Några exempel på branscher med mikrobiologiska arbetsmiljörisker

• sjukvård, ambulansverksamhet, provtagningsenheter etc.
• särskilt boende, hemtjänst etc.
• laboratorier där man inte diagnosticerar smittor men tar prover på människor eller djur
• veterinärverksamhet och annan djurvård
• barnomsorg
• lantbruk
• polis, brandkår, kriminalvård
• omhändertagande av avlidna
• skönhetsvård, piercing- och tatueringsverksamhet.

Risker för smitta eller för stick- och skärskador förekommer oftare inom vissa branscher, till exempel inom sjukvården och omsorgen, och under särskilda arbetsmoment.

Här finns kortfattad information om åtgärder mot smittrisker eller stick- och skärskador i några branscher.

Smitta vid djurskötsel, djursjukvård och annan kontakt med djur

Skötsel och vård av djur innebär ofta så nära kontakt att det finns risk för att smitta överförs från smittförande djur. För att skydda arbetstagare bland annat inom djurens hälso-och sjuk­vård, finns det särskilda hygienregler.

Mer information om hur man förebygger risker för smitta hittar du på sidan om förebyggande åtgärder mot smittrisker. När man arbetar med djursjukvård använder man ibland kanyler, skalpeller och andra vassa föremål. Information om åtgärder för att förebygga stick- och skärskador finns också på sidan om förebyggande åtgärder mot smittrisker.

Förebyggande åtgärder mot smittrisker 

Sjukdomar som kan spridas mellan djur och människor kallas zoonoser.

Du hittar mer information om zoonoser på sidan om fördjupning om smittrisker i arbetsmiljön.

Fördjupning om smittrisker i arbetsmiljön

Smitta och risk för stickskada i laboratorier

Det är inte bara i laboratorier där man diagnosticerar eller använder smittämnen som det kan finnas risk för smitta. Smittrisk och risk för stick- eller skärskador förekommer till exempel i:

• kliniska laboratorier där man hanterar blod och andra kroppsvätskor från människor eller djur
• forsknings- och utvecklingslaboratorier där man hanterar prover från människor eller djur
• mikrobiologiska laboratorier för diagnostik av smittämnen – läs mer på sidan om användning av mikroorganismer.

Användning av mikroorganismer

Du som hanterar prov från människor eller djur i ett laboratorium riskerar att utsättas för smitta. Oavsett om proven kommer från konstaterat smittade djur eller människor ska du hantera alla prover som om de vore smittade. 

Förebygg smittrisker i laboratorier

När man bedömer vilka skyddsåtgärder som behövs, ska man följa åtgärdstrappan och i första hand isolera smittämnena vid källan eller helt ta bort dem om det går. Försök så långt som möjligt använda metoder som innebär minimal hantering av smittämnen.

Tekniska åtgärder som behövs kan vara stänkskydd, mikrobiologisk säkerhetsbänk eller inkapsling av provet. Om man måste använda kanyler eller andra vassa föremål, ska man använda sticksäkra produkter.

Ibland behövs också personlig skyddsutrustning som engångshandskar, andningsskydd eller skyddskläder.

Föreskrifterna om smittrisker innehåller olika skyddsåtgärder som tillämpas på olika skyddsnivåer. Skyddsnivån har att göra med smittämnenas riskklass och smittväg. Skyddsåtgärder måste tillämpas i laboratorier där man använder smittämnen. 

Smittrisker (AFS 2018:4), föreskrifter

Du hittar mer information om skyddsnivåer, riskklasser och mikrobiologiska säkerhetsbänkar på sidan om användning av mikroorganismer.

Användning av mikroorganismer

Du hittar mer information om principen för hur man väljer åtgärder under rubriken Åtgärdstrappan – planera ditt arbete på sidan om förebyggande åtgärder mot smittrisker.

Förebyggande åtgärder mot smittrisker

Förebygg stick- och skärskador inom tandvården

Vid arbete inom tandvården kan man komma i kontakt med blod och andra kroppsvätskor från människor. Därför ska man arbeta på ett säkert sätt. Det innebär bland annat att använda plasthandskar, plastförkläde och vid behov stänkskydd.

