelser leder till slut till en påtaglig skada. Först blir huden torr, sedan röd och irriterad, sedan kan det uppstå eksem. Våtarbete kan ge sådana skador, även om huden bara utsätts för vatten.

Tänk på att damm också kan skada huden genom att huden blir torr och narig. Skadad hud (eksem, sårskador, uttorkning, nötning) ger dåligt skydd mot skadande ämnen.

Hur koncentrerat det skadliga ämnet är, har betydelse för hur stor skadan blir.

Andra faktorer som påverkar skadans omfattning är kyla, värme och solljus. Nötning, liksom torr hud, kan irritera huden.

Våtarbete skadar din hud

Våtarbete är arbeten där framför allt händerna kommer i regelbunden kontakt med vatten eller vattenlösningar. Kontakt med livsmedelssafter är våtarbete. Våtarbete är den vanligaste orsaken till uttorkning och irritationseksem.

Två timmars daglig exponering för väta, antingen i jobbet eller på grund av många handtvättar, räknas som våtarbete. Användning av handskar (om man inte har en tunn skyddande bomullsvante inuti handsken) mer än två timmar per dag, räknas också som våtarbete. Även kortare upprepade vattenkontakter kan skada huden. Våtarbete förvärrar andra kemikaliers skadliga påverkan.

Unga kvinnor är särskilt utsatta för våtarbete i svenskt arbetsliv.

Hudupptag – vad händer i kroppen? 

Det finns hälsoskadliga kemikalier som kan tas upp i kroppen genom huden. Kemikalierna transporteras via blodet till platser i kroppen där de kan orsaka skada.

Fettlösliga ämnen tar bort din huds naturliga fettlager och ökar hudupptaget av kemikalier. Risken för hudupptag ökar också om ämnet är både fett- och vattenlösligt.

Många organiska lösningsmedel kan efter upptag genom huden ge skador på nervsystemet.

Hudskador 

Frätskador, irritationsskador och kontakteksem är vanliga hudskador. Kontakteksem kan vara irritationseksem och allergiskt kontakteksem.

Frätskador

Frätskador på huden och i ögonen är vanliga. Alkaliska kemikalier som till exempel natriumhydroxid och ammoniak är frätande. Starka syror som till exempel svavelsyra, salpetersyra och saltsyra är frätande. Alkaliska ämnen ger allvarligare skador än syror.

Irritationsskador 

Många ämnen kan ge irritationsskador på huden. När din hud är irriterad, är det ett tecken på att hudens barriärfunktion har skadats. Huden får då betydligt lättare skador av kemikalier. Många vanliga rengöringsmedel ger upphov till hudirritation.

Kontakteksem 

Alla som kommer i kontakt med ämnen som irriterar huden riskerar att få kontakteksem. Kontakteksem uppkommer på den plats på huden som utsatts för kemikalien. Kontakteksem är den vanligaste hudsjukdomen som orsakas av exponering för kemikalier. Därför måste du undvika hudkontakt med sådana ämnen. 

Mekanisk påverkan genom tryck eller friktion liksom slitage av huden, ökar risken för eksem. Slitage av huden kan orsakas av olika sorters partiklar och damm.

Eksem och hudallergi av jobbet? (ADI 418), broschyr

Irritationseksem 

Om du fortsätter att utsätta din hud för en kemikalie som kan skada huden och om huden lämnas obehandlad, kan du få irritationseksem.

Irritationseksem ger torr, narig och rodnande hud på den exponerade hudytan. Det kan också bli kliande knottror av eksemet. Ofta kommer klådan på händerna. Under en lång period innan det blir eksem, skickar kroppen varningssignaler i form av rodnad och hudirritation. Om du då avbryter exponeringen och vårdar huden, kan du hindra att eksem utvecklas. 

Besvären försvinner oftast när exponeringen upphör. Det kan räcka med ett veckoslut och/eller behandling med mjukgörande kräm för att skadan ska läka. Om huden är i god kondition, ökar motståndskraften och risken att få eksem minskar.

Om din hud utsätts för lösningsmedel (som är uttorkande och tar bort fett på hudytan) och sedan utsätts för en kortvarig kontakt med vatten eller en vattenlösning, kan det ge eksem.

Personer som har haft eksem som barn får lättare irritationseksem. Dessa personer har också en ärftlig benägenhet att utveckla allergi.

Irritationseksem drabbar ofta frisörer, städare, sjukvårdsbiträden, kockar och kallskänkor.

Exempel på ämnen som kan orsaka irritationseksem:

Alkaliska ämnen 

Till exempel soda, kalium- och natriumhydroxid, cement, kalk. 

Tvätt- och rengöringsmedel, inklusive lösningsmedel, blekmedel och oxidationsmedel 

Dessa ämnen löser upp hudens skyddande fettlager och gör huden känsligare för sådant som irriterar huden. Flytande tvätt- och rengöringsmedel innehåller dessutom ofta allergiframkallande ämnen som tensider, parfymämnen och konserveringsmedel. 

