Arbetsgivare måste prova ut andningsskydd
Du som är arbetsgivare ska se till att andningsskydd är individuellt utprovade. Om man väljer tätsittande andningsskydd, ska tätheten provas genom en så kallad tillpassningsprovning. Det är innebörden av regler som träder i kraft 1 januari 2025.
Det handlar om ett par preciseringar av nuvarande regler om användning av personlig skyddsutrustning. Reglerna för andningsskydd preciseras för att vara säker på att andningsskyddet faktiskt skyddar så som det ska göra. Syftet är att användaren inte ska bli sjuk, skadas eller dö av att andas in farliga ämnen.
Andningsskydd ska vara individuellt utprovade
Redan i dag gäller att arbetsgivaren ska se till att en arbetstagares personliga skyddsutrustning är ändamålsenlig för de risker som den ska skydda emot och att den passar användaren efter nödvändiga justeringar.
Den ena preciseringen av reglerna är att du som är arbetsgivare ska se till att andningsskydd är individuellt utprovade. Det innebär alltså att varje andningsskydd ska vara särskilt utprovat för den som ska använda skyddet. Ett sådant krav finns redan i nuvarande regler om kvarts, stendamm och asbest i arbetsmiljön.
Anledningen är att ett och samma andningsskydd inte passar alla ansikten. För att skyddet ska skydda som förväntat, behöver användaren ha en storlek och en modell som passar hen. Innan du köper in andningsskydd, kan du be leverantören att visa provexemplar av olika modeller och storlekar så att användarna kan välja skydd som passar dem.
Tätheten ska provas på den som väljer tätsittande andningsskydd
Den andra preciseringen gäller andningsskydd som ska sluta tätt mot ansiktet, så kallade tätsittande andningsskydd. Om man väljer ett tätsittande andningsskydd, ska du som arbetsgivare se till att tätheten provas individuellt genom en så kallad tillpassningsprovning. Det är det enda sättet att prova att det skyddar som det ska göra.
När ska man göra en tillpassningsprovning?
För att tätsittande andningsskydd ska fungera krävs att användaren har slät hy eller är helt renrakad i området i ansiktet där skyddet ska sluta tätt. Ansiktsbehåring, ärr, leverfläckar och andra ojämnheter kan göra att skyddet inte sluter tätt i det området.
Tillpassningsprovning ska göras
- när användaren ska få ett nytt tätsittande andningsskydd så att den specifika modellen passar
- vid byte av typ, storlek eller modell av skyddet
- vid förändringar i ansiktet där skyddet ska sluta tätt.
Förändringar som kan påverka är till exempel
- viktökning eller viktminskning
- omfattande tandvårdsarbete
- ansiktsförändringar, exempelvis nya ärr eller leverfläckar
- ansiktspiercingar.
Hur gör man tillpassningsprovningar?
Tillpassningsprovningen ska göras med en lämplig kvantitativ eller kvalitativ metod. Det finns bland annat två kvantitativa metoder som går ut på att mäta antal partiklar innanför respektive utanför andningsskyddet. Det finns också en kvantitativ metod som går ut på att mäta lufttrycket i andningsskyddet.
Den kvalitativa metoden innebär i stort att användaren har på sig sitt andningsskydd under en huva som täcker huvud, hals och axlar. Därefter sprutar man in ett smak- eller doftämne in i huvan. Om användaren kan känna smaken eller doften av ämnet, så sluter andningsskyddet inte tätt.
Mer om metoder för tillpassningsprovning
Exempel på metoder för tillpassningsprovning finns beskrivna i den internationella standarden ISO 16975-3 Andningsskydd - Val, användning och underhåll - Del 3: Tillpassningstestning (ISO 16975-3 Respiratory protective devices – Selection, use and maintenance – Part 3: Fit-testing procedures). Standarden kan beställas genom Svenska institutet för standarder, SIS.
De kvantitativa metoderna går ut på att man räknar ut ett värde som anger hur väl ansiktsskyddet passar användaren. Värdet kallas för passformsfaktor. Exempel på metoder är följande:
-
(Generated aerosol quantitative fit-test procedure, GA)
- Den som provar ut skyddet (”utprovaren”) ser till att andningsskyddet har ett partikelfilter som förhindrar att stora mängder partiklar (aerosoler) tränger in i andningsskyddet.
- Utprovaren visar användaren hur hen ska ta på sig andningsskyddet.
- Användaren tar på sig andningsskyddet.
- Användaren trär på en huva som omsluter huvud och axlar eller går in i ett rum. Huvan eller rummet fungerar som testkammare.