Sticksäkert arbetssätt inom tandvården

Vid arbetsmoment inom tandvården när man använder vassa föremål som kanyler och sonder, finns det risk att man sticker eller skär sig. Om en stick- eller skärskada uppkommer så kan det finnas risk för att smittas av en blodburen smitta. Det kan även finnas andra smittämnen i munhålan, till exempel bakterier som kan ge allvarliga infektioner. Reglerna om att arbeta på ett sticksäkert sätt och att personalen ska få utbildning i hur man arbetar säkert gäller även tandvården.

Vassa föremål ska vara försedda med integrerad säkerhetsfunktion, ett så kallat stickskydd, vilket innebär att stickskyddet sitter ihop med det vassa föremålet. Stickskyddet ska aktiveras efter användning.

Inom tandvården finns det vassa föremål som är försedda med ett stickskydd som kan inaktiveras och därmed exponera den använda kanylen. Syftet är då att kunna ge samma patient mer bedövning under pågående behandling.

För att uppfylla reglerna får den använda kanylen bara exponeras i direkt kontakt med patienten. Så fort behandlingen är avslutad ska stickskyddet aktiveras och den använda kanylen ska läggas direkt i behållaren för stickande och skärande avfall. Det är inte tillåtet att lägga ifrån sig en spruta med den använda kanylen exponerad eller att räcka över den till en annan person. Det är absolut förbjudet att sätta tillbaka skyddshylsan på en använd kanyl.

Observera att man bara får använda produkter utan stickskydd om det inte går att köpa en sådan produkt med stickskydd.

Lantbruksarbete

De som arbetar inom lantbruket kan bli utsatta för smittämnen från djur på olika sätt:

• genom direktkontakt med egna djur eller skadedjur i miljön
• genom kontakt med avföring, hår, fjädrar och annat material från de egna djuren
• genom kontakt med avföring, hår, fjädrar och annat material från skadedjur i miljön.

Djupa sår kan innebära risk för stelkramp

Det är vanligt att man får sår när man arbetar inom lantbruket. Såren kan bli infekterade med bakterier som finns i omgivningen. Djupa sår kan innebära risk för stelkramp som orsakas av en bakterie som finns i jorden.

Det finns fler risker än bara smitta

I damm från djurstallar kan det också finnas mikroorganismer som följer med hudflagor, hår, fjädrar och avföring, som kan orsaka överkänslighetsreaktioner.

I gödselbrunnar kan mikroorganismer bilda giftiga gaser och förbruka syre vilket kan medföra risk för kvävning.

Mer information hittar du på sidan om mögel, organiskt damm, toxiner och andra mikrobiologiska arbetsmiljörisker.

Mögel, organiskt damm, toxiner och andra mikrobiologiska arbetsmiljörisker

Arbete med försöksdjur

Laboratoriepersonal som hanterar försöksdjur eller utför undersökningar av prover med humant eller animalt ursprung är ofta utsatta för smittrisker även om de inte odlar smittämnen.

Ibland kan försöksdjur bära på smittämnen som man inte vet om. Ett sådant exempel är herpes B-virus på apor. Infektion med herpes B-virus är väldigt ovanligt hos människor men kan ge mycket allvarliga sjukdomar.

Vid arbete med försöksdjur kan det förekomma damm i stora mängder. Dammet i sig är retande för luftrören men innehåller också många ämnen som i sig är skadliga för hälsan. Exempelvis kan strö innehålla mikroorganismer och deras produkter som mögelgift och andra skadliga ämnen. Djurepitel finns i dammet i stora mängder och kan orsaka allergier. Du hittar mer information om damm på sidan om mögel, organiskt damm, toxiner och andra mikrobiologiska arbetsmiljörisker.

Mögel, organiskt damm, toxiner och andra mikrobiologiska arbetsmiljörisker

För den som använder mikroorganismer i till exempel forskning, inklusive djurförsök, finns särskilda bestämmelser. Du hittar mer information om detta på sidan om användning av mikroorganismer.

Användning av mikroorganismer