En riskbedömning innebär att du undersöker vilka risker som finns och tar reda på vilka risker olika arbetsmoment medför. Därefter värderar du riskerna, vilka som är mer eller mindre allvarliga. Sedan beslutar du om vilka förebyggande åtgärder som behövs, för att ingen ska drabbas av ohälsa eller olycksfall.

Krav på riskbedömning förekommer i många föreskrifter från Arbetsmiljöverket. Grundkraven finns i föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Regler om riskbedömning inriktade på smittrisker finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om smittrisker.

Systematiskt arbetsmiljöarbete sker i fyra steg:

• Undersök arbetsmiljön
• Bedöm riskerna
• Vidta åtgärder
• Kontrollera att åtgärderna haft önskad verkan

Syftet med riskbedömningen är att vidta förebyggande åtgärder, så att ingen blir sjuk, skadas eller dör av jobbet.

Riskbedömningarna ska dokumenteras skriftligt.

Arbetsgivaren är ansvarig

Arbetsgivaren är skyldig att regelbundet undersöka och bedöma risker på arbetsplatsen. Riskbedömningen ska leda till förslag på åtgärder, som tar bort eller minskar riskerna. Riskbedömningen, inklusive beslutade åtgärder, ska vara skriftlig.

De åtgärder som har genomförts ska kontrolleras, så att du som är arbetsgivare vet att de gett resultat. Ta hjälp av skyddsombud och ha en bra dialog med personalen.

Så gör du en riskbedömning

Arbetsgivaren ska gå igenom och kartlägga alla delar av verksamheten. Skyddsombud och arbetstagare som deltar i de olika arbetsuppgifterna ska involveras. Skriv ner vilka olika arbetsmoment och situationer som kan medföra risker. Beskriv hur risken kan uppstå. Om skyddsåtgärder redan används mot riskerna, anteckna dessa.

Börja med att undersöka arbetsplatsen och hur arbetsuppgifter utförs. Ringa in var arbetsmiljöriskerna finns. Granska sådant som kan utgöra en risk; till exempel brister i lokaler, ventilation, arbetsutrustning, arbetsmetoder, rutiner, skyddsåtgärder och skyddsutrustning.

Om det finns sammanställningar gjorda av ohälsa, olycksfall och tillbud på arbetsplatsen, kan de användas vid riskbedömningen. Allvarliga olycksfall eller tillbud ska alltid anmälas till Arbetsmiljöverket.

Anmäl arbetsskada, dödsfall och allvarliga tillbud till Arbetsmiljöverket

Viktiga steg i arbetsmiljöarbetet

1. Organisera och fördela uppgifter i riskbedömningsarbetet.
2. Dela in arbetsplatsen. Undersök och riskbedöm en del i taget.
3. Identifiera vilka risker som finns.
4. Bedöm hur allvarliga riskerna är och föreslå åtgärder.
5. Besluta att åtgärder ska genomföras och när de ska genomföras.
6. Följ upp – räcker åtgärderna?

Så gör du en riskbedömning av smittrisker

Skriv ner vilka arbetsmoment och situationer som kan medföra smittrisker. När och var finns arbetsmoment, där smittrisker kan förekomma? Beskriv hur smittriskerna kan uppstå. Om skyddsåtgärder redan används mot risken, anteckna dessa. När en arbetsgivare undersöker och riskbedömer smittrisker, ska särskild hänsyn till: 

• Vilka arbetsmoment som kan innebära smittrisk.
• Hur smittämnen skulle kunna orsaka infektion.
• Vilka och hur allvarliga konsekvenser det kan få för den enskilda arbetstagaren att bli utsatt för smittämnen.
• Under hur lång tid arbetstagare riskerar att utsättas för smittämnen i arbetet.

Åtgärder efter bedömning av smittrisker

Kan ventilationen förbättras? Hur ser städrutinerna ut? 

Förebyggande åtgärder mot smittrisker kan handla om flera saker; från att förändra arbetsmetoder och rutiner till att skaffa särskild utrustning, förändra lokaler, flytta verksamheten till andra lokaler eller undvika trånga utrymmen.

Åtgärder för att minska smittrisker i arbetsmiljön kan göras enligt åtgärdstrappan. I första hand försöker man få bort riskerna helt. I andra hand vidtar man åtgärder för att begränsa riskerna, så långt det är praktiskt möjligt. I sista hand, när man inte kan få bort riskerna på annat sätt, bör personlig skyddsutrustning användas.

Åtgärderna ska anpassas efter förhållandena på den egna arbetsplatsen och leda till att exponeringen blir så låg som möjligt.