Laser
Laser har många olika användningsområden. Strålningen används bland annat för att bearbeta material och mäta avstånd, vid medicinska behandlingar och i laserpekare.
Informationen på denna sida kan vara inaktuell efter den 1 januari 2025
Arbetsmiljöverket har gjort om sina regler. Det betyder att informationen på den här sidan kan vara inaktuell efter den 1 januari 2025.
I Arbetsmiljöverkets paragrafnyckel kan du se var paragraferna i de föreskrifter som gäller till och med den 31 december 2024, har hamnat i de 15 nya föreskrifter som träder i kraft den 1 januari 2025.
Stödjande material till våra nya föreskrifter:
Svåra laserolyckor har inträffat vid industriarbete på grund av felaktig hantering och installation. Även handhållna laserpekare utgör en riskfaktor då de ibland används av privatpersoner för att störa olika yrkesgruppers arbete som till exempel poliser, väktare och spårvagns- och bussförare. Att som fordonsförare bländas av en laserstråle innebär stor risk för trafikolyckor. Även risken för att få bestående ögonskador har ökat i takt med att de handhållna lasrarna blivit allt starkare och billigare.
Attacker med laser
Antalet anmälda olyckor och tillbud orsakade av exponering för laser som används i yrkeslivet är få jämfört med antalet attacker som privatpersoner utför mot yrkesarbetare vilket år 2017 var drygt 88 stycken. På grund av underrapportering antas dock mörkertalet vara mycket stort.
Information till skolorna om laser
Lärare, elever och föräldrar är viktiga målgrupper för information om de generella riskerna med handhållna lasrar. Arbetsmiljöverket har därför tillsammans med Strålsäkerhetsmyndigheten skickat ut riktad information om lasrar till 4 000 grundskolor och gymnasier.
Laserproblem skolutskick, pressmeddelande, pdf, öppnas i nytt fönster
Risker med laserpekare, information till skolpersonal och föräldrar, pdf, öppnas i nytt fönster
Arbetsmiljöverket har regler gällande laser
Regler för hur arbetet med laser ska utformas för att skador inte ska uppstå, finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter Artificiell optisk strålning (AFS 2009:7 med dess uppdatering 2014:8). Reglerna tar bland annat upp utrustning och arbetssätt. Som stöd för tolkningen av föreskrifterna och det underliggande EU-direktivet finns en utförlig guide från EU-kommissionen.
Artificiell optisk strålning (AFS 2009:7), föreskrifter
Artificiell optisk strålning (AFS 2014:8), ändringsföreskift, pdf, öppnas i nytt fönster
Artificiell optisk strålning EU-kommissionen, handbok, pdf, öppnas i nytt fönster
Huvudsakliga risker med laser
Våra ögon är mycket känsligare än huden för laserstrålning. Det beror på att ögats hornhinna och lins fungerar som brännglas som fokuserar laserstrålen på ett fåtal synceller i ögats näthinna. Om laserstrålen är tillräckligt stark kan syncellerna skadas eller brännas bort. I värsta fall uppstår en ärrbildning som resulterar i en blind fläck i synfältet.
Bländning på grund av laserstrålning
Den som utsätts för en laser kan bli bländad på flera kilometers håll. Det innebär ökade risker för olyckor och obehag för både privatpersoner och för dig som arbetar som exempelvis polis, väktare, pilot eller busschaufför.
Om du blir belyst med laser
Blunda direkt om du träffas av laser och vänd bort huvudet om det är möjligt. Försök sedan skärma av laserstrålningen, med laserskyddsglasögon om du har det, eller genom att hålla upp handen, armen eller ett föremål. Följ därefter de rutiner som din arbetsgivare bestämt ska gälla vid laserattacker.
Forskning om riskerna med laser
Riskerna med laser och hur man kan skydda sig finns beskrivna mer i detalj i en rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut. I en rapport från Strålsäkerhetsmyndigheten beskrivs hur ögonskador kan uppkomma till följd av laserexponering.
Totalförsvarets forskningsinstituts (FOI) pdf, öppnas i nytt fönster
Laser Pointer Safetys webbplats, öppnas i nytt fönster
Ansvar för att hantera riskerna med laserexponering
I våra föreskrifter om artificiell optisk strålning (AFS 2009:7) finns regler för hur riskerna för laserexponering ska hanteras. Reglerna gäller även när privatpersoner använder laserpekare för att störa arbetstagare.
Artificiell optisk strålning (AFS 2009:7), föreskrifter
Artificiell optisk strålning (AFS 2014:8), ändringsföreskift, pdf, öppnas i nytt fönster
Ditt ansvar som arbetsgivare
Som arbetsgivare ska du riskbedöma alla verksamheter på arbetsplatsen enligt våra föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbetet (AFS 2001:1). När du bedömer riskerna med laser ska du inkludera eventuella risker för att dina anställda kan komma att utsättas för sådan exponering.
Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1), föreskrifter
Prevent har tagit fram en checklista som underlag för arbetsmiljöbedömningar av arbete med laser.