- Utprovaren ansluter provtagningsslangar från en partikelmätare till andningsskyddet.
- Utprovaren släpper ut partiklar (aerosoler) i testkammaren.
- Användaren gör övningar som liknar hur hen rör sig och andas under arbetsdagen.
- Partikelmätaren mäter koncentrationen av partiklar innanför och utanför andningsskyddet. Med hjälp av dessa två mätvärden räknar partikelmätaren ut en passformsfaktor.
-
(Ambient aerosol condensation nuclei-counting instrument quantitative fittest procedure, CNC)
- Utprovaren ser till att andningsskyddet har ett partikelfilter som förhindrar att stora mängder partiklar (aerosoler) tränger in i andningsskyddet.
- Utprovaren ansluter provtagningsslangar från en partikelmätare till andningsskyddet.
- Användaren tar på sig andningsskyddet och gör övningar som liknar hur hen rör sig och andas under arbetsdagen.
- Partikelmätaren mäter koncentrationen av partiklar innanför och utanför andningsskyddet. Med hjälp av dessa två mätvärden räknar partikelmätaren ut en passformsfaktor.
-
(Controlled negative-pressure REDON quantitative fit-test procedure, CNP)
Denna metod går inte att använda för typen filtrerande mask.
- Utprovaren försluter andningsskyddets luftinsläpp med hjälp av en testadapter. Testadaptern ska vara ansluten till en maskin som mäter undertryck.
- Användaren tar på sig andningsskyddet och gör övningar som liknar hur hen rör sig och andas under arbetsdagen. Efter varje övning håller användaren andan i tio sekunder samtidigt som maskinen registrerar undertrycket.
- Efter samtliga övningar tar användaren av sig andningsskyddet, sätter på sig det igen och håller andan i tio sekunder. Användaren gör detta moment en gång till.
- Under övningarna skapas ett så kallat provokationsundertryck där maskinen mäter inandningsflödeshastigheten och läckageflödeshastigheten. Kvoten av dessa värden ger en passformsfaktor.
-
Fördelarna med tillpassningsprovning med en kvalitativ metod är att den är enkel och att ingen mätutrustning behöver anslutas till andningsskyddet.
Nackdelarna med den kvalitativa metoden är att bedömningen är subjektiv och att den endast ger information om andningsskyddet läcker eller inte. Metoden bygger på att användaren vid läckage kan känna smak av bittert eller sött eller lukten av ett doftämne. Alla människor kan inte känna smaken av sött eller bittert. Därför är det viktigt att användaren innan tillpassningsprovningen börjar får prova att känna smaken på smakämnet som används. Kvalitativa metoder är inte heller lämpliga att använda vid tillpassningsprovning av helmask.
Fördelarna med kvantitativ tillpassningsprovning är att mätningen är objektiv och ger ett numeriskt värde som beräknar den individuella tillpassningsfaktorn. Den är lämplig för tillpassningsprovning av helmask. Nackdelen är att det krävs särskild utrustning.
Vem kan göra tillpassningsprovningar?
Som arbetsgivare kan du vända dig till ett företag som utför tillpassningsprovningar eller till din leverantör av andningsskydd för att se om den har tillpassningstestare. Ett annat alternativ kan vara att låta utbilda egen personal.
Provningen bör göras av en person med kunskaper om användning av andningsskydd och de metoder som används vid tillpassningsprovning. Det finns företag och organisationer som ordnar utbildningar i tillpassningsprovning. Arbetsmiljöverket har inga krav på utbildningarna i tillpassningsprovning. Vi har inte heller någon tillsyn över utbildare eller tillpassningstestare. Det är arbetsgivaren som ansvarar för att tillpassningsprovning görs med lämplig metod.
Mer om hur man väljer och använder andningsskydd finns på vår webbplats:
Ta del av reglerna om andningsskydd
De preciserade reglerna om andningsskydd finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:11) om arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning, 15 kap. 9 §. De träder i kraft 1 januari 2025.
Arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning – säker användning (AFS 2023:11), föreskrifter
De gällande reglerna om att arbetsgivaren bland annat ska se till att den personliga skyddsutrustningen är ändamålsenlig för de risker som den ska skydda emot och att den passar användaren efter nödvändiga justeringar, finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om användning av personlig skyddsutrustning (AFS 2001:3), 6 §.
Användning av personlig skyddsutrustning (AFS 2001:3), föreskrifter
Senast uppdaterad 2024-05-17