Farligheten

Den yta i lungblåsorna (alveolerna) som kommer i kontakt med inandningsluften är cirka 90 kvadratmeter. Eftersom ytan är så stor kan många små partiklar fastna där och orsaka skador.

Hur farliga partiklarna är beror bland annat på:

• Storleken – Små partiklar, till exempel avgaspartiklar, kan nå djupare ner i lungorna.
• Ämnen som ingår – Giftiga eller allergiframkallande ämnen medför särskilda risker.
• Nedbrytbarheten – Vissa partiklar kan brytas ner av kroppen, andra inte. Partiklar som kroppen inte kan bryta ner och föra bort kan orsaka till flera olika lungsjukdomar.

Storleken på luftburna partiklar

Beroende på hur stora partiklarna är så kommer de olika långt ner i luftvägarna. Partiklar som är mindre än 5 mikrometer (tusendels millimeter) kallas respirabla och kan nå ända ner till lungblåsorna. Större partiklar fastnar i näsa, svalg och luftrör.

Partiklar som är mindre än 0,1 mm (100 mikrometer) kan följa med inandningsluften. Sådana partiklar stannar länge i luften, följer med i de luftrörelser som finns och behöver ventileras ut. Partiklar som är runt 0,1 mm, eller större, faller ut ur luften och lägger sig nära källan.

Det går oftast inte att se hur hög halten är eftersom moln med respirabla partiklar i praktiken är osynliga även om halten i luften är mycket hög (över 10 mg/m³).

Damm

Damm är luftburna partiklar av fast material.  Damm kan virvlas upp vid hantering av material som innehåller pulver, men bildas också vid krossning, slipning och annan bearbetning. Dammpartiklar varierar i storlek beroende på hur de bildats.

Dammpartiklar från organiskt material, såsom trä och mjöl, är till största delen inte respirabla. De påverkar därför främst näsa svalg, och luftrör, men om mindre partiklar av organiskt material når luftblåsorna kan de orsaka alveolit.

Läs mer om toxisk och allergisk alveolit

Dammpartiklar från mineraliska material, såsom sten och betong, är huvudsakligen respirabla och kan därför påverka lungblåsorna. Det är dock de få större partiklarna som utgör huvuddelen av dammets vikt.

Rök

Rökpartiklar består av fast material som först förångats och sedan kondenserat igen. Partiklarna är mindre än 1 mikrometer. Rök bildas vid svetsning, lödning, heta gummiprocesser och förbränning, i till exempel dieselmotorer. Förutom partiklar innehåller röken även gaser

Dimma

Dimma är vätskepartiklar som bildas genom att ånga kondenserar eller från vätska som sprejas eller annan på annat sätt bildar droppar.

Skärvätskor bildar dimma

Skärvätskor används för att kyla och smörja vid metallbearbetning. De sprutas då med högt tryck på ett roterande verktyg vilket genererar vätskepartiklar. Skärvätskor finns av olika typ. Den återanvänds och förorenas under användningen. I vattenbaserade skärvätskor kan mikroorganismer växa till. Dessa kan bilda hälsofarliga ämnen. Astma, bronkit, allergisk alveolit och halsirritation har satts i samband med exponering för skärvätska. Det finns också studier som tyder på ökad cancerrisk.

Sjukdomar som beror på exponering för partiklar

Inandning av damm, rök eller dimma kan orsaka flera olika sjukdomar. Flera lungsjukdomar beror på att partiklar orsakar inflammation i olika delar av lungan.

Partiklar som innehåller farliga ämnen som frigörs då de löses upp eller bryts ner och förs ut i kroppen med blodet kan orsaka sjukdomar som är specifika för ämnet i fråga. Detta gäller t.ex. bly.

På sidorna om mögel, organiskt damm, toxiner och andra mikrobiologiska arbetsmiljörisker kan du läsa om risker och sjukdomar orsakade av organiskt damm.

Mögel, organiskt damm, toxiner och andra mikrobiologiska arbetsmiljörisker 

Dammlunga

Dammlunga kallas också för pneumokonios. Det finns olika typer beroende på vilken sorts damm det gäller. Gemensamt är att dammpartiklar som fastnat i lungblåsorna orsakar en inflammatorisk reaktion som leder till att det bildas ärrvävnad (lungfibros). Ju mer damm en person utsätts för, desto mer ärrvävnad bildas och desto sämre blir lungfunktionen.

Silikos och asbestos är de allvarligaste formerna av dammlunga. De orsakas av partiklar av kvarts respektive asbest som är så små att de kan nå lungblåsorna.

KOL

KOL står för kroniskt obstruktiv lungsjukdom och innebär att luftflödet försvåras och därmed möjligheten att ta upp syre till blodet och avge koldioxid. Rökning är den främsta orsaken till KOL men även icke-rökare kan drabbas. Gas, damm och rök vid, till exempel, byggnadsarbete eller svetsning ökar risken för KOL.

Vid KOL har man en kronisk inflammation i luftvägarna och lungvävnaden. Luftvägarna blir trängre och trängre och lungblåsornas väggar förstörs. Infektioner i luftvägarna riskerar att skada lungorna ytterligare. Om man inte längre utsätts för luftföroreningar eller röker bromsas sjukdomsförloppet upp.

Astma

Vid astma är luftrören kroniskt inflammerade. Detta innebär att de är extra känsliga. När luftrören utsätts för retande eller allergiframkallande ämnen i luften blir det kramp i muskulaturen runt luftrören. Det blir svårt att få luft. Krampen släpper sedan men om astmaanfallet
är svårt kan personen få syrebrist.

Eftersom det vid astma är luftrören som påverkas kan även större partiklar än de som kan nå lungblåsorna (dvs. > 5 mikrometer) ge astmaanfall.

Cancer

Det finns olika cancerformer som beror på damm och rök. Lungcancer är den vanligaste. Tobaksrök uppskattas orsaka 90 procent av all lungcancer. Röken innehåller ett 60-tal ämnen som kan orsaka lungcancer. Även andra förbränningsprodukter som är rika på partiklar och polyaromatiska kolväten, PAH, kan orsaka lungcancer.

Dieselavgaser innehåller ämnen som kan orsaka cancer genom att skada arvsmassan, men rökpartiklarna bidrar också till en kronisk inflammation som kan resultera i lungcancer.

Asbest och kvarts kan förutom att orsaka dammlunga också orsaka lungcancer.

Hjärtinfarkt

Hjärtinfarkt beror på att en blodpropp i hjärtats blodkärl ger en syrebrist som skadar hjärtmuskeln. Riskfaktorer för hjärtinfarkt är rökning, stress, högt blodtryck, övervikt och fetma, förhöjda blodfetter och diabetes.

Även exponering för andra luftföroreningar än tobaksrök ger ökad risk för hjärtinfarkt. Motoravgaser, kvarts och svetsrök har visats öka risken för hjärtinfarkt.

Anledningen till riskökningen är att partiklarna orsakar en inflammation som ökar risken för åderförkalkning och bildningen av blodproppar. De som drabbas har ofta utsatts för olika riskfaktorer under lång tid.