Risk för smitta

Smittämnen innebär alltid en risk för smitta och infektion. Olika smittämnen har olika smittvägar, infektionsdoser och förutsättningar för att tåla olika desinfektionsmetoder. Risken för smitta från ett visst smittämne kan variera utifrån användningssätt, volymer och koncentration.

Ett smittämnes normala infektionsväg kan påverkas av de metoder, redskap och tekniker som du använder. Det kan innebära en annorlunda eller ökad risk för att smittämnet infekterar dig som använder det.

Oönskad eller oväntad förekomst av smittämnen eller mögel

Användning av mikroorganismer kan ibland medföra en risk för oväntad eller oönskad förekomst av smittämnen:

• Om du ska analysera prover från människor eller djur, kan de alltid innehålla andra smittämnen än sådana som du vill analysera.

• En odling av mikroorganismer kan skapa förutsättningar för tillväxt av smittämnen eller mögel även när du har avslutat odlingen.

• Prover från miljöer där det finns organiskt material, till exempel avloppsslam, jord eller djurkadaver, innehåller normalt många olika mikroorganismer.

• Ibland kan det finnas både smittämnen och mögel i dina prover.

Risker med stickande och skärande föremål

Du kan behöva använda stickande och skärande föremål när du preparerar material eller kulturer med mikroorganismer. Om det finns smittämnen eller kroppsvätskor från människor eller djur på det vassa föremålet, ökar risken för att du får en infektion via en sårskada. Men det är inte bara kanyler och lansetter som kan orsaka skador. Tänk också på att vasst splitter från trasigt glas eller trasig plast kan orsaka en skärskada under olyckliga omständigheter. 

Aerosolbildning ökar risken för smitta

Vissa metoder som man använder när man arbetar med smittämnen kan ge upphov till aerosolbildning, vilket i sin tur ökar risken för smitta. Vid kraftig aerosolbildning kan smittämnen som normalt inte smittar via luften eller nysningar ändå spridas den vägen, eftersom de bärs med i aerosolen. Om smittämnet har en låg infektionsdos ökar risken för smitta med aerosolbildning.

Exempel på metoder som gynnar aerosolbildning är centrifugering, användning av skakapparat (vortexning) och omrörning av odlingsmedium. Vid storskalig odling av mikroorganismer är risken större för aerosolbildning när du sätter till eller tar ut någonting från en pågående odling och vid anordningar för avluftning av odlingstanken.

Endotoxiner i storskalig odling

Endotoxiner kan vara ett problem om du andas in dem, antingen genom fuktiga aerosoler eller i torrare damm. Eftersom endotoxiner är delar av vissa Gram-negativa bakteriers cellvägg kan de förekomma i odlingar av sådana. Risken för förekomst är större mot slutet av en storskalig odling. Det finns också risk för endotoxiner i resterna efter en avslutad odling när odlingstanken ska rengöras.

Smittämnen i djurförsök

Att använda smittämnen i djurförsök kan innebära speciella risker. Om du ska injicera ett djur med smittämnen eller ta prover från ett infekterat djur, finns risken att djuret rycker till. Då ökar risken för att du slinter och gör dig illa på nålen. Det kan också finnas risk för att djuret bits eller rivs och att smittämnen hamnar i såret. I en del fall kan smittämnen utsöndras från djuret till burens inredning under en begränsad tid.

Genetiskt modifierade mikroorganismer

En mikroorganism som har modifierats genetiskt skulle kunna medföra andra risker än oförändrade mikroorganismer gör. Vilka risker som skulle kunna finnas beror dels på vilken mikroorganism som modifieras, dels vilken slags förändring modifieringen innebär.

Om du använder genetiskt modifierade mikroorganismer räknas det som innesluten användning av GMM. Då finns också andra regler om anmälan utöver föreskrifterna AFS 2018:4. Bestämmelserna hör till miljöbalkens regler om genteknik. Arbetsmiljöverket har tillsyn över sådana verksamheter som omfattas av våra föreskrifter (AFS 2011:2) om innesluten användning av genetiskt modifierade organismer (GMM). Du kan läsa mer på sidan om innesluten användning av GMM. 

Innesluten användning av GMM