Genteknik – innesluten användning av GMM

Den här informationen vänder sig till dig som har verksamhet med innesluten användning av GMM. Här får du veta hur du ska göra för att anmäla din verksamhet och utreda och bedöma vilka risker den inneslutna användningen kan medföra.

Informationen på denna sida kan vara inaktuell efter den 1 januari 2025

Arbetsmiljöverket har gjort om sina regler. Det betyder att  informationen på den här sidan kan vara inaktuell efter den 1 januari 2025.

I Arbetsmiljöverkets paragrafnyckel kan du se var paragraferna i de föreskrifter som gäller till och med den 31 december 2024, har hamnat i de 15 nya föreskrifter som träder i kraft den 1 januari 2025.

Paragrafnyckel 

Stödjande material till våra nya föreskrifter:

Stöd och verktyg för ditt arbetsmiljöarbete

I genetiskt modifierade mikroorganismer (GMM) har det genetiska materialet förändrats med hjälp av vissa tekniker. Reglerna om GMM omfattar även genetiskt modifierade celler från högre organismer när de förekommer i cellkultur. Innesluten användning av GMM sker bland annat i forskningslaboratorier och i industrin för att ta fram enzymer och andra biotekniska produkter.

Här hittar du information om reglerna för innesluten användning av GMM och hur de hänger ihop med arbetsmiljöreglerna. De blanketter du behöver för att anmäla din GMM-verksamhet finns också på dessa sidor. 

All innesluten användning av GMM ska vara anmäld till Arbetsmiljöverket

Innesluten användning av GMM måste ske i en GMM-verksamhet som har anmälts till eller har tillstånd från Arbetsmiljöverket. Reglerna finns bland annat i miljöbalken, förordningen om innesluten användning av genetiskt modifierade organismer (2000:271) och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer (AFS 2011:2). 

All innesluten användning av GMM ska vara anmäld till Arbetsmiljöverket. I en del fall behövs också tillstånd. Inom EU och Sverige menar man att försiktighetsprincipen ska tillämpas för all användning av genteknik. De inhemska reglerna bygger på ett EU-direktiv, där kraven på anmälan och tillstånd finns. På sidan om anmälan och tillstånd för GMM-verksamhet finns mer information om hur du anmäler din GMM-verksamhet.

Anmälan och tillstånd för GMM-verksamhet

Användning av andra genetiskt modifierade organismer (GMO), till exempel växter eller försöksdjur, regleras av andra myndigheter än Arbetsmiljöverket. 

Innesluten användning av vattenlevande GMO, till exempel zebrafisk, regleras av Havs- och vattenmyndigheten.

Havs- och vattenmyndighetens webbplats, öppnas i nytt fönster

Innesluten användning av andra GMO än GMM och vattenlevande GMO regleras av Jordbruksverket.

Jordbruksverkets webbplats, öppnas i nytt fönster

Kliniska prövningar av GMO-läkemedel regleras av Läkemedelsverket.

Läkemedelsverkets webbplats, öppnas i nytt fönster

Vad är skillnaden mellan GMO, GMM och transgena organismer?

Genetiskt modifierade organismer (GMO) och mikroorganismer (GMM) kallas ibland för transgena, genförändrade eller genmanipulerade organismer. Andra uttryck finns också, men på de här sidorna använder vi bara uttrycken GMO och GMM. Ibland kan GMO som är växter kallas för GM-växter och GMO som är djur kallas för GM-djur. Du kan läsa mer om lagstiftningens definition av GMM på sidan Lagstiftning och definitioner om genteknik, GMM.

Lagstiftning och definitioner om genteknik, GMM

GMO och GMM är inte riktigt samma sak. GMM är GMO som är mikroorganismer. Därför omfattas GMM av begreppet GMO i de flesta fall, men det motsatta gäller inte. Mer information om all svensk gentekniklagstiftning i populär form finns på sidorna om lagstiftning på Genetiknämndens informationssidor Genteknik.nu.

Om lagstiftning på Gentekniknämndens informationssidor Genteknik.nu, öppnas i nytt fönster

Lagstiftning om både miljö och arbetsmiljö

Miljöbalken (1998:808) är den övergripande lagstiftningen på miljöområdet på samma sätt som arbetsmiljölagen (1977:1160) är övergripande på arbetsmiljöområdet. Båda lagstiftningarna gäller parallellt. Det betyder att du måste följa båda lagstiftningarna. Till de övergripande lagstiftningarna hör olika förordningar, till exempel förordningen om innesluten användning av genetiskt modifierade organismer (2000:271). 

Miljöbalken (1998:808) Riksdagens webbplats, öppnas i nytt fönster

Arbetsmiljölagen, riksdagens webbplats, öppnas i nytt fönster

Förordningen om innesluten användning av genetiskt modifierade organismer (2000:271) Riksdagens webbplats, öppnas i nytt fönster

Eftersom innesluten användning av GMM enligt miljölagstiftningen samtidigt är användning av biologiska agens enligt arbetsmiljölagstiftningen, har Arbetsmiljöverket tilldelats tillsynsansvar för båda lagstiftningarna. Föreskrifterna om innesluten användning av GMM (AFS 2011:2) har stämts av med reglerna i föreskrifterna om smittrisker (AFS 2018:4), för att det inte ska uppstå konflikter mellan regelverken. Till stora delar överlappar de, men de kan inte ersätta varandra.

Innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer (AFS 2011:2), föreskrifter

Smittrisker (AFS 2018:4), föreskrifter

Senast uppdaterad 2024-12-20