Med kränkande särbehandling menas handlingar som riktas mot en eller flera arbetstagare på ett kränkande sätt. Handlingarna kan leda till ohälsa och medföra att de som drabbas hamnar utanför den sociala gemenskapen. Det är värre om det upprepas och pågår under en längre tid. I värsta fall kan det utvecklas till mobbning.

Mobbning definieras som återkommande negativa handlingar över en tidsperiod (oftast minst ett halvår) riktade mot enskilda eller en grupp. I definitionen ingår också att det råder en obalans i makt mellan förövare och offer och att handlingarna leder till att offret ställs utanför den sociala gemenskapen. 

Huvudsakliga risker med kränkande särbehandling

Ansvar för att förebygga kränkande särbehandling

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) och organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) har arbetsgivaren ansvaret för att kränkande särbehandling förebyggs.

Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4), föreskrifter

Vägledning till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4

Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1), föreskrifter

Det är viktigt att arbetsgivaren tydligt klargjort att kränkande särbehandling inte accepteras på arbetsplatsen. Det är lämpligt att detta uttrycks inom ramen för den arbetsmiljöpolicy som ska finnas. Som med allt arbetsmiljöarbete är det nödvändigt att arbetstagarna får vara med och påverka. Diskutera vad som kan vara kränkande särbehandling på er arbetsplats. Kom ihåg att det måste vara acceptabelt för alla, även för till exempel nyanställda och inhyrd personal.

Arbetsgivaren behöver ha en beredskap för om det skulle inträffa. Genom att ha klara och tydliga rutiner kan detta tillgodoses. Skyddsombud och arbetstagare ska ges förutsättningar att medverka i arbetet med att ta fram rutinerna.

Rutinerna ska klargöra:

• Vem ska man säga till? Den personen bör ha kunskap och möjlighet att ta emot informationen snabbt.
• Vem pratar man med om den som kränker är närmaste chefen eller annan som man är beroende av? Det bör finnas alternativ.
• Vad händer med det jag berättar? Det ska vara klart vilka som får del av informationen och vad som händer.
• Vilken hjälp finns att få för den som är utsatt? Den kan ges av någon med rätt kompetens från personalavdelningen, företagshälsovård, konsult eller motsvarande. Det är viktigt att det sker snabbt och professionellt.

Arbetsmiljöverket utreder inte individärenden om kränkande särbehandling

Arbetsmiljölagen och våra föreskrifter reglerar inte frågor som rör upprättelse för en enskild individ som blivit utsatt för kränkande särbehandling. Våra regler sätter istället krav på att arbetsgivaren ska arbeta förebyggande, samt ha rutiner för hur man hanterar kränkande särbehandling Arbetsgivaren ska ha beredskap och erbjuda stöd för den som drabbats. Föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) anger hur man ska arbeta förebyggande mot kränkande särbehandling i arbetslivet.

Arbetsmiljöverket utreder alltså inte individärenden gällande kränkande särbehandling. Den enskilde individen kan inte få hjälp med skadestånd och upprättelse från oss. Om man som enskild vill driva sitt ärende så kan man kontakta sitt fackförbund eller ett eget juridiskt ombud.

Kunskaper för att förebygga kränkande särbehandling