Laser, Prevents webbplats, öppnas i nytt fönster
Bedöm den sammanlagda exponeringen
Som arbetsgivare ska du även bedöma den sammanlagda exponeringen av laserstrålning som dina anställda kan utsättas för genom att mäta eller beräkna nivåerna. Mätning av laserstrålning från dina egna laserutrustningar är komplicerad och kräver fackkunskap och avancerad mätutrustning. Oförutsedda korta exponeringar är oftast omöjligt att mäta. Då kan du istället göra en bedömning genom att utgå från de högsta nivåerna på laserpekare som finns att köpa i handeln. Om du är knuten till en företagshälsovård har de sannolikt kunskap om vem som kan utföra mätningar eller göra kvalificerade bedömningar. Du ska även genomföra en utbildning för dina anställda.
Förebyggande arbete för att förhindra risker med laser
Utbildning och skyddsutrustning kan förebygga skador
Chansen att undvika skador ökar genom kunskap. Arbetsgivaren ska erbjuda utbildning och praktisk träning samt anpassad personlig skyddsutrustning. För den som i vissa fall måste fortsätta arbeta under pågående laserbestrålning från privatpersoner, exempelvis fordonsförare, piloter och poliser, behövs skyddsutrustning i form av skyddsglasögon. De ska i första hand skydda mot den våglängd av laserstrålning som är vanligast. Under år 2017 noterades grönt laserljus (sannolikt våglängd 532 nm i flertalet fall) vid 95 procent av alla rapporterade attacker. Röd och blå laser användes i 4 respektive 1 procent av fallen.
Symptom och eventuella åtgärder efter att du blivit belyst med laser
Om syncellerna överbelastats kan du uppleva en så kallad efterbild i den del av synfältet där du sett lasern. Någon behandling för detta finns inte idag men om fläcken dröjer sig kvar mer än ett dygn kan du uppsöka en ögonläkare för att få råd om hur du ska göra. Undvik att gnugga dig i ögonen mer än nödvändigt eftersom det kan skada hornhinnan.
Anmälan/tillstånd för användning av laser
Arbetsmiljöverket har inga krav på att man måste anmäla eller begära tillstånd för att använda laser i yrkesverksamhet. Strålsäkerhetsmyndigheten kräver av både arbetsgivare och privatpersoner att man har deras tillstånd om man har en stark handhållen laser (klass 3R-4).
Strålsäkerhetsmyndighetens webbplats, öppnas i nytt fönster
Andra myndigheter och branscher som hanterar laserfrågor
Arbetsmiljöverket samarbetar med flera myndigheter och branscher om laserexponering, bland annat Strålsäkerhetsmyndigheten, Trafikverket, Konsumentverket, polisväsendet, bussbranschen samt arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer med yrkesgrupper som utsätts för attacker.
Laser används i många olika branscher
Laser för materialbearbetning i form av skärning och märkning används inom metallindustrin, träindustrin och övrig tillverkningsindustri. Avståndsmätningar med laser används främst inom byggnation och markplanering. Inom medicinsk verksamhet används laser för bland annat kirurgi på ögon, kärl och hud samt som laserskalpell. Laser används också för dataöverföring och kommunikation via fiber, trådlöst och satellit. Inom underhållningsbranschen förekommer lasershower numera ofta.
I en guide från EU-kommissionen om artificiell optisk strålning beskrivs hur laser används och ska hanteras i ett flertal olika branscher, till exempel i medicinska tillämpningar, lasershower, militärt och i varmbearbetningsindustrier så som metallbearbetning. I guiden finns också ett stort antal laserrelaterade standarder uppräknade.
Artificiell optisk strålning EU-kommissionen, handbok, pdf, öppnas i nytt fönster
Enligt Arbetsmiljöverkets olycks- och tillbudsstatistik är följande yrkesgrupper är mest utsatta för laserattacker från privatpersoner:
- poliser
- piloter
- helikopterförare
- flygtrafikledare,
- spårvagns- och bussförare
- ordningsvakter
- väktare
- lärare
- tidningsbud
- idrottsmän.
Inspektioner om användning av laser
Arbetsmiljöverkets inspektörer granskar att företagen följer föreskrifterna om artificiell optisk strålning. De viktigaste paragraferna är belagda med sanktionsavgifter på mellan 40 000 och 400 000 kronor. Det är § 17 som innebär att laserstrålens bana ska vara inkapslad och försedd med strålstopp samt § 18 som säger att den som arbetar med starka lasrar måste ha laserskyddsglasögon. Inspektörerna granskar även att laserutrustningarnas märkning är korrekt.
Vid en riktad inspektion granskar inspektören att företaget följer samtliga paragrafer i föreskrifterna.
Fördjupande information om laser
Här hittar du fördjupande information om laser som kan hjälpa dig vidare i ditt arbetsmiljöarbete
Föreskrifter
Artificiell optisk strålning (AFS 2009:7), föreskrifter
Artificiell optisk strålning (AFS 2014:8), ändringsföreskift, pdf, öppnas i nytt fönster
Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1), föreskrifter
Guide från EU-kommissionen
En guide från EU-kommissionen innehåller en välskriven och kortfattad beskrivning av laser i många olika avseenden. I bilaga K finns en bibliografi om laserns historia, medicinska lasrar, lasersäkerhet, laserteknik och laserteori.
Artificiell optisk strålning EU-kommissionen, handbok, pdf, öppnas i nytt fönster
Kortfattad information om laser för arbetstagare
Röd och grön laser - risker och skyddsåtgärder, pdf, öppnas i nytt fönster
Frågor och svar om laser
Senast uppdaterad 2024-12-20