Fördjupning om innesluten användning av GMM
Här hittar du fördjupande information om innesluten användning av GMM som kan hjälpa dig vidare i ditt arbetsmiljöarbete.
Ämnesrelaterade sidor
Mer information om lagstiftningen
Regler och definitioner GMM, pdf, öppnas i nytt fönster
Föreskrifter från Arbetsmiljöverkets författningssamling
Smittrisker (AFS 2018:4), föreskrifter
Innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer (AFS 2011:2), föreskrifter
Arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1), föreskrifter
Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1), föreskrifter
Du hittar alla Arbetsmiljöverkets föreskrifter på sidan Föreskrifter.
Du hittar arbetsmiljölagen på sidan Arbetsmiljölagen.
Arbetsmiljölagen, riksdagens webbplats, öppnas i nytt fönster
Broschyrer
Att välja personlig skyddsutrustning (ADI 489), broschyr
Vad gör du om du kommer i kontakt med blod? (ADI 408), broschyr
Varningsskylt för smittrisk
På vår sida om skyltar hittar du varningsskylt för smittrisk under rubriken varningsskyltar.
Länkar till andra aktörer
Arbetsmiljöverket svarar inte för innehållet på andra webbplatser.
Folkhälsomyndighetens webbplats, öppnas i nytt fönster
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps webbplats, öppnas i nytt fönster
Statens veterinärmedicinska anstalts webbplats, öppnas i nytt fönster
Gentekniknämndens informationssidor Genteknik.nu om lagstiftning, öppnas i nytt fönster
Jordbruksverkets webbplats, öppnas i nytt fönster
Läkemedelsverkets webbplats, öppnas i nytt fönster
Havs- och vattenmyndighetens webbplats, öppnas i nytt fönster
Verksamhetsbegreppet
En GMM-användning ingår alltid i en GMM-verksamhet, som utgör både en fysisk och organisatorisk hemvist, som behöver kunna identifieras och beskrivas av olika skäl. Det är till exempel viktigt att lokalerna (anläggningen) är lämpligt utformad och utrustad för de GMM-användningar som förekommer i verksamheten. Olika typer av GMM-verksamheter kräver olika slag av anläggningar och skyddsåtgärder i övrigt. Det är också viktigt att veta vem som leder GMM-verksamheten. Därmed kan ansvaret för egenkontrollen fördelas från verksamhetsutövaren, utan att det råder tveksamhet om vem som fått det organisatoriska ansvaret för egenkontrollen inom den GMM-verksamheten.
Innan en GMM-verksamhet påbörjas måste den anmälas eller få tillstånd, beroende på vilken kategori den tillhör. Genom de uppgifter som lämnas till Arbetsmiljöverket vid detta tillfälle beskrivs GMM-verksamheten. Det är en förutsättning att man känner till avgränsningen för en GMM-verksamhet för att kunna identifiera vad som anmälts eller fått tillstånd, så att man inte behöver upprepa de uppgifter som redan lämnats, när man skall anmäla eller söka tillstånd för nya GMM-användningar inom denna GMM-verksamhet.
En GMM-verksamhet:
- bedrivs i en anläggning som är fysiskt avgränsad på en viss adress,
- har en viss inriktning (till exempel laboratorieverksamhet eller djurverksamhet) och
- har en viss skyddsnivå (1, 2, 3 eller 4)
Ett par exempel på olika GMM-verksamheter
Undervisningsverksamhet
Undervisningsverksamhet kan förekomma på en gymnasieskola, på ett universitet eller en högskola och liknande. Undervisning betraktas som egen GMM-verksamhet om den sker utanför den ordinarie laboratorieverksamheten vid en universitetsinstitution, det vill säga om man har ren undervisningsverksamhet med elever. Om doktorander, praktikanter eller andra som kan sägas vara under utbildning deltar i den ordinarie laboratorieverksamheten, bör man vid utredningen och bedömningen av vilka skyddsåtgärder som behövs, ta hänsyn till att de eventuellt har mindre erfarenhet och kunskaper. GMM-verksamheten räknas fortfarande som samma laboratorieverksamhet, trots att det även förekommer utbildning i verksamheten.
Växtverksamhet
Om till exempel växtvävnader inne på ett laboratorium infekteras med agrobakterier räknas detta som laboratorieverksamhet. De genmodifierade växtcellerna räknas som GMM så länge de inte börjar differentieras, så att de kan betraktas som högre organismer. Om GMM, till exempel genmodifierade agrobakterier, används på växter i växthus är det en egen GMM-verksamhet (det vill säga växtverksamhet till skillnad från laboratorieverksamheten). Om å andra sidan växter har modifierats med hjälp av en GMM men odlas i ett växthus, sedan det säkerställs att det inte finns några GMM kvar i de genmodifierade växterna, är det GMO-verksamhet med växter, som hör till Jordbruksverkets tillsynsområde.
När behöver man anmäla eller söka tillstånd för en ny GMM-verksamhet?
Du behöver anmäla en ny GMM-verksamhet om du har bedrivit laboratorieverksamhet med en GMM och sedan vill använda samma GMM för att infektera djur eller växter eller odla den i en storskalig verksamhet. Om du flyttar din laboratorieverksamhet till nya lokaler (det vill säga en ny anläggning) behöver du anmäla eller ansöka om tillstånd för en ny GMM-verksamhet. Samma sak gäller om din GMM-verksamhet tas över av en annan verksamhetsutövare med ett annat organisationsnummer. Om du behöver tillämpa en högre skyddsnivå för en eller flera GMM-användningar, måste det också ske i en annan GMM-verksamhet som du kan behöva anmäla eller ansöka om tillstånd för.
Senast uppdaterad 2023-12-18