Strålsäkerhetsmyndigheten uppskattar att radon i inomhusluft orsakar omkring 500 lungcancerfall varje år i Sverige. Eftersom radon är skadligt finns det regler och gränsvärden som arbetsgivare måste följa. 

Var finns radon?

Radon finns överallt i luften i varierande koncentration och bildas naturligt i marken genom att grundämnet uran i jordskorpan omvandlas till bland annat radon i en sönderfallskedja. Radon kan komma in till inomhusluften i byggnader från marken (markradon). Den kommer in genom sprickor och hål i grunden och väggarna. Det kan även avges från byggnadsmaterialet blåbetong eller från uranhaltigt hushållsvatten. Markradon, som är den vanligaste källan till förhöjd radonhalt, varierar lokalt med bergarterna och med jordarternas egenskaper. Radonhalten i inomhusluften varierar också beroende på byggnaden och ventilationen.

Lokaler som är under jord är särskilt utsatta för markradon och i dem kan en god ventilation hjälpa till med att bli av med för höga radonhalter. 

Arbetsgivarens ansvar

Som arbetsgivare är du skyldig att bedöma om den exponering för radon som arbetstagarna utsätts för är godtagbar och begränsa exponeringen om den är för hög.

Bedömningen och skälen till den ska dokumenteras. Vid behov ska radonhalten mätas och dokumenteras. Bedömningen behöver vara aktuell. Det betyder att ändringar i arbetet eller lokalerna kan medföra att den behöver ses över.

Radonexponering definieras som produkten av radonhalt och vistelsetid.

I lokaler som har lägre radonhalter än 200 becquerel per kubikmeter (Bq/m³) behöver du inte ta hänsyn till vistelsetiden och räkna ut exponeringen. I stället kan du utgå från att Arbetsmiljöverkets gränsvärden inte överskrids. Arbetsgivaren ska spara den skriftliga bedömningen och det är lämpligt att ha mätprotokoll som bedömningen kan baseras på.

Annars är det den samlade exponeringen under ett år som du ska jämföra med Arbetsmiljöverkets gränsvärden för radon.

Vilket gränsvärde som gäller beror på om arbetstagare exponeras i 1) lokaler ovan jord, 2) färdigställda och inredda bergrum under jord eller 3) annat arbete under jord om i gruvor. För berg- och gruvarbete tillkommer krav på att genomföra regelbundna mätningar av radonhalten.

Mätning av radon

Mätning i lokaler ovan jord utförs normalt under den så kallade eldningssäsongen mellan 1 oktober och 30 april. Det är då som temperaturskillnader, stängda fönster och ventilation skapar ett undertryck inomhus som hjälper till att suga in markradonet i lokalerna. En mätning ska pågå under minst två månader under den här perioden. För att genomföra en mätning kan du kontakta ett mätlaboratorium eller ett radonsaneringsföretag för att få hjälp. Det är bra att välja ett ackrediterat mätlaboratorium.

Så här mäter du radon boverkets webbplats, öppnas i nytt fönster

Hur bedömer man radonexponeringen?

Radon är en färg- och luktlös radioaktiv gas och det enda sättet att upptäcka den är genom att göra en radonmätning. En mätning av radonhalten är alltså ett lämpligt underlag när man ska göra sin bedömning av den exponering som arbetstagarna utsätts för under ett år. Exponeringen kan beräknas som vistelsetid gånger radonhalt. Exponeringen ska sedan jämföras med Arbetsmiljöverkets gränsvärden.

Exempel: Radonhalten är 200 Bq/m³ och de anställda vistas där 1800 timmar (h) per år. Exponeringen är produkten av de två vilket i det här exemplet sammanfaller med gränsvärdet som är 0,36 mega-becquerel-timmar per kubikmeter och år (MBqh/m³ per år). Uträkningen ser ut så här: 200 Bq/m³ * 1800 h/år = 360 000 Bq/m³*h/år (=0,36 MBqh/m³ per år).

