Om du inte har tillräcklig kompetens för att själv göra undersökningar och riskbedöm­ningar av mikrobiologiska arbetsmiljörisker behöver du ta hjälp utifrån.

När det finns mikrobiologiska arbetsmiljörisker ingår detta i ditt ansvar som arbetsgivare:

• Se till att utreda vilka mikrobiologiska hälsofaror som finns och bedöma vilken risk de kan utgöra för arbetstagarna.
• Se till att åtgärda risker och vidta skyddsåtgärder där det behövs enligt riskbedöm­ning.
• Ge arbetstagarna de instruktioner och den information som de behöver för att utföra arbetet på ett säkert sätt. I det ingår att försäkra sig om att alla har förstått instruktioner och att arbetstagaren har tillräckliga kunskaper om de risker som finns i verksam­heten.
• Förse arbetstagarna med personlig skyddsutrustning om det behövs.
• Anmäl allvarliga olycksfall eller tillbud till Arbetsmiljöverket.
• Sök tillstånd eller anmäl verksamheten till Arbetsmiljöverket i vissa fall när det förekommer avsiktligt arbete med smittämnen.

Reglerna om att bland annat undersöka risken att utsättas för smittrisker och om krav på skyddsutrustning finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om smittrisker (AFS 2018:4). I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om kemiska arbetsmiljörisker (AFS 2011:19) finns regler om bland annat riskbedömning och skyddsåtgärder vid andra mikrobiologiska risker än smittrisker.

Smittrisker (AFS 2018:4)

Arbetstagaren kan också bidra till arbetsmiljöarbetet

Riskerar du att utsättas för skadliga biologiska agens som smittämnen, mögel eller produkter av mikrobiologisk aktivitet i ditt arbete? I så fall är det extra viktigt att använda den skyddsutrustning som anvisas. Om du behöver personlig skyddsutrustning ska arbets­givaren förse dig med den. Dessa saker bidrar också till att minska riskerna i ditt arbete:

• Du har ansvar att följa de hanterings- och skyddsinstruktioner som ges av arbetsgivaren.
• Du ska snarast rapportera till arbetsledningen om tillbud och olycksfall inträffar.
• Du ska också rapportera till arbetsgivaren om du drabbas av ohälsa som kan ha samband med de biologiska agens som kan förekomma på arbetsplatsen.

Skyddsombudet fungerar som länk mellan arbetstagarna och arbetsgivaren

Du som är skyddsombud (arbetsmiljöombud) är arbetstagarnas valda ombud i arbetsmiljö­frågor, men du har inget eget ansvar för arbetsmiljön. Även arbetsgivaren har nytta av att skyddsombudet håller ögonen på arbetsmiljöfrågorna.

Arbetsgivaren och facket har ett gemensamt ansvar för att nya skyddsombud får den utbild­ning som de behöver för att klara sina uppgifter. Skyddsombud ska delta vid planering av alla frågor som berör arbetsmiljön. Det kan till exempel handla om:

• diskussioner inför en ombyggnad eller flytt
• förberedelser för en omorganisation
• hur man ska införa nya arbetsmetoder
• hur man ska använda farliga kemiska produkter.

Läs mer om vad du bör tänka på i din roll som skyddsombud på sidan om skyddsombud och arbetsmiljöombud.

Skyddsombud och arbetsmiljöombud

Samordning och samverkan är viktigt

Det är inte enbart de arbetstagare som är direkt sysselsatta i verksamheten som behöver skyddas, utan alla arbetstagare som kan bli exponerade för de smittämnen som förekommer på arbetsplatsen. På arbetsplatser där personer har olika arbetsgivare finns det krav på att man samordnar arbetsmiljöarbetet.

Det är numera vanligt att man har inhyrda städfirmor och andra serviceföretag. På till exempel laboratorier och sjukhus, där det finns smittrisker, behöver personal som städar och annan personal som servar verksamheten bli informerade om vilka risker som finns. Om det finns smittrisk ska det finnas skrivna instruktioner på ett språk som  berörd personal förstår, till exempel de som ska städa i laboratorier där det kan finnas smittämnen.

Du hittar mer information i Arbetsmiljölagen och i föreskrifterna om smittrisker (AFS 2018:4).

Arbetsmiljölagen, riksdagens webbplats, öppnas i nytt fönster

Smittrisker (AFS 2018:4)

Du hittar också mer information i broschyren Samordningsansvaret för arbetsmiljön.

Samordningsansvaret för arbetsmiljön (ADI 203), broschyr

Brott mot föreskrifterna kan leda till sanktionsavgifter

Tre bestämmelser i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om smittrisker (AFS 2018:4) har fått sanktionsavgift i stället för bötesstraff. Det är 11, 15 och 29 §§ i föreskrifterna.

11 § handlar om krav på dokumentation när arbetstagare har exponerats för smittämnen i riskklass 3 och 4 och gäller när man konstaterat att smittämnet förekommit, till exempel genom provtagning. 15 § handlar om krav för avfallsbehållare för skärande och stickande avfall. 29 § handlar om anmälan av arbete med smittämnen eller förvaring av koncentrerade smittämnen

Sanktionsavgifter

Smittrisker (AFS 2018:4)