Medicinska förebyggande åtgärder

Utöver de åtgärder som berör arbetsmetoder och hantering av smittämnen är det viktigt att göra medicinska kontroller och vidta åtgärder för att skydda arbetstagarnas hälsa. Alla medicinska kontroller och åtgärder som behövs enligt riskbedömningen ska erbjudas kostnadsfritt till arbetstagaren.

Exempel på medicinska förebyggande kontroller och åtgärder är

• vaccination
• hälsoundersökningar
• kontroll av immunitet mot röda hund
• upprepade serologiska undersökningar
• immunglobulinprofylax (förebyggande antikroppsbehandling vid misstänkt exponering).

Det finns vaccin mot vissa smittämnen och det bör man erbjuda när det finns risk för exponering. Vaccination kan inte ersätta andra skyddsåtgärder, som en mikrobiologisk säkerhetsbänk eller personlig skyddsutrustning. Men vaccination kan ge extra säkerhet för den enskilde arbetstagaren vid arbete med vissa smittämnen.

Det är också viktigt att ha en plan för hur arbetstagarna snabbt ska få tillgång till rätt vård ifall de skulle exponeras för smittämnen trots att man har vidtagit skyddsåtgärder. Planen kan bland annat omfatta medicinsk behandling direkt efter exponeringen för smittämnet eller andra medicinska åtgärder.

Hanterings- och skyddsinstruktioner

Det är viktigt att anpassa hanterings- och skyddsinstruktionerna för användningen av mikroorganismer för den egna verksamheten och att arbetstagarna delges informationen på ett språk som de förstår. Du som är arbetsgivare ska försäkra dig om att instruktionerna blir följda och att alla berörda uppfattar dem korrekt. Instruktioner för användning av smittämnen ska vara skriftliga. Om det behövs, ska också instruktioner för användning av mikroorganismer som inte är smittämnen vara skriftliga.

Instruktionernas utformning och innehåll

Instruktionerna kan vara olika omfattande, beroende på vilken personalgrupp som ska ha dem. Det är viktigt att du ger tillräcklig information både om eventuella risker och om avsaknad av risker även till personal som inte arbetar direkt med smittämnena, till exempel disk- och städpersonal eller djurtekniker.

Bra instruktioner ska ge tydlig vägledning och riktas till den som ska utföra uppgiften. Därför kan det finnas flera olika instruktioner för samma moment eller metod. Det behöver inte innebära att endast en instruktion är rätt. Men om till exempel olika forskargrupper ska arbeta i samma laboratorium med liknande smittämnen bör man komma överens om vilken instruktion man ska följa, så att det inte uppstår missförstånd om hanteringen. Tänk på att det är bra med generella instruktioner för liknande hantering, till exempel hur använda glasvaror som innehåller smittämnen ska dekontamineras innan de lämnas till disk.

Av instruktionerna ska det framgå vilken skyddsutrustning som ska användas, och när och hur. Det är till exempel inte säkert att ett och samma desinfektionsmedel är lämpligt att använda mot alla smittämnen i alla lägen. Valet av lämpliga skyddshandskar ska inte avgöras av smittämnet i första hand, utan beror till stor del på vilka kemikalier som hanteras tillsammans med smittämnena.

Åtgärder vid spill och andra oönskade händelser

Hanterings- och skyddsinstruktionerna ska alltid redogöra för vilka åtgärder man ska vidta vid oönskade händelser. En oönskad händelse är till exempel spill, en stickskada eller någon annan händelse som skulle kunna leda till ohälsa eller olycksfall.

Det är viktigt att ni på arbetsplatsen övar på de åtgärder som ni ska vidta vid oönskade händelser. Instruktionerna och åtgärderna behöver uppdateras och anpassas om ni upptäcker något vid övningen som saknas eller inte fungerar som det ska, till exempel skyddsutrustning för nödsituationer eller placeringen av desinfektionsmedel. För att upptäcka sådana saker är det viktigt att inte ersätta övningen med en muntlig diskussion eller ett skriftligt prov.