Ibland är en mätning onödig till exempel för arbetstagare som har huvuddelen av sin arbetstid utomhus eller i till exempel bilar, båtar eller flygplan. Även sådana bedömningar ska arbetsgivaren spara skriftligt.

Det är alltså arbetsgivaren som ska bedöma exponeringen för radon. Oftast behövs ett underlag i form av ett mätprotokoll. Det bör tas fram i samarbete med fastighetsägaren, eftersom åtgärder för att minska radonhalten i lokalerna oftast behöver involvera fastighetsägaren. Både arbetsgivaren och fastighetsägaren kan mäta radonhalten.

Gränsvärden

	Gränsvärde*, årsexponering (MBqh/m³)	Normal årsarbetstid (h)	Radonhalt motsvarande normal årsarbetstid (Bq/m³)
Arbete i lokaler ovan jord	0,36	1800	200
Arbete i källare och bergrum	0,72	1800	400
Berg- och gruvarbete	2,1	1600	1300

* Se not 41 och 42 i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2018:1) om hygieniska gränsvärden.

Hygieniska gränsvärden, AFS 2018:1, föreskrifter

Åtgärder

Radonexponeringen kan minskas både genom åtgärder för att sänka radonhalten i aktuella utrymmen och genom att vistelsetiden minskas.

Om det finns risk för att arbetstagarna exponeras över gränsvärden för radon ska arbetsgivaren vidta åtgärder och upprätta en handlingsplan. Enligt den så kallade åtgärdstrappan ska åtgärder göras i en viss ordning:

1. Åtgärda källan till radon
2. Se över, till exempel, vistelsetid
3. Använda personlig skyddsutrustning
   Vid tillfälliga arbeten, till exempel rivningsarbeten, kan det vara svårt att vidta de första två åtgärderna. Då kan arbetstagarna bära andningsskydd, till exempel en friskluftsmask.

Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om kemiska arbetsmiljörisker AFS 2011:19, pdf, öppnas i nytt fönster

Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om hygieniska gränsvärden AFS 2018:1, pdf, öppnas i nytt fönster

Tillsyn på arbetsplatser

I Sverige har Arbetsmiljöverket (AV), Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) och till viss del Försvarsmakten ett delat ansvar för radontillsyn.

Fördelning av tillsyn av arbetsplatser

	Tillsyn enligt arbetsmiljölagen	Tillsyn enligt strålskyddslagen
Arbetsplats saknar riskbedömning	AV	AV
Arbetsplats < 200 Bq/m³	AV	AV
Arbetsplats > 200 Bq/m³	AV	SSM
Försvarsmakten	AV	FIHM*

*FIHM: Försvarsinspektören för hälsa och miljö

Arbetsmiljöverket har det grundläggande tillsynsansvaret för radon på arbetsplatser där bedömning av risken för förhöjd radonexponering ännu inte gjorts, och tills att arbetsgivaren har vidtagit åtgärder för att begränsa exponeringen för radon.

Anmäl till Strålsäkerhetsmyndigheten

När radonhalten i lokaler där arbetstagare vistas fortsatt överskrider referensnivån 200 Bq/m³ trots vidtagna åtgärder ska detta anmälas till Strålsäkerhetsmyndigheten. Tillsynsansvaret för radon på arbetsplatser enligt strålskyddslagen övergår därmed till Strålsäkerhetsmyndigheten, medan tillsynen enligt arbetsmiljölagen kvarstår hos Arbetsmiljöverket. För verksamheter inom Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Fortifikationsverket eller Försvarets radioanstalt utövar försvarsinspektören för hälsa och miljö tillsynen enligt strålskyddsregelverkets bestämmelser om radon.

Radon på arbetsplatser (Strålsäkerhetsmyndighetens webbplats), öppnas i nytt fönster

Relaterat material

Myndigheternas uppdrag inom radon, Strålsäkerhetsmyndighetens webbplats, öppnas i nytt fönster