När är det aktuellt med medicinska kontroller och hälsoundersökningar?

Arbetsgivaren ska alltid göra allt som går att göra, för att förhindra att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller skada. Alla arbetsmiljöer ska därför riskbedömas med avseende på risken för att ohälsa eller skada uppstår.

Läs mer om riskbedömningar i föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete.

Föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete

Risker för ohälsa i arbetsmiljön ska i första hand tas bort. Om det inte går att ta bort risken helt, ska arbetsgivaren se till att risken så långt som möjligt minimeras. Om arbetsgivaren gjort allt som är möjligt, för att bli av med risken, men risken för ohälsa eller skada ändå kvarstår, kan det bli aktuellt att undersöka arbetstagarens hälsa.

Observera att ensamföretagare omfattas av regler om medicinska kontroller, enligt AFS 2019:3, om de arbetar med

• Allergiframkallande kemiska produkter
• Fibrosframkallande damm
• Metaller

I medicinska kontroller och hälsoundersökningar kan samtal, frågeformulär, kroppsundersökningar och provtagningar ingå. Läkarundersökningar kan vara en del av den medicinska kontrollen. Vägledningarna för medicinska kontroller i arbetslivet hittar du här.

Vägledning för arbetsgivare – medicinska kontroller, pdf, öppnas i nytt fönster

Vägledning till den som utför medicinska kontroller, pdf, öppnas i nytt fönster

De kontroller och undersökningar, som regleras av Arbetsmiljöverket, ska inte sammanblandas med de hälsokontroller av allmän art, som utförs i många företag.

Syftet med medicinska kontroller och andra hälsoundersökningar

Genom medicinska kontroller och andra hälsoundersökningar kan man

• upptäcka tidiga tecken på ohälsa, sjukdom eller skada hos arbetstagaren, som beror på arbetsmiljön.
• förhindra att ohälsa, sjukdom eller skada, som arbetstagaren redan har, förvärras av arbetsmiljön. Exempelvis när personer med allergi arbetar i en miljö, där risk finns för nya allergier.
• säkerställa att arbetstagarens har tillräcklig förmåga – fysiskt och psykiskt – för arbete under extrema påfrestningar. Exempelvis arbeten med rök- eller kemdykning, klättring med stor nivåskillnad eller dykeriarbete.
• upptäcka hälsotillstånd hos arbetstagaren, som ökar risken för skada eller olycksfall, till exempel stor trötthet vid nattarbete, eller nedsatt omdöme eller reaktionsförmåga hos fordonsförare.
• skydda medarbetare runt en viss arbetstagare från att råka ut för ohälsa eller skada, som kan ske till följd av ohälsa, sjukdom eller skada hos arbetstagaren. Exempelvis teamarbete i riskfylld miljö.
• fylla en pedagogisk funktion genom att tydliggöra risker i arbetsmiljön. Den medicinska kontrollen ger möjlighet att informera arbetsgivare och arbetstagare om vilka tekniker som kan användas för att förebygga riskerna.
• arbetsgivaren får en återkoppling om hur arbetsmiljöarbetet fungerar på arbetsplatsen.

Tjänstbarhetsintyg

För

• arbete med vissa allergiframkallande kemiska produkter
• arbete med fibrosframkallande damm som asbest, vissa oorganiska fibrer, kvarts
• arbete med vissa metaller som bly, kadmium, kvicksilver
• fysiskt ansträngande arbete som klättring med stor nivåskillnad, rök- och kemdykning, dykeriarbete.

måste arbetstagaren ha en så pass god hälsa, att arbetstagaren bedöms ha förutsättningar för att klara av den ökade risk för ohälsa eller skada, som arbetet innebär.

Bedömningen görs i samband med en medicinsk kontroll. Om arbetstagarens hälsa bedöms som tillräckligt god, kan ett så kallat tjänstbarhetsintyg utfärdas för arbetstagaren. Det är en läkare med särskild kompetens som gör bedömningen och utfärdar tjänstbarhetsintygen.

Den särskilda kompetens som läkaren ska ha, anges i punkt 1 i föreskrifternas bilagor. I bilaga 5 finns ytterligare kompetenskrav i punkt 2.

Medicinska kontroller i arbetslivet (AFS 2019:3), föreskrifter

Om en arbetstagare har ett utländskt tjänstbarhetsintyg ska arbetsgivaren säkerställa att detta intyg motsvarar ett tjänstbarhetsintyg, som är utfärdat i Sverige. Arbetsmiljöverket bedömer inte intyget förrän det blir aktuellt i ett tillstånds- eller tillsynsärende. Bedömningen grundas då på arbetsgivarens utredning.

Kardiovaskulär riskbedömning av rök- och kemdykare

Läs mer om kardiovaskulär riskbedömning av rök- och kemdykare vid bedömning för tjänstbarhetsintyg i Arbetsmiljöverkets rapport:

Kardiovaskulär riskbedömning av rök- och kemdykare vid medicinsk kontroll med bedömning för tjänstbarhetsintyg, rapport, pdf, öppnas i nytt fönster

Så anordnar man en medicinsk kontroll

Arbetsgivaren är alltid skyldig att anordna medicinska kontroller, när sådana krävs enligt reglerna. Läs mer om hur man anordnar en medicinska kontroll i vägledningarna.

Vägledning för arbetsgivare, pdf, öppnas i nytt fönster

Måste alla delta i en medicinsk kontroll eller hälsoundersökning?

En arbetstagare kan alltid tacka nej till att delta i en medicinsk kontroll – medicinska kontroller och hälsoundersökningar är frivilliga. Som arbetstagare bör man dock tänka på att en medicinsk kontroll är en del i arbetet med att skydda arbetstagarna från ohälsa, skada eller sjukdom.

Om en arbetstagare tackar nej till en medicinsk kontroll, som är knuten till en bedömning för tjänstbarhetsintyg, kan ett tjänstbarhetsintyg inte utfärdas. En arbetstagare som inte har tjänstbarhetsintyg, får inte utföra ett arbete som kräver tjänstbarhetsintyg.

Kostnaden för de medicinska kontroller och hälsoundersökningar, som ska utföras enligt Arbetsmiljöverkets regler

EU:s ramdirektiv om arbetsmiljö (Artikel 6.5 direktiv 89/391/EEG) omfattar en allmän bestämmelse om att åtgärder som rör säkerhet, hygien och hälsa i arbetet under inga förhållanden får medföra några kostnader för arbetstagarna. I arbetsmiljölagens förarbeten (Proposition 1976/77:149, s.192) anges att kostnaderna för arbetsmiljöförbättrande åtgärder ska vara en del av företagens produktionskostnader.

Hälsoövervakning och medicinska kontroller eller hälsoundersökningar, som görs enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter, får således inte medföra några kostnader för arbetstagaren.