Livsmedel

Inom livsmedelsindustri och restaurangarbete utsätts många för safter från grönsaker, kött, fisk och skaldjur eller oljor i citrusfrukternas skal. Dessa kan också ge kontakteksem på grund av hudirritation och allergi. 

Skärvätskor och mineraloljor

De används inom metall- och verkstadsindustrin. De kan innehålla ämnen som kan ge både ett irritationseksem och allergiskt kontakteksem.

Hur uppkommer ett allergiskt kontakteksem?

Efter att du vid upprepade tillfällen – under en kortare tid eller i många år – har varit i kontakt med ett ämne utan att huden reagerat, kan din kropp plötsligt reagera med en allergisk reaktion. En allergi har utvecklats och du har blivit sensibiliserad. Vid varje ny kontakt med ämnet, om än i mycket små mängder, uppkommer ett allergiskt kontakteksem. Om du fått en kontaktallergi blir hela kroppen överkänslig. Allergin varar hela livet.

Eksemet visar sig först som rodnad, svullnad och vätskefyllda blåsor. Oftast kommer inte reaktionen på en gång, utan visar sig kanske 10-48 timmar efter kontakten med ämnet. Ett kroniskt allergiskt eksem liknar till utseendet ett irritationseksem med rodnad och fjällande hud. Eksem kan många gånger vara en kombination av irritationseksem och allergiskt kontakteksem. 

Det finns kemiska ämnen som kan orsaka överkänslighet efter en enda kontakt. Exempel på sådana ämnen är:

• p-fenylendiamin, som förekommer i gummiprodukter 
• hårfärger 
• diisocyanater, som förekommer vid tillverkning av plast. 

Om du får eksem av ett ämne i arbetsmiljön måste du oftast byta arbetsuppgifter. Det går inte att fortsätta exponeringen. Genom att undvika kontakt med ämnen som kan orsaka allergi och annan överkänslighet undviker du att ohälsa uppstår (primärprevention). Om överkänslighet ändå uppstår är det viktigt att undvika fortsatt kontakt med ämnet (sekundärprevention).

För närvarande finns inga effektiva botemedel mot allergi. Därför är det så viktigt att du gör ditt bästa för att hindra att du får allergi.

Allergiframkallande (sensibiliserande) ämnen som är vanliga i arbetslivet:

• nickel
• krom 
• härdplastkomponenter 
• gummikemikalier 
• färger
• kosmetika och hygieniska produkter
• träprodukter
• kolofonium (naturharts)

Nickel är den vanligaste orsaken till kontaktallergi och en av de vanligaste orsakerna till handeksem. Nickelallergi kan drabba personer som ofta kommer i kontakt med mynt, saxar, verktyg, handtag, nycklar och andra föremål som avger nickel. 

Krom finns bland annat i rostskyddsfärg, kromgarvat läder och cement. Murare och gjutare som arbetat många år utan problem, kan plötsligt få kromallergi. 

Numera tillsätts järnsulfat till cementen, för att hindra kromsalter från att lösas ut. Tillsatsen har effekt en begränsad tid, som anges på förpackningen. Krom i läder, till exempel skor och arbetshandskar, orsakar också allergi och eksem. 

Man kan också bli allergisk mot kobolt, kvicksilver och platina. 

Härdplastkomponenter som epoxi, fenol-formaldehydharts, akrylater och isocyanater är kraftigt allergiframkallande. Epoxiharts som blandas med härdare bör man vara särskilt uppmärksam på. Ohärdade komponenter används främst i lim och vissa lackfärger, förutom för framställning av plastprodukter. Vid kontakt med härdplaster, efter att de hårdnat, är risken att få kontaktallergi mot en härdplastprodukt liten. 

En person som redan är allergisk mot en viss härdplastkomponent kan få eksem av en produkt som hårdnat, eftersom den kan innehålla rester av härdplastkomponenter. 

Gummikemikalier som bland annat finns i skyddshandskar, stövlar, ansiktsmasker och slangar med mera, kan ge allergiskt kontakteksem. 

Färger finns i tyger, läder, kosmetika, bensin och gummi. 

Kosmetika och hygieniska produkter innehåller parfymer och konserveringsmedel som kan vara allergiframkallande. Det finns även luktämnen i parfymer, kryddor, tvättmedel och tvålar. Hårfärgningsmedel innehåller starkt allergiframkallande ämnen. 

Träprodukter: damm från exotiska träslag (röd ceder och palisander). 

Kolofonium (naturharts) finns till exempel i drivremmar, häftor, plåster, tejp, isoleringsband och möbelpolish. Det används också som bindemedel inom pappersindustrin.

Fler vanliga allergener i arbetslivet är formaldehyd, fotokemikalier, kemiska bekämpningsmedel, parfymämnen, eteriska oljor, komponenter i skärvätskor, korgblommiga växter och läkemedel för utvärtes bruk. 

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om hygieniska gränsvärden (AFS 2015:7) är sensibiliserande ämnen märkta med ett S.

Hygieniska gränsvärden (AFS 2018:1), föreskrifter