Frågor och svar om farlig atmosfär
I de upphävda föreskrifterna om manhål (AFS 1985:10) fanns det krav på manhålsöppningens storlek när arbete skulle utföras där det fanns risk för brand, explosion, förgiftning eller kvävning. Gäller inte detta krav längre?
Riskerna är lika allvarliga som tidigare. Frågor kring manhålsöppningar är överförda till kommentarerna till 32 § respektive 75 § i föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker respektive arbetsplatsens utformning. Det är dock viktigt att påpeka att om en riskbedömning visat att det finns risk för brand eller explosion ska man över huvud taget inte gå in i ett slutet utrymme. Först när en gasfrihetsförklaring är gjord kan tillträde medges i enlighet med det arbetstillstånd som krävs enligt 36 § i föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker (AFS 2014:43).
Kemiska arbetsmiljörisker (AFS 2014:43), föreskrifter
Om det finns risk för kvävning eller förgiftning ska man i första hand sanera utrymmet utifrån. Hur man går till väga ska framgå av riskbedömningen. Behöver man ändå gå in i ett slutet utrymme för att kunna sanera ska man planera och organisera arbetet utifrån resultatet av riskbedömningen och de riskreducerande åtgärder som föreslagits i riskbedömningen.
Arbetsmiljölagen säger att arbetsgivaren har ansvar för arbetsmiljön. Men vem har egentligen ansvaret på en industri där det periodvis kan vara tiotals (och kanske ändå fler) entreprenörer sysselsatta samtidigt?
Det är mycket riktigt att varje enskild arbetsgivare har ansvar för arbetsmiljöfrågorna för sig själv och för sin personal. För att inte arbetsmiljöfrågorna ska glömmas bort finns det krav på att den som råder över arbetsstället ska ha samordningsansvar för arbetsmiljöfrågorna. Det innebär bland annat att samordnaren ska se till att arbetsplatsen är säkert avställd innan någon ska arbeta där. Flera dödsolyckor och mycket allvarliga incidenter har inträffat i Sverige efter att samordningen har brustit. Se arbetsmiljölagen, kapitel 3, 7 d–7g §.
Arbetsmiljölagen, riksdagens webbplats, öppnas i nytt fönster
Kan man söka dispens hos Arbetsmiljöverket för att senarelägga arbetsmiljöåtgärder?
Man kan söka dispens men arbetsmiljölagen är mycket tydlig om arbetsgivarens förpliktelser. Man kan inte sänka kraven på arbetsmiljön på grund av den enskilde arbetsgivarens förutsättningar. Lagen gäller lika för alla och påverkas heller inte av exempelvis konjunktursvängningar.
Om den löpande tillsynen och det nödvändiga underhållet av arbets- och övrig produktionsutrustning fungerar, borde även eventuella brister i anläggningen kunna fångas upp i tid. Det innebär att man kan förutse och planera nödvändiga produktionsstopp i stor utsträckning innan man får problem. Detta är centrala krav i Arbetsmiljöverkets olika föreskrifter som rör olika typer av arbetsutrustningar. Se bland annat föreskrifterna om användning av arbetsutrustning (17–21 § i AFS 2006:4) och användning och kontroll av trycksatta anordningar (AFS 2017:3).
Användning av arbetsutrustning (AFS 2006:4), föreskrifter
Användning och kontroll av trycksatta anordningar (AFS 2017:3), föreskrifter
Upphävda föreskrifter och allmänna råd som Arbetsmiljöverket gett ut innehåller ofta mycket bra information. Är det ok att använda upphävda regler i det systematiska arbetsmiljöarbetet?
De upphävda föreskrifterna om arbete på fartyg liksom det allmänna rådet om arbete i slutet utrymme är bra exempel på författningar med mycket information. I vissa sammanhang kan de säkert fungera som vägledningsdokument i det lokala arbetsmiljöarbetet. Detsamma gäller flera andra upphävda författningar. Det är dock viktigt att komma ihåg att Arbetsmiljöverket inte utövar tillsyn med stöd av upphävda författningar.
Senast uppdaterad 2023-07-04