Användning av mikroorganismer
Den här sidan riktar sig till dig som har ansvar för användning av mikroorganismer och behöver riskbedöma och anmäla verksamheten till Arbetsmiljöverket.
Mikroorganismer odlas och anrikas avsiktligt i vissa arbetsmiljöer, till exempel i forskningslaboratorier, för mikrobiologisk analys eller inom industriella processer. Det är sådan avsiktlig användning som denna sida handlar om.
Vad är mikroorganismer?
Mikroorganismer är till exempel virus, bakterier, parasiter, jäst- eller mögelsvampar och andra liknande organismer. Några mikroorganismer är smittämnen som kan infektera människor och ge upphov till sjukdom. Om mikroorganismer förekommer i arbetsmiljön kan de i vissa fall vara en möjlig riskkälla enligt föreskrifterna om smittrisker (AFS 2018:4).
Skadliga mikroorganismer kan finnas i många olika slags arbetsmiljöer. Man kan till exempel råka ut för smittämnen vid rengöring av ytor med mycket fågelspillning, vid omvårdnad av infekterade patienter eller vid arbete i avloppsreningsverk. Både när smittämnen förekommer spontant i arbetsmiljön och när man använder mikroorganismer avsiktligt i arbetet gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2018:4) om smittrisker.
Mögel, organiskt damm, toxiner och andra mikrobiologiska arbetsmiljörisker
Vem får använda mikroorganismer?
För att få använda mikroorganismer som är smittämnen behöver du anmäla din verksamhet. Användning av mikroorganismer som inte är smittämnen behöver inte anmälas. Ett sådant exempel är jäsning med öljäst inom öltillverkning. Du behöver inte heller anmäla om mikroorganismerna bara förekommer oavsiktligt. Exempel på det är tillväxt av sjukdomsframkallande bakterier i vattenreningsbassänger i avloppsreningsverk.
Om du ska använda mikroorganismer som är genetiskt modifierade, GMM, behöver du anmäla det till Arbetsmiljöverket. Du kan läsa mer på sidan om innesluten användning av GMM. Genetiskt modifierade mikroorganismer kan ibland kallas rekombinanta, genförändrade, genmanipulerade eller transgena.
Grundläggande begrepp
Mikroorganismer är bland annat bakterier, virus, mögel och andra mikrosvampar samt endopatogena parasiter som malariaparasiten. I föreskrifterna om smittrisker räknas även cellkulturer av högre organismer som mikroorganismer. Mögelsporer och kemiska ämnen som frisätts från mikroorganismerna och som kan medföra allergier och toxiska effekter betraktas däremot som en kemisk riskkälla. Bestämmelser om kemiska riskkällor finns i föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker (AFS 2011:19).
Smittämnen delas in i fyra riskklasser, beroende på förmåga att orsaka infektion och hur allvarliga konsekvenserna av en infektion kan bli för människor. Smittämnen är sådana mikroorganismer som kan orsaka infektion hos människor. Smittämnen klassificeras i riskklasserna 2–4.
Senast uppdaterad 2020-05-19