Akut eller långvarig överbelastning

Att arbeta inom vård och omsorg med att hjälpa personer i deras dagliga aktiviteter såsom förflyttningar, påklädning, toalettbesök och dusch medför risker för besvär i exempelvis rygg, axlar och armar till följd av akut eller långvarig överbelastning.

Akut överbelastning kan ske till exempel när en person som går med gångstöd plötsligt tappar balansen och faller. Det är då lätt att som arbetstagare och medmänniska försöka ta tag i personen för att fånga upp denne. Belastningar som återkommer flera gånger om dagen till exempel att arbeta i trånga utrymmen och vid sängar som inte är anpassade i höjd ger efter en längre eller kortare tid trötthet och så småningom smärta.

Antalet arbetsskador orsakat av detta är många bland vårdbiträden, undersköterskor och personliga assistenter och detta drabbar även unga arbetstagare i hög utsträckning.

Stress är en förvärrande faktor

Forskning har visat att fysisk belastning i kombination med stress ökar risken för belastningsbesvär. Om det inte finns tillräckligt med tid för att utföra arbetsuppgifterna, ökar risken för att man utför arbetsuppgifterna på ett ergonomiskt felaktigt sätt. Dessutom leder psykisk belastning till ökad muskelspänning som ofta består även efter att arbetsdagens slut. 

Brister i organisatoriska och sociala förhållanden 

Att arbeta med människor skapar normalt engagemang och tillfredställelse. Men när det saknas förutsättningar för att utföra ett professionellt arbete, till exempel på grund för hög arbetsbelastning, uppstår känslor av otillräcklighet som bidrar till en ökad psykisk belastning. Detta tillsammans med till exempel otillräckligt stöd, små möjligheter att påverka sin arbetssituation och fatta egna beslut, otydliga förväntningar på arbetsinsats, samt ensamarbete kan leda till ohälsa. Sjukskrivningar som beror på sociala och organisatoriska faktorer, ökar mest inom branschen omsorg och sociala tjänster.

Många arbetsgrupper är idag stora, framförallt inom hemtjänsten, vilket ofta leder till bristfällig arbetsledning. Chefer och arbetsledare behöver ha kunskaper, kompetens och tid för uppdraget. Allt detta ställer höga krav på ett systematiskt arbetsmiljöarbete, där arbetsgivaren rättar till de brister som upptäcks, för att förebygga ohälsa och olycksfall. Detta förebyggande arbetsmiljöarbete saknas på många arbetsplatser i den här branschen. Även de som arbetar med myndighetsutövning i olika former har en påfrestande arbetsmiljö som har blivit än mer krävande de senaste åren på grund av ökad arbetsbelastning och samhällets utveckling.

Våld och hot 

Många arbetstagare i denna bransch utsätts för hot och våld eftersom arbetet ibland innebär kontakt med personer som har psykiska funktionsnedsättningar eller olika former av missbruksproblem, som kan utlösa hot och våld. Att arbeta med myndighetsutövning som ibland innebär att fatta integritetskränkande beslut, kan också medföra risker för att bli utsatt för hot och våld.

Smittrisker – hygieniska faktorer 

Personal inom denna bransch arbetar idag med brukare som har större omsorgsbehov än tidigare och som kan vara bärare av såväl blodsmitta som andra infektioner. 

Rådande genusmönster

Arbetsmiljöverket fick 2011 i uppdrag från regeringen att genomföra särskilda insatser för att förebygga att kvinnor slås ut från arbetslivet på grund av arbetsmiljörelaterade problem. Med anledning av detta genomförde vi ett inspektionsprojekt under 2013 där 59 kommuners hemtjänst och tekniska förvaltningar inspekterades och jämfördes med varandra. Vi konstaterade att de mansdominerade tekniska förvaltningarna hade en bättre arbetsmiljö med mer resurser till sitt förfogande. Till exempel har cheferna inom hemtjänsten fler medarbetare, arbetssituationen för både chefer och medarbetare är mer pressad och möjligheten att påverka sin egen arbetssituation är mindre inom hemtjänsten än inom de tekniska förvaltningarna. 

Genusmönstret som råder i samhälle och arbetsliv där mannen är norm och kvinnors arbete värderas lägre, återspeglades alltså även i dessa verksamheter. Det riskerar att påverka arbetsmiljön negativt inom omsorg och sociala tjänster där kvinnliga arbetstagare är i majoritet. Läs mer om detta i Projektrapport 2014:03  "Inspektioner av kvinno- och mansdominerad kommunal verksamhet, hemtjänst och teknisk förvaltning".

Inspektioner av kvinno- och mansdominerad kommunal verksamhet, hemtjänst och teknisk förvaltning (2014:03), rapport, pdf, öppnas i nytt fönster