• Hur uppmätta halter ligger i förhållande till respektive hygieniska gränsvärden.
• Om exponeringarna som mätts upp för olika ämnen ska räknas samman.
• Om kemiska ämnen i inandningsluften som inte har gränsvärden kan öka hälsorisken.
• Hur fysiskt påfrestande arbetet är.
• Att vissa ämnen kan tas upp genom huden.
• Om mätningen representerar det arbete som man bedömer.

Olika sorters gränsvärden

Nivågränsvärden som gäller för exponering under en arbetsdag. De är bestämda för 8 timmarsdag, men gäller även om arbetsdagen är kortare. De är bindande.

Korttidsgränsvärden som gäller för exponering under en referensperiod av 15 minuter eller kortare för vissa ämnen. De är bindande eller vägledande. De som är vägledande är märkta med ett V i gränsvärdeslistan och anger högsta rekommenderat värde.

Hygieniska gränsvärden (AFS 2018:1), föreskrifter

Längre arbetstid än 8 timmar

För en arbetsdag som är längre än 8 timmar, exempelvis 12 timmar, behövs en särskild bedömning av vilket gränsvärde man ska jämföra mot, för att säkerställa samma skydd som vid 8 timmars exponering.

Faktorer som spelar in när man bedömer vilken exponering som är godtagbar för en längre tidsperiod än 8 timmar, är om det kemiska ämnets effekt är snabb eller långsam, om det påverkar andningsorganen eller sprids i kroppen och påverkar andra organ och om ämnet ackumuleras i kroppen eller utsöndras snabbt.

Saknas tillräcklig kunskap för en sådan bedömning kan man använda en schablonmetod, som innebär att man inte utsätts för större totalmängd av ämnet än under en arbetsdag som är 8 timmar.

Gränsvärdet reduceras då proportionellt genom att man multiplicerar med en faktor 8/X där X är arbetstidens längd i timmar. I exemplet med 12 timmar ska man multiplicera gränsvärdet med 8/12.

Sammanlagd påverkan från flera luftföroreningar

Där någon exponeras för ämnen med samverkande effekt och likartad verkningsmekanism ska ämnenas sammanlagda påverkan bedömas.

Den narkotiska, rusgivande eller bedövande effekt som organiska lösningsmedel har på centrala nervsystemet är exempel på när effekterna från olika ämnen ska läggas samman.

Ämnenas samlade påverkan bedöms genom att man beräknar hur stor andel av gränsvärdet varje ämne når upp till. Andelarna summeras sedan. Summan kallas hygienisk effekt. Exponeringen brukar anses godtagbar om den hygieniska effekten är högst 1.

Om två ämnen vars effekt ska adderas båda uppgår till halva gränsvärdet blir således den hygieniska effekten 1.

Den sammanlagda, additiva, hygieniska effekten kan sammanfattas i följande formel:

där C1, C2, C3 etc. är uppmätta halter för ämnena 1, 2, 3 etc. och G1, G2, G3 etc. är gränsvärdena för dessa ämnen uttryckta i samma enhet.

Fysisk påfrestning

Upptaget av luftföroreningar i kroppen genom inandning blir större vid fysiskt påfrestande arbete bland annat eftersom sådant arbete ökar lungventilationen.

Gränsvärdena gäller exponeringsnivå vid medeltungt arbete. Vid tyngre arbete med ökad lungventilation är det viktigt att ytterligare begränsa halten luftförorening.

Lungventilationen vid olika typer av fysisk påfrestning

Arbetes fysiska påfrestning	Lungventilation
Sittande arbete (läs- och skrivarbete, kontorsarbete, bilkörning, avsyningsarbete)	<15 l/min
Lätt arbete (lätt verkstadsarbete, truckkörning, promenad)	15–25 l/min
Medeltungt arbete (tungt verkstadsarbete, tungt sjukvårdsarbete, byggnadsarbete, snabb promenad)	25–40 l/min
Tungt arbete (tungt byggnadsarbete, manuellt anläggningsarbete, tungt lantbruksarbete, långsam löpning)	40–50 l/min
Mycket tungt arbete  (tungt stuveriarbete, rökdykning, manuellt skogsarbete, klättring i mast, löpning)	>50 l/min

 

Upptag genom huden

Ämnen som lätt tas upp genom huden är markerade med ett H i gränsvärdeslistan. För sådana ämnen är det viktigt att inte bara undvika inandning utan också undvika hudexponering.